The Gudrun storm felled an estimated 75 million cubic meters while Hilde brought about 3,5million cubic meters. In Götaland and southern Svealand was the most affected species sprucewhile pine was the most affected species in the storm of Hilde, Storumans municipality.Although spruce was the most common tree species in both areas. The aim of this study istherefore to examine the factors that led to this. A literature study to obtain data on the stormGudrun have been performed. A direct method (field observations) and indirect methods(interviews) has been used to obtain data relating to the storm Hilde. In the field observationsvisited ten items, here was investigated; species, typ of stands, altitude and wind exposure.Interviews were conducted with eight landowners, where they were to supply informationabout their views on how they was affected by the storm Hilde and the factors that had animpact. The storm damage from Gudrun showed that all investigated factors had an effect onthe extent. Our interviews and observations show that the same factors apart from the altitudehad an impact.

Texte remanié de: Th. Ph. D.--Sheffield--University, 1994. / Citations en allemand. Bibliogr. p. 237-282.

<p>The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens’ preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens’ responsibility and</p><p>learning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology of</p><p>crisis together with the question of responsibility and learning from experience.</p><p>In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousness</p><p>of their own responsibility. Regarding the question of learning from these specific crises, this can only be noted among those citizens that lack earlier experience from crisis.</p>

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens’ preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens’ responsibility and learning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology of crisis together with the question of responsibility and learning from experience. In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousness of their own responsibility. Regarding the question of learning from these specific crises, this can only be noted among those citizens that lack earlier experience from crisis.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv – vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik. Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare. Genom intertextualitet undersöks vilka referenser som blir synliga i de visuella utsagorna i Gudruns värld och vad de kan tänkas representera. Intertextualitet är även av betydande i gestaltningen, då jag med utgångspunkt från Gudruns värld fotografiskt iscensatt, arbetat med förskjutningar, motbilder, undersökt tabun, vem som inkluderas och exkluderas i Gudruns värld, provat och lekt med de roller som medieras. Min gestaltning utgör en stor del i uppsatsen, tillsammans med intertextuella bilder, samt intervjuer. Jag kommer fram till att i diskursen Gudruns värld skapas teman och roller, med hjälp av artefakter och intertextualitet. Med referenser till äldre tiders konst- och fotografiska bilder framställs kvinnor i roller och på platser där de tidigare inte haft tillträde - konstnären, den ekologiska miljövännen och vagabonden, världsresenären. Det finns samtidigt en stark representation av kvinnors tidigare traditionella domäner - hemmet och den heteronormativa kärnfamiljen. Det är med den västerländska blicken Gudrun Sjödén möter de fjärran kulturer som framställs i klädkatalogerna, med en form av förskönande exotism. Min slutsats är att lek med de visuella uttrycken har betydelse vid identitetsskapandet. Vi iklär oss en mask som laddas med koder och representerar könsroller, grupptillhörighet, samhällsskikt och etnicitet, samt verkar för hur vi förhåller oss till det som är gemensamt eller annorlunda. Ur ett lärar- och medieperspektiv är förståelse för hur roller och livsstilar medieras i reklam viktigt, då det innebär att eleverna kan få insikt i hur vi konstrueras och konstruerar identitet. Identitetskonstruktionen utgör därför en viktig sammanlänkande del i arbetet med ett mångkulturellt och etiskt perspektiv, i arbetet med de viktiga värdegrundsfrågorna. / BI/Media

No description available.

No description available.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller. Jag har fått syn på hur bilder iscensätts och dramatiseras av media och hur man kan se mönster i medias bildrepresentationer från katastrofer i ett vidare perspektiv. Anledningen till att jag ville göra en undersökning om mediebilden, är att bilder redigeras av tidningar och ges en viss form beroende av vilken känsla eller information som ska förmedlas. Mediebilden påverkar vår uppfattning om hur vi förstår och ser på världen. Jag har också undersökt den privata bilden av stormen Gudrun utifrån privata fotografier och intervjuer och har på så sätt fått syn bildens minnesfunktion och som ett verktyg för berättande. Ur ett didaktiskt perspektiv som blivande medielärare är det viktigt att fördjupa mina kunskaper om bilders olika funktioner, samt hur bilder verkar på oss. Bilder är en stor grund på vad vi bygger vår förståelse om saker. Jag har i mitt gestaltande arbete laborerat med faktiska bilder som skapar en illusorisk bild. Jag ska vid utställningen/examinationen visa en film där jag har filmat samma händelse med två kameror, fast med en liten förskjutning. Det är förskjutning som skapar 3d effekten när man betraktar de båda filmerna. Efter att ha undersökt mediebilden och den privata bilden av stormen blir mitt eget gestaltande arbete en tredje mer personlig undersökning.

The concept of vulnerability is the capacity or the sensitivity to become damaged. Vulnerability are characterized by one or more of the following terms; a system´s sensitivity to exposure to shock, stress or interference, the state of the system in relations to a threshold of damages, and the system´s ability to adapt to the changing circumstances. Vulnerability in this study is referring to the sensitivity of the circumstances that lead to sustainable livelihood that can´t be maintain and that there is an inability to cope with and manage stress. The choice of making a study in this area is based on that action needs to be taken to moderate the vulnerable aspects of society, in this respect in relations to storms. Analyzes of the social vulnerability to climate change or natural events is needed for effective actions. The purpose of this study is to report on the vulnerability of the community- and household levels in relations with storms, in this case the storm Gudrun. The objective of this study is that it can be used as a basis for comparison with subsequent storms and also as a basis for preventive measures. The method used in this study is Pressure and Release Model (PAR) model ant it works like an explanatory model for the vulnerability involving the root causes of global, regional pressures and local vulnerable conditions. The results are that the root causes are forest policy, economic and political power and urbanization; the dynamic pressures are deficiencies in crisis management activities and population pressure in cities and the unsafe conditions are the countryside surrounded by forest, lack of resources and knowledge, and vulnerable electricity- and telephone networks.

Vi har i detta examensarbete undersökt och jämfört hur olika hamnar har påverkats av och hanterat det stora flödet av rundvirke efter stormarna Gudrun och Per. Vi har även försökt få en bild av vilka strategier hamnarna har tillämpat för att hantera situationen som uppstår när det stormfällda virket tar slut. Vi kan se att hamnarnas verksamhet har påverkats ganska stort under en kortare period, då extra personal har anställts, utrustning har köpts in och transportflöden ändrat riktning. Vi kan också se att hamnarna är väl förberedda på den situation som uppstår, då förändring är en del av hamnarnas normaltillstånd och något som alltid måste göras. Beroende på hamnarnas initiala förutsättningar skiljer sig också strategierna för förändringsarbetet åt.