<p>Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.</p><p>Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden. Vi vill öka förståelsen för hur detta eventuella gap inom marknadssegmentering kan se ut och varför det har uppstått. Vi vill skapa en bättre medvetenhet om de olika synsätten och tillvägagångssätten och därigenom bidra till en ökad kunskap om hur gapet kan komma att minskas.</p><p>Genomförande: Studien har genomförts genom en fallstudie på Sterisol. Det empiriska materialet har samlats in genom fem personliga intervjuer.</p><p>Slutsats: Det existerar ett gap, eftersom synsättet och tillvägagångssättet på marknadssegmentering mellan den akademiska världen och företagsvärlden skiljer sig åt. Gapet kan beskrivas med teoretiska aspekter, som exempelvis behov och önskemål samt kundinformation, och empiriska aspekter, som exempelvis marknadsförändringar, konkurrenter och återförsäljare.</p>

<p>Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.</p><p>Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden. Vi vill öka förståelsen för hur detta eventuella gap inom marknadssegmentering kan se ut och varför det har uppstått. Vi vill skapa en bättre medvetenhet om de olika synsätten och tillvägagångssätten och därigenom bidra till en ökad kunskap om hur gapet kan komma att minskas.</p><p>Genomförande: Studien har genomförts genom en fallstudie på Sterisol. Det empiriska materialet har samlats in genom fem personliga intervjuer.</p><p>Slutsats: Det existerar ett gap, eftersom synsättet och tillvägagångssättet på marknadssegmentering mellan den akademiska världen och företagsvärlden skiljer sig åt. Gapet kan beskrivas med teoretiska aspekter, som exempelvis behov och önskemål samt kundinformation, och empiriska aspekter, som exempelvis marknadsförändringar, konkurrenter och återförsäljare.</p>

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden. Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden. Vi vill öka förståelsen för hur detta eventuella gap inom marknadssegmentering kan se ut och varför det har uppstått. Vi vill skapa en bättre medvetenhet om de olika synsätten och tillvägagångssätten och därigenom bidra till en ökad kunskap om hur gapet kan komma att minskas. Genomförande: Studien har genomförts genom en fallstudie på Sterisol. Det empiriska materialet har samlats in genom fem personliga intervjuer. Slutsats: Det existerar ett gap, eftersom synsättet och tillvägagångssättet på marknadssegmentering mellan den akademiska världen och företagsvärlden skiljer sig åt. Gapet kan beskrivas med teoretiska aspekter, som exempelvis behov och önskemål samt kundinformation, och empiriska aspekter, som exempelvis marknadsförändringar, konkurrenter och återförsäljare.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden. Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden. Vi vill öka förståelsen för hur detta eventuella gap inom marknadssegmentering kan se ut och varför det har uppstått. Vi vill skapa en bättre medvetenhet om de olika synsätten och tillvägagångssätten och därigenom bidra till en ökad kunskap om hur gapet kan komma att minskas. Genomförande: Studien har genomförts genom en fallstudie på Sterisol. Det empiriska materialet har samlats in genom fem personliga intervjuer. Slutsats: Det existerar ett gap, eftersom synsättet och tillvägagångssättet på marknadssegmentering mellan den akademiska världen och företagsvärlden skiljer sig åt. Gapet kan beskrivas med teoretiska aspekter, som exempelvis behov och önskemål samt kundinformation, och empiriska aspekter, som exempelvis marknadsförändringar, konkurrenter och återförsäljare.

