Syftet med studien är att beskriva och analysera grundskollärares upplevelser och erfarenheter av hur grundskollärare lyckas inkludera elever som läser efter grundsärskolans läroplan i en grundskoleklass utifrån följande forskningsfrågor.  Vilka utmaningar upplever grundskolläraren det finns med att undervisa utifrån två läroplaner?  Hur genomför och planerar grundskolläraren undervisning för den integrerade grundsärskoleeleven på individ, grupp och skolnivå?  Vilka möjligheter och hinder upplever grundskolläraren att det finns med integrerade grundsärskoleelever i grundskolan? För att nå syftet i denna studie är tolv kvalitativa intervjuer genomförda med grundskollärare som undervisar en grundsärskoleintegrerad elev inom årskurserna 1-6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nilholm och Göranssons (2013) tre definitioner på inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Examensförordningen tydliggör att specialläraren bland annat ska ha kunskaper och färdigheter för att handleda och stötta kollegor i deras arbete kring grundsärskoleintegrerade elever. Studiens resultat visar att arbetet varierar hur grundskollärare arbetar med grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. Den största oron hos studiens forskningspersoner är ängslan och frustration över att tiden inte räcker till att planera undervisningen för den grundsärskoleintegrerade eleven. Det framkommer av studiens resultat att de integrerade grundsärskoleelever oftast är lokalintegrerad utanför klassrummet. Studien beskriver även forskningspersonernas upplevelser av möjligheter respektive hinder med att undervisa grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. / The purpose of this study is to describe and analyze elementary school teachers' experiences including students studying the special needs curriculum in their own class, based on the following research questions.  What challenges do elementary school teacher have integrating the two curriculums in one class?  How does the elementary school teacher implement and plan lessons for the integrated special need pupils on an individual, group and school level?  What opportunities and obstacles do elementary school teacher experience with a special needs pupil in an integrated class? To achieve the purpose of our study, we have conducted qualitative interviews with elementary school teachers who teach at a basic school for grades 1-6. As a theoretical point of departure, we have chosen to use Nilholm and Göranssons (2013) three definitions of inclusion; the community-oriented definition, the individual-oriented definition and the investment-oriented definition. The degree regulation clarifies special needs teachers with a focus on developmental disorder. The specialist teacher must, among other things, have the skills to guide and support colleagues in their work around special needs pupils that have been included in the classroom. The study's results show that work varies over how elementary school teachers work with students following the rules of the basic school law. The biggest concern of the study's research is the teachers’ anxiety and frustration that time is not enough to plan lessons for the special needs pupil. It is apparent from the study result that special needs pupils are still locally included outside the classroom. The study also describes the researchers' experiences of opportunities and obstacles to teach special need pupils in elementary school.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna? Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig. Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013). / The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities? As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals. The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient. This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.