Title: In the Competitive Landscape: Market Segmentation and Differentiation in the Health Application Industry Authors: Mahsan Rostamipour & Viktor Wieslander Supervisor: Svante Andersson Background: The digital health technology sector has undergone significant changes with the introduction of health apps, creating a complex and competitive market. Health apps, defined as apps intended to manage, maintain, or improve health, have become increasingly popular with over 370,000 available today. To survive in this competitive market, companies must use strategies such as segmentation and differentiation to identify specific target groups and offer unique products. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyze how companies developing health apps utilize market segmentation and differentiation in their marketing strategies. Problem Statement: How do companies in the health application industry work with market segmentation? What strategies do companies in the health application industry use to differentiate themselves from competitors? Method: The study employs a qualitative method where six semi-structured interviews and document collection serve as empirical material. The research approach is abductive, and the material gathered for analysis consists of company cases, making this work a case study. Conclusions: The conclusions show that all the companies in the sample use demographic factors as a basis for segmentation, which is then complemented with psychographic, behavioral, or geographic factors to more clearly define their target groups. Companies also tend to tailor their apps to different segments. Differentiation is critical for the success of the companies and is achieved through innovative technology, user-centered design, and flexible payment options. Differentiation strategies not only improve usability and customer satisfaction but also strengthen customer relationships through effective branding and customized solutions. Keywords: Health apps, market segmentation, differentiation, consumer behavior, marketing mix. / Titel: I det konkurrensutsatta landskapet: Marknadssegmentering och Differentiering i Hälsoapplikationsindustrin. Författare: Mahsan Rostamipour & Viktor Wieslander Handledare: Svante Andersson Bakgrund: Den digitala hälsoteknik sektorn har genomgått stora förändringar sedan införandet av hälsoappar, vilket har skapat en komplex och konkurrensintensiv marknad. Hälsoappar, som definieras som appar avsedda att hantera, upprätthålla eller förbättra hälsan har blivit allt mer populära med över 370 000 tillgängliga idag. För att överleva på denna konkurrensintensiva marknad måste företagen använda strategier som segmentering och differentiering för att identifiera specifika målgrupper och erbjuda unika produkter.  Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera hur företag som utvecklar hälsoappar använder sig av marknadssegmentering och differentiering i sina marknadsföringsstrategier.  Problemformulering: Hur arbetar företag inom hälsoapplikationsindustrin med marknadssegmentering? Vilka strategier använder företag inom hälsoapplikationsindustrin för att differentiera sig från konkurrenterna? Metod: Studien använder en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling agerar som empiriskt material. Forskningsansatsen är abduktiv och materialet som samlats in för analys är företagsfall vilket gör arbetet till en fallstudie.  Slutsatser: Slutsatserna visar att företagen i urvalet alla använder demografiska faktorer som grund i segmenteringen, som sedan kompletteras med psykografiska, beteendemässiga eller geografiska faktorer för att tydligare definiera sina målgrupper. Företagen tenderar också att anpassa apparna efter olika segment. Differentiering är kritiskt för framgången hos företagen och görs genom innovativ teknik, användarcentrerad design och flexibla betalningsalternativ. Differentieringsstrategier förbättrar inte bara användbarheten och kundnöjdheten, men stärker även kundrelationerna genom effektivt varumärkesarbete och skräddarsydda lösningar.  Nyckelord:  Hälsoappar, marknadssegmentering, differentiering, konsumentbeteende, marknadsmixen.

