Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kriminella ungdomar samt med utgångspunkt i moralpanikperspektivet jämföra om skildringen kring kriminella ungdomar har förändrats över tid. Det empiriska materialet består av nyhetsartiklar från kvällstidningen Aftonbladet från två olika tidpunkter. Hälften av de artiklar som utgör studiens material är publicerade relaterat till den våldsvåg som uppstod i media i samband med gatuvåldet och Kungsträdgårdskravallerna på 1980- talet, och den andra hälften av artiklarna rör våldsvågen på 2020-talet som är kopplad till gängkriminaliteten och dess konflikter. Genom användning av en tematisk textanalys av materialet identifieras tre kännetecken med vilka man konstruerar moralpanik i media. Dessa tre kännetecken är överdrifter och förvrängningar, förutsägelser och symboliseringar. Resultat visar att alla tre kännetecken förekommer i medierapporteringen både på 1980-talet och på 2020-talet, men på vilket sätt de yttrar sig och hur frekvent de förekommer skiljer sig åt.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

This study focuses on examining whether there is a link between crime/street violence and socioeconomically disadvantaged/neglected areas. The study was executed on the basis of professionals' perspective on the issue. The study analyzes young men but the result is based on empirical data from interviews with the professionals who are or have been in touch with young men whose lifestyle is characterized by criminality. The interviewees are professionals in different fields such as social services, leisure activities, politics, defector activities etcetera. Therefore, the study is similar to a casestudy. Our study is conducted with the help of semi-structured interviews since we have chosen a qualitative research method with an abductive approach. The results show that the connection between the issues surrounding street violence and the socioeconomically neglected areas is strong. The stigma around the area and the lack of meaningful leisure leads to risk factors for the young men, in terms of education with fewer resources, overcrowding in their homes, poverty and exclusion in society. These factors in turn lead individually or collectively to the young men being attracted to a lifestyle that is characterized by crime, violence, drug trafficking and so on. Labeling theory was a highly current theory which most of the interviewees pointed out. Bothstigma and labeling of people who live in the neglected areas can cause street violence. This in turn causes fragile social ties in society. Developmental psychopathology is another theory that helped us answer the results in this study. The collected data shows how development differs from one individual to the other, how one person who in general lives under the same circumstances manages to stay away from criminality while another individual doesn't. The conclusion that was drawn from this study, among others, is that a root cause of street violenceis the neglecting of these areas. There is a necessity for more resources and dedicated workers in school, workers in extracurricular functions and other adults that work in close connection to the young men. / Denna studie fokuserar på att undersöka om det finns en koppling mellan kriminalitet och socioekonomiskt eftersatta/utsatta områden. Detta undersöks med avstamp i de yrkesverksammas perspektiv på problematiken. Studien undersöker unga män men resultatet baseras på empirin från intervjuer med yrkesverksamma som är eller har varit i kontakt med unga män vars livsstil präglas av kriminalitet. Intervjupersonerna är yrkesverksamma inom olika fält såsom Socialtjänsten, fritidsverksamheter, politik, avhopparverksamhet med mera. I och med detta liknas undersökningen en fallstudie. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer då vi valt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Resultatet visar att kopplingen mellan problematiken kring gatuvåldet och de socioekonomiskt eftersatta områdena är stark. Stigman kring områdena och avsaknaden av en meningsfull fritid orsakar riskfaktorer för unga män i form av bland annat bristfällig skolgång med få resurser, trångboddhet, fattigdom och utanförskap. Dessa faktorer leder i sin tur individuellt eller kollektivt till att unga mändras till en livsstil som präglas av bland annat kriminalitet, våld och droghandel med bristande tillit för de vuxna och ansvariga. Stämplingsteorin kom att bli en högst aktuell teori som merparten av intervjupersonerna beskrev. Både stigmatisering och stämpling av de människor som är bosatta i de eftersatta områdena kan komma att bli en direkt följd av gatuvåld i förhållande till den socioekonomiska eftersattheten. Detta i sin tur orsakar sköra sociala band i samhället. Utvecklingspsykopatologi var en annan teori som hjälpte oss besvara resultatet i studien. Empirin visade på hur utvecklingen skiljer sig från individ till individ när vissa av unga männen som levt under i princip samma förutsättningar lyckas undvika att hamna i en kriminell livsstil, medan andra inte lyckas undvika det. Studiens slutsatser påvisar bland annat att en grundorsak till gatuvåldet är den socioekonomiska eftersattheten. Det finns ett behov av starkare resurser och engagerad personal i skola, fritidsgårdar och andra platser där unga män vistas då dessa faktorer är avgörande för deras uppväxt och framtid.