H2 Green Steels etablering i Boden och den allmänt hållbarhetsfokuserade samhällsutvecklingen innebär att kommunen är i behov av en hastig samhällsomställning. Bodens kommun hävdar att de på ca tre år behöver anpassa sig efter en samhällsutveckling som normalt sker under en 15 till 20-årsperiod. Detta betyder att Boden förväntas få en kraftig befolkningstillväxt fram till 2030. På så sätt kommer det bland annat behövas fler bostäder, fler skolor, fler aktivitetsmöjligheter och ett utökat samhällsutbud. Rapportens syfte har därför varitatt kartlägga hur den nuvarande situationen i Boden ser ut gällande samhällsservicen och det allmänna samhällsutbudet. Målet är på så sätt att få en indikation på vilka insatser som krävs samt var i kommunen de kan behöva implementeras.  Boden befolkningsmängd har under de senaste 50 åren genomgått både nedgångar och uppgångar. Just nu står kommunen inför en rejäl befolkningstillväxt till följd av de gröna satsningarna i regionen och uppskattar därför en total befolkningsökning på drygt 17% fram till 2030. Bodens kommuns arbete kring denna pågående samhällsomställning handlar om att utveckla infrastrukturen, se till att det finns en välfungerande kompetensförsörjning, utveckla attraktiva boende- och närmiljöer samt nyttja innovativa materialströmmar.  I detta utredningsarbete har kommunens generella samhällsutbud granskats, dels för att ta reda vad som egentligen finns, dels för att kartlägga hur detta är fördelat inom kommunen. Detta syftar till skolverksamheter, hälsovård, motion och friluftsliv, livsmedelsbutiker, restaurangersamt faciliteter som erbjuder tillfällig vistelse. Kartläggningen av samhällsutbudet har genomförts i kommunens egna interaktiva GIS-miljö och databas. Fristående information har även hämtats för att komplettera det som inte funnits tillgängligt. Kommunen har sedan delats in i olika områden utifrån en viss avståndsradie med H2GS som utgångspunkt. De olika områdena har en radie på 3 km, 6 km, 9 km, 15 km, 30 km och 50 km. Vidare har ett sjunde område inkluderats som berör allt utanför 50 km. Ett tydligt mönster har varit att samhällsutbudet är väldigt samlat inom en radie på 6 km, trots att det är relativt tomt inom de första 3 kilometerna. Detta är förvisso inte så märkligt eftersom Boden centrum återfinns inom detta område. Generellt sett tillkommer det ytterst få saker mellan radien på 15 km och 30 km, varvid det återigen ökar mellan 30 km och 50 km.  Genom att studera befolknings- och delområdesprognosen, H2GS placering, kommunens vision samt strukturen av samhällsservice och samhällsutbud, verkar det mest rimligt att expandera inom det primära utvecklingsområdet, dvs. inom en ca nio kilometers radie från H2GS anläggning. Detta utesluter dock inte nybyggnation i kommunens övriga delar eftersom en viktig aspekt med samhällsutvecklingen är att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer runt om i hela kommunen.

Purpose - The aim of the study is to further bridge the gap regarding adoption of Circular Business Models (CBM) more specifically in this case, the barriers to the adoption of Green Steel CBMs, and how Business Models (BM) can be configured for the adoption of Green Steel CBMs. Method - The research questions in the study were answered through a thematic analysis based on a three-phase data collection consisting of two informal meetings with industry specialists and 25 semi-structured interviews, followed by eleven additional interviews from a Green Steel conference to validate the findings of the semi-structured interviews. Findings - The analysis of the interviews resulted in eight identified barriers towards Green Steel CBM adoption, and eight enabling factors for the configuration of BM components specified for Green Steel CBM adoption. Furthermore, the findings present a framework showcasing how to utilize the enabling factors to overcome the barriers for the facilitation of CBMs in the steel industry.  