No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.

<p>Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.</p>

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.