Denna studie började som en kvalitativ deduktion där vi ville skapa en förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som har starkt inflytande på generation X och om de skiljer sig från andra ålderssegment. I och med digitaliseringen och sociala mediers uppkomst har klassisk marknadsföring förändrats de senaste två decennierna. Det innebär att traditionella marknadsföringskanaler nu konkurrerar med sociala medieplattformar och digital kommunikation. Detta har även gjort att det har skett förändringar i segmenteringsstrategier. Under den första delen av 2010-talet fanns ett stort fokus på millennials eller vad man även kallar generation Y eftersom de spenderar mycket tid på sociala medier. Det syftar till personer födda under 80- och 90-talet. Det talades om att generation X som föddes mellan 1979 och 1965 hade blivit bortglömda trots att det kännetecknas av högt inflytande och köpkraft samtidigt som det har visat sig att de spenderar mer tid på sociala medier än millennials. Mycket forskning om marknadssegmentering har diskuterat just dessa generationer och hur man ska inkludera generation X i marknadsföring. I vår undersökning genomförde vi 4 intervjuer med 5 korrespondenter på 4 olika marknadsföringsbyråer i Stockholm. Under intervjuerna upptäckte vi dock att generationer inte längre är ett diskussionsämne när det kommer till segmentering. Idag pratar man istället i andra termer när det kommer till segmenteringsvariabler och vi valde därför att ändra vår forskningsfråga. Vi genomförde istället en kvalitativ induktion med ett interpretivistiskt paradigm för både ontologi och epistemologi. Vi har alltså utformat vår teori efter den information vi tog del av i intervjuerna. Det har skett stora samhällsförändringar det senaste seklet vilket också har haft inverkan på hur man jobbar inom marknadsföring och med marknadssegmentering. Sättet att leva på ser helt annorlunda ut idag samtidigt som könsrollerna har förändrats markant. Det är accepterat att vara den man själv vill vara och man är fri att skapa sin egen biografi utan att svara till några normer eller förutbestämda roller. Gränserna mellan ålder, kön och kultur har suddats ut och man kan som 20-åring ha mer gemensamt med en 60-åring än någon i sin egen ålder. Samtidigt visar våra intervjuer att de segmenteringsvariabler man använder mest idag är intressen och drivkrafter. Marknadssegmentering har alltså gått ifrån ett stark fokus på demografisk segmentering till att psykografisk segmentering för allt större uppmärksamhet. Traditionella kommunikationskanaler som till exempel TV, radio och tidskrifter, har fått konkurrens de senaste decenniet i och med uppkomsten av digitala kanaler såsom sociala medier. Det är en vanlig uppfattning att de traditionella kanalerna håller på att dö ut men våra korrespondenter menar på att det är bra att hitta en balans. Dock möjliggör de nya marknadsföringskanalerna att kunna nå ut till konsumenterna på ett individuellt och specificerat sätt. Vi har identifierat att man idag, vanligtvis segmenterar sig mot intressen och drivkrafter och genom digitala kanaler är dessa lätta att nå ut till. Traditionella marknadsföringskanaler ger ofta en bredare publik medan digitala kanaler möjliggör till exempel intresse inriktad segmentering . Våra intervjupersoner pratade även mycket om emotionella- och rationella budskap där man vill skapa en kort- och långsiktig marknadsföring. Man vill alltså använda sig av emotionella budskap som genererar en känsla som man sedan förknippar med varumärket. Anledningen till att detta har fått en växande popularitet hos marknadsföringsbyråer beror på att man vill bygga en långsiktigt relation mellan 3 varumärke och konsument. Det skapar en lojalitet hos konsumenten men kan även knyta an konsumenter i ett tidigt skede även fast de inte är potentiella kunder till varumärket idag. Hur man segmenterar sig gentemot marknaden i långsiktig marknadsföring kan få konsekvenser på hur effektiv den blir. Ålders- eller generations-segmentering är inte relevanta segment eftersom att det utesluter personer som är potentiella kunder i framtiden. Man vill därför segmentera sig så att man når ut till så många som möjligt som kan få den där emotionella kopplingen som förhoppningsvis håller på lång sikt.