Theoretical contribution – The study contributes to existing literature by providing a steel industry perspective on the barriers for the adoption of CBMs and presenting a framework for the configuration of BMs to overcome the barriers. The study further contributes with managerial insights to the literature towards the Green Steel transition, in contrast to the existing technical perspectives that previously has been conducted. Practical contribution - The study offers practical guidance for decision-makers in the steel industry and other industries undergoing similar transitions. The framework work as guidance for the configuration and adoption of Green Steel CBMs, highlighting the role of collaborations between stakeholders to enable new revenue streams and economic opportunities. Limitation and future research – The study was conducted with a restricted number of interviews and geographical reach, making the generalizability of the study limited. Future research could broaden the scope to include perspectives from additional regions, industry segments and stakeholders. / Syfte - Syftet med studien är att överbrygga kunskapsgapet gällande adopteringen av cirkulära affärsmodeller, mer specifikt i detta fall, barriärer för adopteringen av cirkulära affärsmodeller för Grönt Stål och hur affärsmodeller kan konfigureras för adopteringen av affärsmodeller för Grönt Stål. Metod - Forskningsfrågorna i studien besvarades genom en tematisk analys baserad på en datainsamling i tre faser bestående av två informella möten med branschspecialister och 25 semistrukturerade intervjuer, följt av elva intervjuer från en konferens om Grönt Stål för att validera resultaten av de semistrukturerade intervjuerna. Resultat - Analysen av intervjuerna resulterade i åtta identifierade barriärer för adopteringen av cirkulära affärsmodeller för Grönt Stål, samt åtta möjliggörande faktorer för konfigurationen av affärsmodells komponenter som specificerats för adopteringen av cirkulära affärsmodeller för Grönt Stål. Ytterligare presenteras resultaten i ett ramverk som visar hur man kan använda de möjliggörande faktorerna för att övervinna barriärerna och främja cirkulära affärsmodeller i stålindustrin. Teoretiskt bidrag – Studien bidrar till befintlig litteratur genom att tillhandahålla ett stålindustriperspektiv på barriärerna för adopteringen av cirkulära affärsmodeller och presentera ett ramverk för konfigurationen av affärsmodeller för att övervinna barriärerna.  Praktiskt bidrag - Studien ger praktisk vägledning för beslutsfattare inom stålindustrin och andra industrier som genomgår liknande omställningar. Ramverket fungerar som vägledning för konfigurationen och adopteringen av cirkulära affärsmodeller för Grönt Stål, och belyser rollen av samarbeten mellan intressenter för att möjliggöra nya affärsmöjligheter.  Avgränsningar och framtida studier – Studien genomfördes med ett begränsat antal intervjuer och geografisk räckvidd, vilket gjorde studiens generaliserbarhet begränsad. Framtida forskning skulle kunna bredda omfattningen till att inkludera perspektiv från ytterligare regioner, branschsegment och intressenter.

H2 Green Steel AB was founded in 2020 to build a large-scale green steel factory in Boden, Norrbotten, Sweden. The factory consists of green hydrogen production, iron production and steel production. In 2030, the factory’s annual steel production will be 5 million tonnes annually. The objective of the thesis was to build a concept to improve a recommendation for a Hydrogenproduction site in an early stage of engineering. It included improving the understanding and basis for three criteria. The first criteria consisted of technical and customer requirements, seeing the requirements for the specific application of hydrogen as the critical factor. The second criteria consisted of further investigating how existing interfaces and utilities can be used in hydrogen production and building the basis for qualification. The third criteria consisted of adapting the concept to existing internal design tools by building it forward compatible. The thesis was initiated by bench-marking possible activities related to the recommendation acting as technical support and extensions to existing solutions. The research approach used was Design Research Methodology (DRM), held as the framework for execution. The result from the thesis delivers a database model built upon three linked packages providing a methodology of increased technical information, forward compatibility and a modular approach for design.

