The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s first GMO-legislation which was implemented in 1994. The legislation was created because of Swedens commitment to the EES-agreement, but also because of the necessity for GMO-legislation. The analysis is based on Ulrich Beck’s theory which stipulates that highly developed societies are no longer industrial societies but instead have become risk societies, which also has a connection to and is strongly influenced by the precautionary principle. In a risk society the logic of risk production dominates the logic of wealth production and the regulations and actions of governments correlate to this perspective. The questions the analysis seeks to answer are how the actors involved in the making of Sweden’s first comprehensive GMO-legislation has considered, judged and finally chosen to handle the potential risks associated with gene technology. The results show that Sweden had a distinctive focus on risk, which also had a strong connection to ethics, which in the end was about how big of a risk could be accepted based on the moral resonsibility for the environment. In some parts Sweden took the restrictions further than required for by the EES-agreement based on the risk approach. The legislation can be characterized as being surrounded by an epistemological problem, due the lack of definitive knowledge about GMOs at the time. These results also support the view found by earlier research, when it comes to how Sweden has handled the issues surrounding GMOs during an early stage. / Uppsatsens syfte är att utifrån ett riskperspektiv analysera Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning vilken antogs 1994. Lagstiftningen skapades som ett resultat av Sveriges åtaganden via EES-avtalet, men också utifrån nödvändigheten av att skapa en heltäckande GMO-lag. Undersökningen bygger på Ulrich Becks teori om att välutvecklade samhällen har gått från att vara industrisamhällen till att bli risksamhällen. I risksamhället dominerar riskproduktionens logik över rikedomsproduktionens logik där regeringars och myndigheters agerande styrs utifrån detta perspektiv. Frågor som undersökningen söker svar på är hur de aktörer som var inblandade i skapandet av Sveriges första heltäckande GMO-lag resonerat kring, bedömt och slutligen hanterat de risker som ansågs finnas med gentekniken. Resultatet visar att Sverige hade ett uttalat fokus på risker som i förlängningen går tillbaka till etiska frågor, där vilka risker som kunde accepteras utifrån det moraliska ansvaret för miljön stod i centrum. I vissa delar så införde Sverige en striktare lagstiftning än vad EES-avtalet krävde utifrån ett riskperspektiv. Lagstiftningen kan sägas ha karaktäriserats av ett epistemologiskt problem, vilket var en följd av den okunskap som förelåg vid tidpunkten. Detta stödjer också den tidigare forskningens uppfattningar kring hur Sverige hanterat frågan med GMO på ett tidigt stadium.