Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan reklamfilmers berättande och klippning. Hur använder man sig av olika klippmetoder i svensk reklamfilm idag och hur förs berättelsen framåt. Metoden för uppsatsen är en jämförande filmanalys. Fokusen kommer att ligga på sekvenser från tre olika svenska reklamfilmer. Gestaltningsmetoderna som kommer undersökas är kontinuitet, montage, rytm och kollision. Då ämnet inte är omskrivet innan så har gestaltningsmetoderna hämtats ur litteratur som tagit upp eller nämnt reklamfilm som ett exempel. Uppsatsen fokuserar på hur klippningen fungerar som storytelling och hur detta bidrar till att föra berättelsen framåt i det kortare formatet. Uppsatsen ger en ökad förståelse för hur man kan använda olika gestaltningsmetoder för att påverka en publik med reklamfilm.

Denna uppsats syftar till att få en generell uppfattning av hur svenska medier rapporterar om vildmarksbränder som sker i ett annat land. I vårt fall fokuserar vi på bränderna i Australien säsongen 2019/2020 och hur svenska medier rapporterade om dessa med särskilt intresse för gestaltningsformer, berättartekniker och på vilken nivå rapporteringen skedde. I samband med fysiska kriser, som vid isolerade naturkatastrofer, är det vanligt att rapportera inom ramen för en nationell medielogik. Men i en globaliserad värld där det krävs lösningar på en transnationell nivå argumenterar medieforskare för att journalistiken behöver en global utblick i sin rapportering. Bränderna tros bli värre till följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen (Intergovernmental Panel on Climate Change 2019). Därför betonar även vissa forskare vikten av en hållbar journalistik som inkluderar samtliga aspekter av ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Dessutom kan krisjournalistik behöva kliva ur sin nationella skrud. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys på fyra av Sveriges största tidningar. Resultatet visar att medierna rapporterade på en nationell nivå där gestaltningsformer som fokuserar på mänskliga aspekter var vanligast. Rapporteringen visar symtom på en styrning av medielogiken där bland annat personifiering och konkretisering identifierades. Däremot visar resultatet att klimatförändringarna nämndes i samma kontext som bränderna i cirka 40 procent av fallen. Jämfört med tidigare forskning är det en ökning. Dock misslyckades rapporteringen att implementera en global utblick och visar förhållandevis få symtom på en global journalistik.