I dagens byggprojekt blir många byggen försenade och innehåller avvikelser som gör att budgeten inte kan upprätthållas. Företag inom branschen har inte alltid standardiserade sätt för att planera sina projekt. Det är vanligt att företag idag använder vissa delar av projektstyrningsmetoder, därmed kan de missa viktiga delar som behövs för ett lyckat projekt. Inom byggbranschen arbetar byggföretagen med små marginaler gällande budgeten, det blir viktigare att hålla budgeten för att inga avvikelser ska ske.Syftet med uppsatsen är att undersöka projektstyrning ur perspektivet PMI, inom projekt vid byggnation av stålhallar. Samt undersöka möjligheten med att kombinera metoderna Gantt-schema med EVM för att sedan implementera de vid projekt. Utifrån vår fallstudie med två företag inom stålhallsbranschen, har vi undersökt vad som definierar ett projekt. Vi har även undersökt hur byggprocessen är strukturerad, hur företagen arbetar med sina projekt samt om det finns möjlighet att implementera metoderna Gantt-schemat och EVM i projektstyrningen för stålhallsbyggbolagen. Vid en implementering av Gantt-schema, hade en tydlig strukturering av aktiviteterna kunnat hjälpa företagen med tidsplaneringen. I projektstyrning kan projektledarna inte enbart använda sig av Gantt-schemat som styrningsmetod. Eftersom Gantt-schemat inte kan utföra komplexa uträkningar, krävs det att projektledaren använder sig av andra metoder för budgeten och prestationen. En metod för detta skulle kunna vara Earned Value Manegement (EVM), metoden används för att mäta prestation över utfört arbete. Med EVM kan företagen mäta alla aktiviteter i ett projekt, för att följa upp hur projektet fortlöper. En implementering av både Gantt-schemat och EVM ger möjligheten att tydliggöra alla delar i projektet, från tid- och kostnadsanalys till planering av varje delmoment och mätning av prestation.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare – alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning.Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer. Undersökningen har genomförts med hjälp av en klass i årskurs två på medieprogrammets radioinriktning. Klassen har arbetat i samma grupper under två liknande projekt, där det första utvärderats genom redovisning och muntlig kommunikation. Under det andra projektet tillfördes ytterligare två sätt att mäta elevernas insatser och resultat: ett interaktivt så kallat Gantt-schema på webben, samt ett diskussionsforum per grupp.Efter varje avslutat projektarbete har eleverna i radioklassen enskilt svarat på enkätfrågor om hur de uppfattar lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbete och resultat i förhållande till gruppens. Resultatet av undersökningen visade att när eleverna tillsammans med undervisande lärare själva fick bedöma och värdera sina egna och sina kamraters insatser under projektbaserade grupparbeten, så ökade deras känsla av att bli bedömda på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Även lärarna ansåg att de fick en större kunskap om elevernas arbete och kände sig säkrare i sin bedömning.

Purpose: The purpose of the study is to identify, design and apply a method for operational production planning. The purpose of the method is that it takes into account the respective demand patterns of the articles, which determines the choice of calculation model and that the method also takes into account the production capacity limitation set. The result can be applied as a basis for decision-making for small and medium-sized manufacturing companies that are facing an expansion. Objective: The following research question was the main objective of this study.How would an appropriate operational planning method be shaped according to the specific characteristics of the products and their diverse demand patterns in small and medium-sized manufacturing companies with capacity limiters? Method: The study is a qualitative one-case study with quantitative elements. The empirical data used in the study was collected through unstructured and semi-structured interviews where the snowball effect has been applied and also observations have been performed. Results: The study has enabled a higher degree of utilization of the capacity limitation set, by developing standardized block sizes. The first step was to identify demand patterns into which the studied articles could be categorized. The demand pattern was applied in order to be able to apply the correct calculation model to the correct article. The calculation model was then standardized by applying PoT to be able to obtain standardized block sizes. The method was illustrated in a Gantt chart to demonstrate its usefulness. / Syfte: Studiens syfte är att identifiera, utforma och applicera en metod för operativ produktionsplanering. Ändamålet med metoden är att den tar hänsyn till artiklarnas respektive efterfrågemönster vilket avgör valet av beräkningsmodell samt att metoden tar även hänsyn till produktionens kapacitetsbegränsning ställare. Resultatet kan appliceras som beslutsunderlag för små samt medelstora tillverkande företag som står inför en expansion. Forskningsfråga: Följande forskningsfråga var objektet för denna studie. Hur skulle en lämplig operativ planering formas utefter artiklarnas specifika egenskaper och deras olikartade efterfrågemönster hos små och medelstora tillverkande företag med kapacitetsbegränsningen ställare? Metod: Studien är en kvalitativ en-fallstudie med kvantitativa inslag. Den empiriska data som använts i studie än insamlad genom ostrukturerade samt semistrukturerade intervjuer där snöbollseffekten tillämpats och även observationer har utförts. Resultat: Studien har möjliggjort en högre utnyttjandegrad av kapacitetsbegränsningen ställare, genom att framta standardiserade blockstorlekar. Första steget var att identifiera efterfrågemönster som de studerade artiklarna kunnat kategoriseras in i. Efterfrågemönstret har tillämpats för att kunna använda rätt beräkningsmodell på rätt artikel. Beräkningsmodellen standardiserades därefter genom tillämpning av PoT för att kunna erhålla standardiserade blockstorlekar. Metoden illustrerades i ett Gantt-schema för att påvisa dess användbarhet.