Marknaden för delade arbetsplatser har fått se en snabb tillväxt under senare år. Delvis kan detta förklaras med den ansenliga tillväxten av informationsteknologier. Dessa har till viss del förändrat hur vi lever, men fundamentalt förändrat hur och var vi önskar arbeta. För kontorsmarknaden har detta kommit att ge upphov till en efterfrågan på ökad flexibilitet.Syftet var att undersöka vilka aktörer som erbjuder delade arbetsytor inom kontors-hotell, var de valt att lokalisera sina kontorshotell och vilka kunder de har. Sekundärt har arbetet undersökt marknadssegmenteringen av verksamheter på olika kontorshotell, samt korrelationen mellan verksamhetsområde och digital representation. Dessutom har diskussion förts kring vilka typer av företag som skulle gynnas av lokalisering i kontorsho-tell framför traditionellt kontor. Eftersökning visade att det finns flertalet aktörer inom kontorshotell i Stockholm. Bland annat är dessa aktörerna A-E som studerades närma-re. Dessa har lokaliserat majoriteten av sina kontorshotell centralt och har en mängd olika hyresgäster. Undersökningen av marknadssegmentering och digital representation gjordes genom analys av dataset med information kring 500 av dessa hyresgäster.Resultatet visade på en marknadssegmentering där liknande verksamheter bildat kluster inom vissa kontorshotell e.g. inom finans, kommunikation media, etc. Detta kan förklaras av att respektive kontorshotell tilltalar olika kundsegment, men också av att liknande verksamheter bildar kluster genom agglomerationsfördelar. Den digital representationen visar tydligt på att vissa verksamheter är överrepresenterade. Främst gäller detta ak-törer som framhåller en tydlig profil, exempelvis inom digital innovation eller kreativt skapande. Digital representation tenderar också att vara viktigare för verksamheter med en större kundkrets. Mindre verksamheter som arbetar i enskilda kunders intresse har en lägre representation, vilket kan förklaras med att dessa drar nytta av social infrastruktur och agglomerationsfördelar som uppkommer i och med klusterbildning. Av dessa resultat framgår det att företag som är i behov av att nätverka med andra företag inom samma verksamhetsområde kan gynnas av lokalisering i kontorshotell. / The market for shared workplaces has seen a rapid growth in recent years. This can partly be explained due to the considerable growth of information technologies. These have in some ways changed how we live, but fundamentally changed how and where we wish to work. For the oÿce market this has resulted in a demand for increased flexibility.The purpose was to investigate which operators o˙er shared oÿce spaces through oÿce hotels, where they have chosen to locate their oÿce hotels and what tenants they have. Secondly, this project has investigated the market segmentation at various oÿce hotels, as well as the correlation between business area and digital representation. In addition, discussions have been held around what types of companies that would benefit from localization in oÿce hotels in favor of traditional oÿces. Research has shown that there are many operators within the market for oÿce hotels in Stockholm. Five of which were chosen to be studied in more detail. These operators have located the vast majority of their oÿce hotels within Stockholm CBD and have a great variety of tenants. The research of market segmentation and digital representation was done by analyzing a dataset with information from about 500 of these tenants.Results showed a market segmentation in which similar businesses formed clusters in some of the oÿce hotels e.g clusters in finance, public relations, media, etc. This can be explained by the fact that each oÿce hotel addresses di˙erent market segments, but also because similar businesses form clusters thru agglomerative benefits. In the case of digital representation, the result clearly shows that certain businesses are overrepresented. This is primarily the case with those who emphasize a clear profile, such as companies in digital innovation, media or communication. Digital representation also tends to be more important for activities with a larger clientele and thus take a more prominent role in clusters. Smaller activities that work in the interests of individual clients have a lower representation, which can be explained by the benefits of social infrastructure and agglomeration. These results show that companies in need of networking with other companies in the same area of business can benefit from localization in oÿce hotels.

Företag använder marknadssegmentering för att dela in kunder i grupper utefter liknande karaktäristika, som exempelvis betalningsvilja. Företag kan i sinom tid möta en mättad marknad inom dess segment, och behöver då ompositionera strategier mot nya segment för fortsatt kundtillväxt. För företag som valt en positionering mot segment med hög betalningsvilja (high-end), är en möjlighet för fortsatt kundtillväxt istället ompositionering mot lägre segment (low-end). Syftet med studien var att kartlägga och identifiera hur företag besittande en högpristjänst, kan nå kunder med lägre betalningsvilja genom nedåtgående segmentering. Detta utan att skada varumärket och riskera förluster av befintliga kunder. Utifrån syftet fastslogs följande frågeställning: • Hur kan SaaS-företag som besitter en high-end tjänst, använda nedåtgående segmentering utan att skada varumärket och förlora befintliga kunder? Studiens avgränsning begränsades till SaaS-företag, en delbransch inom IT-branschen. Detta med anledning av dess unika, relativt obefintliga, marginalkostnad. Studien har genomförts genom att använda en kvalitativ forskningsmetodik, i form av fem semistrukturerade intervjuer med fyra företag ståendes inför det problem som berörs. Studien består genomgående av en struktur baserad på blocken segmentering, tillväxt, lönsamhet samt varumärke. Studiens resultat, baserad på insamlad empiri och analys, har lett till en slutsats som påvisat fyra stycken beståndsdelar. Dessa ter sig vara faktorer som en high-end tjänst bör inneha, för en lyckad strategiförändring mot lägre marknadssegment. Dessa fyra kriterier är marknadsmedvetenhet, skalbar tjänst, flerstegig prismodell samt varumärkesmedvetenhet. / Companies use market segmentation to divide customers into groups along similar characteristics, such as willingness to pay. Companies could eventually meet a saturated market within its segments, and would then need to reposition towards new segments for continued customer growth. For companies that choose to position themselves against segments with high willingness to pay (high-end), a possibility of continued customer growth is to position segments with lower willingness to pay (low- end). The purpose of this thesis was to plot and identify how companies, proprietors of a high-end solution, can use downward segmentation to reach customers with lower willingness to pay. This without damaging the brand and risking losses of existing customers. Based on the purpose of the thesis, the following research question has been established: • How can SaaS-companies that have a high-end service, use downward segmentation without damaging their brand and losing existing customers? The delimitation of the study was limited to SaaS companies, a sub-sector in the IT industry. This is due to its unique, relatively non-existent, marginal cost. The study has been conducted using a qualitative research method, in the form of five semi structured interviews with four companies facing the problem concerned. The study is continuously conducted through a structure based on segmentation, growth, profitability and brand. The results of the study, based on collected empirical data and the analysis, have led to a conclusion containing four specific components. These appear to be factors that a high-end service should hold for a successful strategy change towards lower market segments. These four criteria are market awareness, scalable service, multi-pricing model and brand awareness. This thesis is written in Swedish.

