<p>Vi har i detta examensarbete undersökt och jämfört hur olika hamnar har påverkats av och hanterat det stora flödet av rundvirke efter stormarna Gudrun och Per. Vi har även försökt få en bild av vilka strategier hamnarna har tillämpat för att hantera situationen som uppstår när det stormfällda virket tar slut.</p><p>Vi kan se att hamnarnas verksamhet har påverkats ganska stort under en kortare period, då extra personal har anställts, utrustning har köpts in och transportflöden ändrat riktning. Vi kan också se att hamnarna är väl förberedda på den situation som uppstår, då förändring är en del av hamnarnas normaltillstånd och något som alltid måste göras. Beroende på hamnarnas initiala förutsättningar skiljer sig också strategierna för förändringsarbetet åt.</p>

Den 8:e januari 2005 inträffade en av de mest förödande stormarna i Sveriges historia då hundratusentals blev strömlösa och sju personer miste livet. Stormen Gudrun drabbade centrala Götaland värst och uppemot nio årsavverkningar skog beräknas ha fällts i vissa områden. Tidigare studier av stormen har genomförts på uppdrag av Skogsstyrelsen där resultaten visar att andel stormfälld skogsmarksareal var 11 % i värst drabbade Ljungby kommun, och ca 80 % av all den stormfällda skogen var gran, 18 % var tall och 2 % var löv. Syftet med arbetet är att undersöka mängden stormfälld skog efter stormen Gudrun genom analys av satellitburen fjärranalysdata. Även andelen stormfälld barr- och lövskog beräknades och resultaten jämfördes med de rapporter skrivna för Skogsstyrelsen. Även andelen stormfälld skog som är återbeskogad år 2016 beräknades. En förändringsanalys med satellitbilder från Landsat 5, tagna åren 2004 och 2005, genomfördes vilken inkluderade en skogsmask som skapades genom övervakad MLC-klassificering. Skogsmasken användes för att utesluta ointressanta områden i analyserna. Resultatet användes sedan för analys av andelen stormfälld barr- och lövskog samt för analys av återbeskogade områden år 2016. I den sistnämnda skapades en skogsmask med en satellitbild från Landsat 8 och som sedan användes i analysen. Resultaten från analyserna visar att ca 15,8 % av skogen stormfälldes, varav 78 % var barrskog och 13 % var lövskog. År 2016 hade ca 25 % av de stormfällda områdena återbeskogats. Noggrannheten på resultaten är generellt höga men skiljer sig trots detta väsentligt från resultaten i studierna som gjorts för Skogsstyrelsen. Anledningen till att resultaten skiljer sig åt kan bero på vilka satellitbilder och program som använts i analyserna, samt felkällor som uppkommit i samband med analyserna i denna studie. / On January 8th, 2005 one of the most devastating storms in Sweden’s history occurred, where hundreds of thousands became powerless and seven people lost their lives. The storm Gudrun hit central Götaland worst and nearly nine years’ professional felling of forests was estimated to have fallen in some areas. Previous studies of the storm were carried out on behalf of the Swedish Forest Agency, where the results show that the proportion of windthrown forest area was 11 % in the worst affected municipality of Ljungby. About 80 % of all damaged forests were spruce, 18 % were pine and 2 % were deciduous.                        The aim of this thesis is to investigate the amount of windthrown forest after the storm Gudrun through analysis of satellite remote sensing data. The proportion of windthrown coniferous and deciduous forest was calculated and the results were compared to the reports written on behalf of the Swedish Forest Agency. Furthermore, the proportion of reforested areas in 2016 was calculated. A change analysis based on satellite data from Landsat 5 from 2004 and 2005 was performed which included a forest mask created by supervised MLC classification. The forest mask was used to exclude uninteresting areas in the analyses. The result was then used for the analysis of the proportion of windthrown coniferous and deciduous forest and for the analysis of reforested areas in 2016. In the latter, a forest mask based on Landsat 8 data was used. The results from the analyses show that about 15.8 % of the forest was windthrown, of which 78 % were coniferous and 13 % were deciduous forest. By 2016, 25% of the windthrown areas had been reforested. The accuracy of the results is generally high, but despite this, it substantially differs from the results of earlier studies. The reason for this could be differences in satellite images and programs and additional error sources in conjunction with the analyses.

