No description available.

<p>Performance evaluation of Globe’s location service is becoming necessary in order to help steer development in the right direction. In this paper I put the current implementation of the location service to work and design and setup a number of tests with input data from a mobile phone environment provided by the Stanford University Mobile Activity Traces (SUMATRA). It turns out that the implementation is not ready for performance evaluation of this scale after all, and that no performance evaluation can be done with SUMATRA since too many inconsistencies are to be found in that data.</p>

No description available.

Performance evaluation of Globe’s location service is becoming necessary in order to help steer development in the right direction. In this paper I put the current implementation of the location service to work and design and setup a number of tests with input data from a mobile phone environment provided by the Stanford University Mobile Activity Traces (SUMATRA). It turns out that the implementation is not ready for performance evaluation of this scale after all, and that no performance evaluation can be done with SUMATRA since too many inconsistencies are to be found in that data.

As the Brazilian economy is growing, more and more companies are looking to open businesses in Brazil. This may require some managers to hire Brazilian employees. By using the Hofstede and GLOBE studies, as well as other cultural traits, I have gathered a significant amount of knowledge on the Brazilian culture. I compared these traits to the American culture to find what American managers should focus on changing to best manage Brazilian employees. This guide determined techniques that American managers should follow when traveling to Brazil. In addition I have added other traits that American managers should look into before choosing to work with Brazilian companies. After reading this Thesis, managers should be able to manage Brazilian employees more effectively.

No description available.

No description available.

<p>The purpose of this thesis is to develop an understanding of if/how national cultural differences influence communication and transmission channels in cross-border transfer of organizational knowledge. To develop such an understanding a single case study has been conducted on Q-Med AB, a Swedish knowledge intensive biotechnology/medical device company. The case study is based on two theories; Gupta & Govindarajan’s (2000) work of four forces that affect effective knowledge transfer and Project GLOBE’s nine cultural dimensions. Our findings confirm that national cultural differences do influence communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders. More specifically, our case study shows that the cultural differences influencing Q-Med AB’s communication and transmission channels are: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness and Performance Orientation. Also language differences are regarded as an important factor by Q-Med AB. However, the results of this thesis are specific for the company studied. Therefore our study only contributes with insights, regarding the influence of cultural differences on communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders, for other knowledge intensive companies facing global challenges. Our findings and conclusions are summarized in our own theoretical model, which brings together the two internationally well-acknowledged theories mentioned above and the results of our case study.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för om/hur nationella kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande organisatorisk kunskaps-överföring. För att skapa denna förståelse har vi genomfört en fallstudie på Q-Med AB, ett svenskt kunskapsintensivt bioteknologiskt/medicintekniskt företag. Fallstudien baseras på två teorier; Gupta & Govindarajan:s (2000) studie om fyra faktorer som påverkar effektiv kunskapsöverföring och Project GLOBE:s nio kulturella dimensioner. Våra resultat bekräftar att nationella kulturella skillnader i hög grad påverkar kommunikation och överföringskanaler vid gränsöverskridande kunskapsöverföring. Mer specifikt visar vår fallstudie att de kulturella skillnader som påverkar Q-Med AB:s kommunikation och överföringskanaler är: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness och Performance Orientation. Språkliga skillnader anses också vara viktiga enligt Q-Med AB. Dock är resultaten från denna studie specifika för det undersökta företaget. Därmed bidrar vår uppsats endast med insikter om hur kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande kunskapsöverföring för andra kunskapsintensiva multinationella företag. Våra slutsatser är sammanställda i vår egen teoretiska modell som kombinerar de två ovan nämnda, internationellt erkända teorier och resultaten från vår fallstudie.</p>