The energy sector represents the biggest contributor to global climate change. The concurring efforts to decarbonise electricity and heat generation contribute to the ongoing expansion of renewable energy systems.  The European wind power (WP) capacity is expected to triple by the year 2030, with onshore wind farms accounting for over 80% of new installations. This upswing entails critical demands for construction materials, shifting environmental burdens to the construction phase, compared to the use-phase hotspot of fossil resources. To counteract these magnified impacts, emerging innovations are disrupting conventional wind turbine (WT) technologies. To assess these developments, this study evaluates the future environmental impacts of WP production in Sweden using the emerging prospective life cycle assessment (pLCA) methodology. Six explorative foreground scenarios are developed for a generic Swedish WP plant in the year 2050. The scenarios build on projected national capacity developments, as well as identified key processes of hydrogen-based steel and concrete, as well as wooden WT towers. In addition, the application and propagation of the integrated assessment model REMIND-SSP2-NDC-2050 is deployed to project socio-economic changes in the background system.   Compared to the reference year 2020, all six scenarios show clear improvements of the climate change contribution. Especially “green” materials and wood towers promise significant future potential to accelerate a sustainable transition of Swedish WP production. The combined introduction of green steel, concrete, and hydrogen results in the overall best environmental performance, reducing the global warming potential by 47% from 6,3 g CO2eq per kWh in 2020 to 3,34 g CO2eq per kWh in 2050. However, burden-shifting occurs in particular for cancerous human toxicity and the occupation of agricultural land. While inheriting only 8% higher GWP, the wood tower scenario avoids the shifted effect on human toxicity but increases land occupation and terrestrial acidification even further. For all six scenarios, critical pressures emerge for non-fossil elements resulting from the growing demand for permanent magnet materials. The study’s results highlight a promising outlook for Swedish WP production by 2050 and the corresponding importance of pLCA to facilitate a sustainable transition of the energy sector. / Energisektorn är den sektor som bidrar mest till den globala klimatförändringen. De samtidiga insatserna för att minska koldioxidutsläppen från el- och värmeproduktion bidrar till den pågående utbyggnaden av förnybara energisystem.  Den europeiska vindkraftskapaciteten (WP) förväntas tredubblas fram till år 2030, och vindkraftsparker på land står för över 80% av de nya installationerna. Detta uppsving medför en kritisk efterfrågan på byggmaterial, vilket innebär att miljöbelastningen flyttas från användnings- till byggfasen. För att motverka dessa ökade effekter finns det nya innovationer som förändrar den konventionella tekniken för vindkraftverk (WT). För att bedöma denna utveckling utvärderas i denna studie den framtida miljöpåverkan från produktionen av vindkraftverk i Sverige med hjälp av den nya prospektiva livscykelanalysmetoden (pLCA). Sex explorativa förgrundsscenarier utvecklas för en generisk svensk WP-anläggning år 2050. Scenarierna bygger på förväntad nationell kapacitetsutveckling, samt identifierade nyckelprocesser för vätgasbaserat stål och betong, samt WT-torn av trä. Dessutom används tillämpningen och spridningen av den integrerade utvärderingsmodellen REMIND-SSP2-NDC-2050 för att projicera socioekonomiska förändringar i bakgrundssystemet.   Jämfört med referensåret 2020 visar alla sex scenarierna tydliga förbättringar av bidraget till klimatförändringarna. Särskilt ”gröna” material och trätorn har en betydande framtida potential för att påskynda en hållbar omställning av svensk WPproduktion. Det kombinerade införandet av grönt stål, betong och vätgas resulterar i den övergripande bästa miljöprestandan, vilket minskar den globala uppvärmningspotentialen med 47% från 6,3 g CO2eq per kWh 2020 till 3,34 g CO2eq per kWh 2050. Det sker dock en omfördelning av bördorna, särskilt när det gäller cancerframkallande toxicitet för människor och ianspråktagande av jordbruksmark. Trätornsscenariot, som endast har 8 % högre GWP, undviker rebound-effekten för humantoxicitet men ökar markanvändningen och försurningen av marken ytterligare. För alla sex scenarierna uppstår ett kritiskt tryck på icke-fossila grundämnen till följd av den växande efterfrågan på permanentmagnetmaterial. Studiens resultat belyser en lovande utsikt för svensk WP produktion fram till 2050 och den motsvarande betydelsen av pLCA för att underlätta en hållbar övergång av energisektorn.

Steel production is today one of the most CO2-demanding activities and causes 8% of the global emissions of GHG. It is crucial for the industry to reduce its emissions radically in order to be in line with the goals of the Paris Agreement and the Science-Based Target initiative. Ovako AB, one of the leading producers of high-strength engineering steel, has been at the forefront when it comes to sustainability initiatives within the industry. Heavy investments are being made into sustainable steel production methods and technologies and to make this viable, the company has, from January 1st, 2022, started to put a price premium on their steel products of 30 € per tonne. This study aims to answer the question of how Ovako's customers, based on the three different industries of mining, automotive, and bearing, experience this price premium and how a green steel can justify this surcharge. Furthermore, this case study aims to understand the extent to which those customers require carbon neutrality when sourcing steel. Connected to the findings from the innovation theories and the literature, this study aims to answer the question of how sustainable innovations may influence future competitiveness regarding engineering steel. To answer these questions, interviews with key individuals from different customers of Ovako were conducted. Moreover, focus groups at Ovako with relevant employees have been held at the same time as a literature study has been conducted. Based on the answers obtained from the data collection, a thematic analysis has been performed where overarching themes have been identified. Additionally, a carbon impact calculator has been used to calculate the carbon reduction potential of using a carbon-neutral engineering steel in three different applications connected to the three industries investigated, namely a complete bearing, a drill bit, and a final drive unit. The results from the calculations as well as the answers obtained regarding the research questions will be presented in the conclusion chapter of the report.