The three largest storms in Sweden in modern time (1954, 1969 and 2005) are in focus in this thesis. By doing a narrative analysis of the countries four leading newspapers, the aim is to find out what stories are constructed during and after big crises such as storms. And more specifically what those narratives say about Sweden, being looked at in a historical rearview window. The result shows that the people of Sweden are portrayed as gender conservatives and that they are all ethnic swedes. There are no room for immigrants in the narratives. The narrative concerning every storm differs though, depending how the inhabitants act. In 1954 Sweden is portraited as a nation where everybody do things together and helps out. During the storm 1969 ordinary peoples efforts are no longer requested. The state promises to take care of everything. When it can´t keep its promises voices from the media and the government are requesting an even stronger state. But in 2005 there have been an era of liberalisation and deregulation. Private companies are now in charge of the electric power supply. After the storm the power is out in many places and people behave differently. Some are passive and demands that the electricity works, other are doing the best of the situation. People are more active on the countryside than in the cities. All are however blaming the electricity companies. But what we see is a more fragmented country than before, where the biggest victims are the small foresters who in many cases have lost everything, they own. They were victims even in the earlier storms, but in 1969, when Sweden, in many ways, was a world leading country the foresters’ stories were not to be heard. In 2005 the forest farmers story are once again told, they who loses everything and, in some cases, commit suicide. They stand as reminders of the old and very poor Sweden, an outskirt in the world. This narrative can have its explanation in the assumption that when the times are uncertain, or changing, a nation looks at its history.

Sumpskogar är skog som har minst 30% krontäckning på våt mark. Sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden och kan ha höga naturvärden då det ofta finns en kombination av hög ålder på träden och mycket död ved. Skogsområden med höga naturvärden kan bli klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Efter stormen Gudrun genomfördes ett projekt kallad Projekt Stormanalys som visade på att nyckelbiotoper och andra skogiga biotoper med höga naturvärden inte blev lika hårt drabbade som produktionsskogen. Studiens syfte är att inventera sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun för att kartlägga naturliga och mänskliga störningar. En fältinventering genomfördes där metoden var att jag gick i strövlinjer inne i nyckelbiotopen och i nära angränsning med en sökvidd på ca 20–30 meter där naturliga och mänskliga störningar noterades. Resultatet visar av 18 inventerade nyckelbiotoper utan skydd att alla lokaler hade någon form av störning. Naturliga störningar förekom i 16 av 18 lokaler, medan mänskliga störningar fanns i 6 stycken vilket innebär en tredje del av inventerade lokaler. I nära anslutning var vindfällen högst representerat med 15 lokaler. Det visar sig att storleken på störningarna är generellt liten och de naturliga störningarna kan få fortsatta positiva effekter för den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotopernas betydelse och värde börjar få en bättre förståelse hos markägarna men det finns vissa undantag. En hel del jobb kvarstår i den frågan.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

When hurricane Gudrun occurred in 2005, the Swedish crisis management system was put on its head. New political reforms together with the aftermath of the tsunami in Southeast Asia challenged the professional actors during the crisis. As Sweden has been relatively spared from natural disasters, Gudrun became one of the worst crises in Swedish history. People died both directly during the storm but also later during the reconstruction phase. After the storm had passed, almost an entire annual felling of the Swedish forest had been lost, which caused enormous costs both for the forest owners but also for the electricity and telecommunications companies. Despite the fact that Sweden is often seen as a state with strong welfare with welldeveloped public assistance systems, Gudrun highlighted differences in people’s vulnerability during the disaster. Furthermore, the study intends to investigate how social capital can function as an underlying mechanism for people’s vulnerability. The study also leads to a critical discussion about the Swedish crisis management system and people’s trust in government officials. Through a qualitative content analysis, the study will examine inequalities in social capital can generate different access to resources. The crucial conclusion of the study is that people’s vulnerability during Gudrun was partly conditioned by individuals network positions and social capital, and that great emphasis had been placed on institutions ability to manage the disaster, which reduced the risk perception and people’s ability to activate their own social networks.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm. Det visar sig att deras kunskap om begreppet storm i viss mån är obefintlig då de har svårt för att redogöra, förklara samt motivera svaren. Svaren eleverna gav grundar sig i egna erfarenheter samt upplevelser och kan inte knytas an till någon skolkunskap. / The aim whit our dissertaion is to examine some pupils in grade 6 how they express themeselfes concerning questions related to the conception Storm. Can they see it`s cause and effects? From the answers we also wanted to find out if the pupils achieve the goals in geograpy for the fifht schoolyear which can be related to weather,specificly storm. We used a method called qualitative interview´s which meant deepinterviews whit eleven pupils at a school in Malmö. The result showed that the pupils did not achieve the goals which are related to the curriculum in geography for the fifth year, concerning the conception Storm. It showed that their knowledege about the conception Storm to some extent is nonexistent,it also showed that they have a hard time to give an account for explain and motivate their answers. The answer`s the pupils gave is based on their own experience`s and can not be attached to any knowledge from school.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ”lönefrågan”, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män. Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den. Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.