The purpose of this thesis is to develop an understanding of if/how national cultural differences influence communication and transmission channels in cross-border transfer of organizational knowledge. To develop such an understanding a single case study has been conducted on Q-Med AB, a Swedish knowledge intensive biotechnology/medical device company. The case study is based on two theories; Gupta &amp; Govindarajan’s (2000) work of four forces that affect effective knowledge transfer and Project GLOBE’s nine cultural dimensions. Our findings confirm that national cultural differences do influence communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders. More specifically, our case study shows that the cultural differences influencing Q-Med AB’s communication and transmission channels are: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness and Performance Orientation. Also language differences are regarded as an important factor by Q-Med AB. However, the results of this thesis are specific for the company studied. Therefore our study only contributes with insights, regarding the influence of cultural differences on communication and transmission channels when transferring knowledge cross-borders, for other knowledge intensive companies facing global challenges. Our findings and conclusions are summarized in our own theoretical model, which brings together the two internationally well-acknowledged theories mentioned above and the results of our case study. / Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för om/hur nationella kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande organisatorisk kunskaps-överföring. För att skapa denna förståelse har vi genomfört en fallstudie på Q-Med AB, ett svenskt kunskapsintensivt bioteknologiskt/medicintekniskt företag. Fallstudien baseras på två teorier; Gupta &amp; Govindarajan:s (2000) studie om fyra faktorer som påverkar effektiv kunskapsöverföring och Project GLOBE:s nio kulturella dimensioner. Våra resultat bekräftar att nationella kulturella skillnader i hög grad påverkar kommunikation och överföringskanaler vid gränsöverskridande kunskapsöverföring. Mer specifikt visar vår fallstudie att de kulturella skillnader som påverkar Q-Med AB:s kommunikation och överföringskanaler är: Power Distance, Institutional Collectivism, In-Group Collectivism, Assertiveness och Performance Orientation. Språkliga skillnader anses också vara viktiga enligt Q-Med AB. Dock är resultaten från denna studie specifika för det undersökta företaget. Därmed bidrar vår uppsats endast med insikter om hur kulturella skillnader påverkar kommunikation och överföringskanaler i gränsöverskridande kunskapsöverföring för andra kunskapsintensiva multinationella företag. Våra slutsatser är sammanställda i vår egen teoretiska modell som kombinerar de två ovan nämnda, internationellt erkända teorier och resultaten från vår fallstudie.

The aim of the study was to evaluate the visual and anatomic/structural outcomes of severe ocular injuries and their predictive factors. The objectives of the study: 1. To evaluate the risk factors for severe ocular injuries. 2. To evaluate the differences between open globe and closed globe ocular injuries 3. To evaluate visual and anatomic/structural outcomes in severe open globe and closed globe injuries. 4. To evaluate visual and structural outcomes in globe ruptures and penetrating injuries. 5. To evaluate the final visual outcomes in intraocular foreign body injuries. The study was carried out in the Laboratory of Ophfthalmology of the Institute of Biomedical Research and the Eye Clinic of Kaunas University of Medicine. The prospective study is based on the initial examination and the six month follow-up data of the patients with severe ocular injuries, treated in the Department of Ophthalmology of Kaunas Medical University Hospital in the period 2001-2005 (approval of the Kaunas Regional Comitee of Ethics No.BE-2-23). The inclusion criteria – the severe eye injury, defined as injury resulting in permanent and significant (measurable and observable on rutine eye examination) structural and/or functional changes of the eye. Severe eye injuries were classified by BETT system and mechanical eye injury clasiffication. According to final visual acuity visual outcomes was defined as: • Poor VA=0-0.02. • Satisfactory VA=0.03-0.4. • Bad VA≥0.5 [55]. Study population The... [to full text] / Darbo tikslas – įvertinti akių struktūrinius ir regos pokyčius sunkių akių traumų atvejais bei nustatyti juos sąlygojančius veiksnius. Pagrindiniai darbo uždaviniai: 1) nustatyti tikėtinus sunkių akių traumų rizikos veiksnius; 2) palyginti uždaro ir atviro tipo sunkias akių traumas; 3) įvertinti blogą regą ir akies anatominę struktūrą sąlygojančius pokyčius sunkių uždaro ir atviro tipo akių traumų atvejais; 4) nustatyti regos rezultatus ir įvertinti akies struktūrinius pokyčius akies plyšimų ir penetruojančių žaizdų atvejais; 5) nustatyti akių sužalojimų, sukeltų intraokuliniais svetimkūniais, regos rezultatus. Įtraukimo į tyrimą kriterijus – sunki akies trauma. Akies trauma yra sunki, kai ji sukelia pastovius ir žymius funkcinius bei anatominius akies pokyčius. Sunkios akies traumos klasifikuotos, remiantis BETT sistema ir mechaninių akies sužalojimų klasifikacija. Atviro tipo akių traumos suskirstytos pagal: 1) rūšį (A. Plyšimas; B. Penetruojanti ��aizda; C. IOSv; D. Perforuojanti žaizda); 2) laipsnį – regėjimo aštrumą (RA)(1˚ 0,5; 2˚ 0,2-0,4; 3˚ 0,03-0,1; 4˚ 1/∞-0,02; E˚ 0); zoną – žaizdos lokalizaciją (I. ragena; II. ragenos limbas ir 5 mm į odeną; III. nuo 5 mm orientyro odenoje į užpakalinį polių). Uždaro tipo traumos suskirstytos pagal: laipsnį (1˚ 0,5; 2˚ 0,2-0,4; 3˚ 0,03-0,1; 4˚ 1/∞-0,02; 5˚ 0). Regos rezultatas vertintas pagal galutinį koreguotą RA: 1) blogas (RA=0-0,02); 2) patenkinamas (RA=0,03-0,4); 3) geras (RA≥0,5). Ištirtas 1261 sunkių akių traumų atvejis (... [toliau žr. visą tekstą]