<p>Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet.</p><p>Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar.</p><p>I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.</p>

<p>En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas</p><p>förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska</p><p>motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla</p><p>förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har</p><p>varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet</p><p>bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och</p><p>uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.</p><p>Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En</p><p>förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och</p><p>pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra</p><p>förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt</p><p>eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har</p><p>frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar</p><p>kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att</p><p>det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med</p><p>det.</p>

Thesis (M.A.)--Lehigh University, 2009. / Adviser: Amardeep Singh.

Thesis (M.A.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women's and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 91-95).

Thesis (M.A.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women's and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 122-126).

Thesis (M.A.)--Rutgers University, 2009. / "Graduate Program in Women and Gender Studies." Includes bibliographical references (p. 127-135).

Thesis (M.A.)--Lehigh University, 2009. / Advisers: John Pettegrew; Dawn Keetley.

<p> Despite the significant participation of women in the workforce, the gender wage gap has failed to close. The policy analysis examines the Paycheck Fairness Act (PFA), a bill first introduced to Congress in 1963 and defeated on September 15, 2014. The PFA would help secure equal pay for equal work between males and females. The analysis of the PFA is based on a modified version of David Gil's framework. The analysis found that the gender gap persists across race and ethnicity, all levels of educational attainment, and careers. The PFA is the latest legislation addressing pay equity, following a succession of bills such as the Fair Labor Standards Act of 1938, the Equal Pay Act of 1963, Title VII of the Civil Rights Act of 1964 and the Lilly Ledbetter Act of 2009.</p>

<p> This article considers the gendered processes of social change in Nepal. In particular, I examine how young working class women in urban Nepal articulate their modern subjectivities. In the last thirty years women have been making significant inroads into Nepal&rsquo;s public sphere, troubling long-held normative assumptions about women&rsquo;s place in modern Nepal. In particular, historically dominant high-caste Hindu norms that disapprove women&rsquo;s public visibility and mobility are challenged by new opportunity structures for women and an emergent structure of feeling advocating women&rsquo;s equal participation in Nepal&rsquo;s development projects. Rapid democratization of the political sphere, urbanization, and expansion of capitalist markets has precipitated enormous shifts in Nepal&rsquo;s social organization including how women from diverse caste and ethnic backgrounds participate in the newly monetized economy as laborers and consumers. Young working class women have unprecedented access to disposable income. With their wages, they enjoy the pleasures of purchasing power and, through consumptive practices, craft their identity as modern commodity consumers. At the same time, as participants in the public sphere of wage labor, working class women are deeply aware of the social risks they are taking as publicly visible women. These risks include the danger of being labeled &ldquo;over modern&rdquo; and &ldquo;open&rdquo;&ndash;descriptors with undertones of sexual immorality. Drawing on 20 months of ethnographic research conducted with one group of young working class women: female trekking guides, I contextualize my informants&rsquo; experiences of wage earning and consumption. I explore the justifications my informants use to legitimate their public visibility and the pleasure they take in commodity consumption as well as the strategies they deploy to counter negative stereotypes associated with their status as public women. I end with a discussion of anxiety as a productive force in the lives of my informants and show how tensions between the pleasures of purchasing power and the dangers of being labeled &ldquo;over modern&rdquo; bracket their experiences of day-to-day living.</p>