Gasellföretag utnämns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik från Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex år. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillväxt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan få katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi för ökad tillväxt hos företag. Författaren menar även att innovation är en avgörande faktor om företag ska erhålla en fortsatt tillväxt i dagens hårt konkurrensutsatta företagsklimat. Det finns mycket forskning kring begreppet innovation och dess påverkan på tillväxt. Det saknas dock forskning om hur svenska företag som haft en hög och kontinuerlig tillväxt arbetat med innovation. Vi vill med denna studie därmed bidra med att visa hur svenska tillväxtföretag arbetar med innovation. Innovationsbegreppet har brutits ner till flertalet underkategorier så som; marknadsföringsinnovation, produkt- och serviceinnovation, processinnovation, teknologisk innovation, inkrementell innovation, radikal innovation, nätverksinnovation och organisationinnovation. Vi har gjort en kvalitativ flerfallsstudie på tre företag från Ahrens lista. Genom semi- strukturerade telefonintervjuer där respondenterna varit anonyma har vi samlat in empirisk data hur svenska tillväxtföretag arbetat med innovation. Vi har en abduktiv ansats då vi fyllt på med ny teori efter intervjuerna för att bidra till vår studie. Vi använder oss utav en beskrivande undersökningsdesign då vi vill ge läsaren respondenternas berättelse om företagets tillväxt. För att göra materialet hanterbart har det delats in i innovationsbegreppet underrubriker. Tre svenska tillväxtföretag har blivit intervjuade hur de klarat av en hög och långsiktig tillväxt. Sedan har vi analyserat fram hur de arbetat med innovation. Svenska tillväxtföretag har arbetat med marknadsföringsinnovation, produkt- och serviceinnovation, processinnovation, inkrementell innovation, organisationsorganisation och nätverksinnovation. Hur företagen arbetat med dessa innovationstyper kan läsas i vår slutsats i denna rapport. / In Sweden Dagens Industri nominates gazelle companies. According to Glenberg (2008) who highlights statistics from Bolagsverket 25 percentage out of all gazelle companies are closed within six years. Gjerlov and Guenther (2012) argue that rapid growth can lead to internal obstacles and skill shortages with potentially disastrous consequences. Ceylan (2013) and Wickham (2006) argue that innovation can be seen as a strategy for increased growth in business. The author also argues that innovation is a key factor if the company want to obtain a continuous growth in today ́s highly competitive business environment. There are a lot of research about the term innovation and its affects on growth. However, there is no research on how Swedish companies that have had a high and continuous growth and how they have worked with innovation. With this study we want to contribute by showing how Swedish growth companies work with innovation. The concept of innovation has been broken down to several sub-categories such as; marketing innovation, product- and service innovation, process innovation, technological innovation, incremental innovation, radical innovation, network innovation and organizational innovation. We have made a qualitative multi-case study of three companies from Ahrens list. Through semi-structured telephone interviews in which respondents were anonymous, we gathered empirical data on how Swedish growth companies are working with innovation. We have an abductive approach, were we filled in with new theory after the interviews were made. We use a descriptive research design because we want to give the reader the respondents’ report on the company growth. In order to make the material manageable, we divided the innovation concept into subheadings. Three Swedish growth companies have been interviewed about how they have managed a high and long-term growth. Furthermore we have analysed up how they are working with innovation. Swedish growth companies have worked on; Marketing innovation, product- and service innovation, process innovation, incremental innovation, organization innovation, and network innovation. How the companies have worked with these innovation types can be read in our conclusion of this report.

<p>Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk</p><p>utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest</p><p>snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest</p><p>avgörande faktorerna.</p><p>Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa.</p><p>Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser,</p><p>omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar</p><p>förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är</p><p>snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period</p><p>av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå</p><p>utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100</p><p>mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats</p><p>i studien.</p><p>Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med</p><p>studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att</p><p>klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under</p><p>perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog</p><p>emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden</p><p>2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat:</p><p>* 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka</p><p>dipp vid ett tillfälle.</p><p>* 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period.</p><p>* 24 företag har haft en negativ tillväxt.</p><p>* 28 företag har en nedlagd verksamhet.</p><p>Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en</p><p>verksamhet.</p><p>Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens</p><p>utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar</p><p>tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare</p><p>har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt</p><p>tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den</p><p>snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera</p><p>personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.</p>

Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest avgörande faktorerna. Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa. Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser, omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100 mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats i studien. Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden 2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat: * 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka dipp vid ett tillfälle. * 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period. * 24 företag har haft en negativ tillväxt. * 28 företag har en nedlagd verksamhet. Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en verksamhet. Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong> Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något <em>mer</em> utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Problem: Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.   Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.   Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare. / Growth and management control systems influence each other. The emergence of management control systems are driven by both external and internal factors. Management control systems do not stimulate growth in itself, but is necessary for enabling continued growth.

This paper is concerned with the use of management control systems (MCSs) within high growth firms (HGFs) to support rapid growth. Considering that a lack of MCSs has been identified as a major cause of failure among start-ups, as well as that MCSs have been claimed to enable firms to grow more during their early years, this is a highly interesting topic for scholars as well as entrepreneurs. However, despite the exceptional opportunity that HGFs provide in examining this topic, there is a lack of contemporary research on how HGFs use MCSs to support their growth. To fill this gap a multiple case study was conducted, investigating how Simons’ (1995) levers of control were used to support growth within 12 different HGFs. Through drawing upon data from interviews with 19 different key people it was then found that MCSs support growth in various ways. Different boundary systems were found to increase chances of firm survival and provide a platform for growth. Additionally, the use of interactive systems was identified as a potential characteristic of HGFs. Moreover, the research questions former assumptions on the importance of forecasting.

Finding a way to forecast what characteristics make a fast growing company would be useful, both for companies trying to succeed and for investment companies wanting to make successful investments. This thesis aims to develop a model describing the relationship between 9 chosen characteristics, based on real data from 2015 concerning companies that were rewarded with a DI Gasell in 2018. The final result show that half of the variables chosen to form the model have little to no relationship with the response variable EBIT margin. However, the final model consists of four variables that with statistic significance correlates with the response variable. The explanatory level is low and implies that forecasting companies growth probably can’t be done using this model. The four regressors that correlate with EBIT margin are Year of Incorporation, Operatingrevenue, Number of subsidiaries &amp; SNI code. Although a forecast can’t be performed other insight are obtained from the research. Companies with SNI code 4, which corresponds to operating in the economic sector, affects EBIT margin in a more positive way than other sectors. Number of subsidiaries correlates fairly linearly with the response variable. Contradictory to previous research CEO characteristics are shown to be the least important factor contributing to profitability. / Att hitta ett sätt att förutspå vilka egenskaper som skapar ett snabbväxande företag kan vara användbart, både för företag som vill växa men också för investeringsbolag som letar efter gynnsamma investeringar med bra avkastning. Denna avhandling strävar efter att utveckla en modell som beskriver relationen mellan 9 utvalda variabler, baserat på data från år 2015 gällande företag som 2018 tilldelades utmärkelsen ”DI Gasell”. Den slutgiltiga modellen visar att hälften av regressorerna statistiskt signifikant påverkar responsvariabeln EBIT-marginal. Förklaringsgraden för modellen är låg, vilket antyder att sambanden inte är starka nog att kunna förutspå vilka företag som kommer att bli ”DI Gasell” med denna modell. De fyra regressorer som påverkar EBIT-marginalen mest är registreringsår, omsättning, antal dotterbolag och SNI-kod. Trots modellens låga förklaringsvärde kan andra slutsatser dras av undersökningen. Företag i ekonomisektorn påverkar EBIT-marginalen mer positivt än företag inom andra sektorer. Antal dotterbolag korrelerar relativt linjärt med respons variabeln. Till motsats från tidigare studier visar avhandlingen att ålder och kön på VD inte påverkar lönsamheten.

Bakgrund Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt? Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt. Metod För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005). Slutsats Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv. / Background Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth? Purpose The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth. Method In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation. Conclusion After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

<p>Bakgrund</p><p>Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).</p><p>Slutsats</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.</p> / <p>Background</p><p>Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.</p><p>Method</p><p>In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.</p><p>Conclusion</p><p>After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.</p>