<p>Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna.</p> / <p>Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.</p>

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter. Flera av de intervjuade personerna beskriver att pappersarbete i form av checklistor med mera, har ökat deras arbetsbörda under vakten och en av de slutsatser vi dragit är att bristande uppsikt över fartygets framförande skulle kunna vara en orsak till olyckorna. / Collisions between vessels and allisions between vessel and obstacles as well as groundings constitute a great problem within the shipping business. Serious damage to vessels, environmental disasters and great costs are invoked for everyone involved. Is it possible that deficient bridge procedures are the reasons behind these types of accidents? The purpose of this thesis is to gather material from accident reports from the years 2000-2007, to investigate whether there are any connections between the accidents on Swedish merchant vessels which have been involved in collisions with each other, allided with an obstacle or that have grounded. The results showed, among other things, that motor tankers are involved in groundings more often than other types of vessels. On the basis of these results, interviews were carried out with motor tanker officers and pilots to investigate what the situation is like onboard during the circumstances where these vessels are most usually grounded. Several of the informants state that paperwork and checklists have become a burden to them during their bridge watches, and one of the implications of our investigation is that inadequate supervision could be the reason behind the accidents.

Bridge Navigational Watch Alarm System (BNWAS) blev implementerat i the International Convention for the Safety Of Life At Sea (SOLAS) år 2009. Sedan dess har olika typer av fartyg haft längre eller kortare tid på sig att installera systemet ombord. Navigatörer har utryckt både positiva och negativa synpunkter på systemet. Syftet med studien var att få en uppfattning om hur implementeringen av BNWAS har utvecklats praktiskt inom sjöfarten. För att undersöka detta har haverirapporter granskats innan samt efter implementeringen. Resultatet från detta har jämförts med tidigare implementeringar inom samma område. Data har sedan kvantitativt och kvalitativt analyserats. Resultaten tyder på att implementeringen av BNWAS har stött på samma problem som liknande implementeringar gjort tidigare. De slutsatser som dragits utifrån dessa resultat var att implementeringen av BNWAS kunde ha gjorts på ett bättre sätt om lärdomar från tidigare implementeringar tagits med i utvecklingen av implementeringen. Studien visade att grundstötningar har minskat i den undersökta haverikommissionens utredningar. / BNWAS was implemented in SOLAS, chapter V in 2009. Since that year, different types of ships have had different time schedules to install the system onboard. Navigational watch keepers have expressed both positive and negative attitudes towards the system and the operation of it. The purpose was to shed light upon how the implementetion of BNWAS has developed practically at the end users. The purpose of the study has been fulfilled through both qualitative and quantitative methods. Accident investigation reports both before and after the implementation were examined togheter with examinations and reviews of earlier studies regarding questions about implementation. This work was done to reach the goal of the study with a reliable result. These results implied that the implementation had encountered the same problems as earlier implementations (in the same area) had. They also showed that groundings of ships occured in the same way both before and after the implementation. The conclusions was that the implementation of BNWAS could have been developed more smoothly if the problems from earlier implementations had been accounted for. The groundings have however been reduced significantly since the implementation, whether it is due to the implementation or something else is still to be found out with a more comprehensive study.