Bakgrund: Ungdomar i Sverige mår allt sämre psykiskt. Få söker hjälp hos vården när de mår dåligt. BUP har långa väntetider och därmed får få hjälp direkt när de behöver det. Ungdomar riskerar att försämras i sitt mående vid utebliven kontakt med vården. En app skulle kunna vara ett alternativ för dessa ungdomar innan de får möjlighet att komma till vården. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Efter godkännande från användarna samlades data in från appen under en veckas tid, i mars 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 414 insamlade inläggen. Resultat: Resultatet består av fem kategorier av måenden. Det visade att ungdomarna har ett behov av att uttrycka sig kring ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välbefinnande. Slutsats: Ungdomars behov att uttrycka sitt mående skulle kunna tillgodoses av en sjuksköterska med kunskap om ungdomar som ger vägledning till att hälsoappar finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Ämnet psykisk ohälsa kan uppfattas som ett känsligt ämne att tala om och därför kan det vara lättare i ett forum där alla är anonyma. / Background: Mental health problems are increasing for adolescents in Sweden. Few of them seek help from health care when they are feeling unwell. Children and adolescents psychiatry in Sweden have excessive waiting lists for help seekers and therefore few who require help are getting it directly when needed. Adolescents are at risk of worsening their mental health status without available professional help. An mhealth app have the potential to be an alternative for adolescents with mental health problems before they have a chance to receive professional help. Objective: The aim of the study is to highlight how adolescents express their mood in the ”Här ligger jag…” app. Methods: This study has a qualitative approach to the field. The collection of data was carried out during one week in March of 2020 with consent from the users. A total of 414 posts was collected and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result consist of five categories with expressions of feelings. It shows that adolescents have a need to express themselves about anxiety, depressive symptoms, loneliness, hatred and well-being. Conclusions: Nurses with knowledge about adolescents needs to express their mood could guide them to find mhealth apps which are available 24/7. Talking about mental health may be perceived as a difficult topic to discuss and therefore it may be easier in an anonymous forum.

Bakgrund: Antalet hälsoapplikationer växer för varje dag och det finns ett behov av att säkerställa kvaliteten på dessa, för att skapa riktlinjer för utvecklare, stödja användarna och tydliggöra vad vårdgivare kan rekommendera till sina patienter. Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka synen på kvalitetsmärkningar och krav som kan ställas på hälsoapplikationer ur kvalitets- och säkerhetsaspekt, med perspektiv utifrån myndigheter och appleverantörer, vårdsektor och app-användare. Material och metod: Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer, där totalt sjutton intervjuer genomförts med representanter från tre olika myndigheter, SIS, app-leverantörer, vårdpersonal och app-användare. Alla intervjuer transkriberades ordagrant, bearbetades med hjälp av kodning, kategorisering och analys för att se mönster, likheter och variationer. Slutligen delades detta in i teman som presenterar dessa mönster i resultatet. Resultat: Alla parter är positivt inställda till en kvalitetsmärkning på hälsoapplikationer, även om kännedomen kring det pågående standard-arbetet varierade hos de tillfrågade. Det finns en förväntan både hos användare och inom vården om en ökad användning av hälsoapplikationer i framtiden och möjligheten att dela hälsodata. Vårdpersonalen är restriktiva till vad de vågar rekommendera för hälsoappar idag, men hoppas och tror att en märkning kan förändra det. De anser att säkerhet, integritet och kvalitet är viktigt, men likväl design, användarupplevelse och spelifiering. Myndigheterna och leverantörerna upplever en låg kontroll kring att ställa krav själva eller ha mandat till förändring inom området. Slutsats: Samtliga yrkesroller är enade om att det är en politisk fråga och att juridiska trösklar behöver ses över när det gäller krav, främja nya digitala lösningar och innovation inom friskvård och sjukvård. En ny standard upplevs vara i rätt riktning och inkludera det mesta som önskats, men frågan består i var ansvaret kommer ligga över att den följs, hur respektive parter ska förhålla sig till den, andra krav och kvarhållande ”föråldrade” lagstiftningar. En genomgående röd tråd är uppmaningen om tydlighet och önskan om ökad politisk drivkraft inom området.

