We describe the dynamic process of abdominal segment generation in the milkweed bug Oncopeltus fasciatus. We present detailed morphological measurements of the growing germband throughout segmentation. Our data are complemented by cell division profiles and expression patterns of key genes, including invected and even-skipped as markers for different stages of segment formation. We describe morphological and mechanistic changes in the growth zone and in nascent segments during the generation of individual segments and throughout segmentation, and examine the relative contribution of newly formed versus existing tissue to segment formation. Although abdominal segment addition is primarily generated through the rearrangement of a pool of undifferentiated cells, there is nonetheless proliferation in the posterior. By correlating proliferation with gene expression in the growth zone, we propose a model for growth zone dynamics during segmentation in which the growth zone is functionally subdivided into two distinct regions: a posterior region devoted to a slow rate of growth among undifferentiated cells, and an anterior region in which segmental differentiation is initiated and proliferation inhibited.

No description available.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka erfarenheter av och uppfattningar om matematiklärande hos gymnasie- och vuxenstuderande i matematiksvårigheter för att därigenom öka kunskapen om denna elevgrupp och bättre kunna möta skilda undervisningsbehov. Frågeställningarna som ämnas besvaras är hur gymnasie- och vuxenstuderande som befinner sig i matematiksvårigheter beskriver sina möjligheter till lärande och utveckling i matematik och på vilket sätt dessa uppfattningar och erfarenheter kan relateras till begreppet matematisk resiliens. Matematisk resiliens härstammar ifrån psykologisk resiliens och handlar bland annat om att hantera och övervinna motgångar knutna till matematiklärande. Tidigare forskning kring matematisk resiliens är framförallt gjord i USA och Storbritannien och fenomenet är ännu inte studerat i någon högre utsträckning i svensk kontext. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med en hermeneutisk ansats. Studiens resultat presenteras i teman som beskriver möjlighet till lärande och utveckling i matematik kopplat till synen på förmåga, synen på arbete och ansträngning, synen på matematikens relevans och värde samt synen på hur känslor påverkar matematiklärandet. Resultatet diskuteras i relation till matematisk resiliens och vi konstaterar att arbetet med att öka elevers matematiska resiliens kan vara ett sätt för lärare och speciallärare i matematik att öka måluppfyllelse och att uppmärksamma de affektiva aspekterna av matematiklärande. Detta kan exempelvis ske genom användningen av the growth zone model och explicit undervisning kring olika studiestrategier samt att teorier om mindset särskilt beaktas vid utformandet av undervisningen. Sammanfattningsvis visar vår analys av resultatet att det är viktigt att ta i beaktande äldre elevers erfarenhetsmässiga bagage av återkommande misslyckanden och komplexa relation till matematiklärande.