The rapid growth of Mobile Health (mHealth) applications, particularly those focusedon mental health, has provided accessible and affordable support for users’ well-being.However, this growth has raised substantial privacy concerns, especially regardinghandling sensitive personal health data. This thesis evaluates the extent to whichmental health apps allow users to exercise their Data Subject Rights (DSRs) under theEuropean General Data Protection Regulation (GDPR) and provides recommendationsfor enhancing data protection and user privacy. The primary objectives are to identifythe relevant DSRs for mental health apps, empirically assess the extent to which suchrights are respected on the existing apps, and propose actionable recommendationsfor improvement. The study’s methodology involved a comprehensive review ofprivacy policies, using automated tools for privacy assessment, and submitting DataSubject Access Requests (DSARs) to app providers. Findings indicate that whilesome apps demonstrate high conformity with DSRs, the majority still falls short invarious aspects. Common issues include inadequate transparency in privacy policies,incomplete responses to DSARs, and non-compliance with the right to data portability.Specifically, only 45.5% of apps responded to the DSARs with a partial or completeanswer, and only 40% of the responses contained data in machine-readable formats,meeting the requirements for data portability. The study emphasizes the need formental health app developers to enhance privacy practices, ensuring users are fullyinformed about data collection and usage, can easily access and delete their personaldata, and receive their data in portable formats. Recommendations include improvingthe clarity and accessibility of privacy policies, adopting best practices for datasecurity, and implementing user-friendly mechanisms for data access and deletion. Inconclusion, while progress has been made in GDPR compliance among mental healthapps, significant improvement is still needed. Addressing these challenges will betterprotect user privacy, build trust, and support the responsible development of digitalhealth technologies. / Den snabba tillväxten av mobila hälsoappar, särskilt de som fokuserar på psykisk hälsa,har gjort det möjligt för användare att få tillgång till prisvärt och lättillgängligt stöd förderas välbefinnande. Men denna tillväxt har också väckt betydande integritetsfrågor,särskilt när det gäller hantering av känsliga personuppgifter om hälsa. Dettaexamensarbete utvärderar i vilken utsträckning hälsoappar för psykisk ohälsa tillåteranvändare att utöva sina rättigheter enligt den europeiska dataskyddsförordningenoch bidrar med rekommendationer för att förbättra dataskydd och användarintegritet.De primära målen är att identifiera relevanta rättigheter för hälsoappar för psykiskohälsa, empiriskt bedöma i vilken utsträckning sådana rättigheter respekteras ibefintliga appar och föreslå konkreta rekommendationer för förbättring. Studienhar genomförts med en omfattande granskning av integritetspolicys, användning avautomatiserade verktyg för integritetsbedömning och inlämning av begäranden omregisterutdrag till applikationsleverantörer. Resultaten visar att även om vissa apparuppvisar hög överensstämmelse med rättigheterna från GDPR, faller majoritetenfortfarande kort på flera områden. Vanliga problem inkluderar otillräcklig transparensi integritetspolicys, ofullständiga svar på DSARs och bristande efterlevnad av rätten tilldataportabilitet. Specifikt svarade endast 45,5% av apparna på DSARs med ett delviseller komplett svar, och endast 40% av svaren innehöll data i maskinläsbara format,vilket uppfyller kraven för dataportabilitet. Studien betonar behovet för utvecklare avhälsoappar för psykisk ohälsa att förbättra deras integritet, säkerställa att användareär fullt informerade om datainsamling och användning, lätt kan komma åt och raderasina personuppgifter samt ta emot sin data i portabla format. Rekommendationerinkluderar att förbättra tydligheten och tillgängligheten av integritetspolicys, antabästa praxis för datasäkerhet och implementera användarvänliga mekanismer fördataåtkomst och radering. Sammanfattningsvis, även om framsteg har gjorts i GDPR-efterlevnad bland hälsoappar för psykisk ohälsa, behövs betydande förbättringar. Attta itu med dessa utmaningar kommer att bättre skydda användarnas integritet, byggaförtroende och stödja den ansvarsfulla utvecklingen av digitala hälsoteknologier.