Den internationella marknaden inom sport har de senaste åren vuxit kraftigt. Det har bidragit till att supportrar finns i olika delar av världen med en personlig bakgrund som skiljer sig från person till person, vilket påverkar deras uppfattning. Varumärken har därför mer och mer börjat se intresset i att använda sponsring i sin kommunikationsstrategi för att uppnå brand equity. Däremot har de ett hinder i att försöka nå ut och förstå alla de sportkonsumenter som befinner sig inom det nya och stora segmentet med blandade kulturer, ålder, kön och uppfattningar om varumärken som sponsrar inom sport och fans som är dedikerade till sporten. Syftet var därför att skapa mer kunskap om sport konsumenters uppfattning av sport och försöka hjälpa varumärken på den internationella marknaden. Studien undersökte hur konsumenter uppfattar sponsring och om det finns några kopplingar till deras bakgrund. Med en referensram av sponsring inom sport och konsumentbeteende, gjordes det en kvantitativ undersökning där över 300 sportkonsumenter fick svara på en enkät och uppvisa sin personliga uppfattning. Det visade sig att undersökningen gav både varierande svar, men även lika, om hur de uppfattar sponsring gentemot deras demografiska bakgrund. Olika delar av världen, kulturer, kön och åldrar påvisade ett resultat i att det med stor sannolikhet finns en koppling mellan deras personligabakgrund och deras uppfattning. Slutligen, visade studien att konsumenter av sport har olika reaktioner som påverkas av allt som har hänt och händer i deras liv, vilket är viktigt att beakta för varumärken som tar sig in på den internationella marknaden för sport och vill skapa stark brand equity. / The international market for sports has seen increased growth for the past few years. This has contributed to more fans who come from different parts of the world and have a personal background that differs from person to person, which affects their perception. Brands have therefore, more and more, started to see the appeal in using sponsorship as their communications strategy to achieve brand equity. However, there are obstacles in trying to reach all these new sports consumers that exist within new and larger segmented markets. That is because there are variations in culture, age, gender and perception of brands using sponsorship in sports and fans who are dedicated to their sport. For that reason, the aim was to create more knowledge about sports consumers’ perception of sports sponsorship and try to help brands on the global market. The study researched how consumers perceive sponsorship and if there are any connections to their background. With a frame of reference within sponsorship in sports and consumer behavior, a quantitative study was created with over 300 sports consumers who got to answer a survey and exhibit their personal perception. The study showed both varied and similar answers about how they perceive sponsorship in regards to their demographic background. Different parts of the world, cultures, gender and ages, demonstrated a result that it is with great probability that there are connections between their personalbackground and their perception. Finally, the study proved that consumers of sport have various reactions and they pull these reactions from what has happened during their life, which is important for brands who enter the global market for sports and want to create a stronger brand equity.

Rapportens namn: Vilka är egentligen våra kunder?- en kvalitativ studie om segmentering i B2B företag Frågeställning: Hur utarbetas och genomförs segmentering av företag verksamma på B2B marknaden? Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur företag utarbetar och genomför segmentering på B2B marknaden. Vidare undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta i beaktning för företag vid utförandet av segmentering på B2B marknaden.Vi ämnar även att presentera både teoretiska och praktiska förslag på hur B2B företag bör arbeta med segmenteringsstrategier. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som antagit en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett vi semistrukturerade djupintervjuer med sju olika B2B företag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar hur företag idag utarbetar och genomför segmentering. Vidare vilka kunskaper och vilken förståelse de besitter utifrån de segmenteringsvariabler som framkommit i studiens teoretiska referensram. Slutsatser kunde dras kring att företag i dagsläget inte i många fall arbetar aktivt och iterativt med att segmentera sin marknad och har inte följt en specifik och tydlig process vid utförandet. De besitter kunskaper som hade kommit till användning vid en vidare utveckling av de segment de arbetar utifrån idag. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Uppsatsen presenterar en reviderad segmenteringsmodell utifrån den teoretiska referensramen i kombination med den insamlade empirin. Behov och potential framkommer som kompletterande faktorer att ta i beaktning. Det praktiska bidraget ger förslag på hur företag bör utarbeta och genomföra segmentering. Vidare presenteras förslag till segmenteringsstrategi till uppsatsens uppdragsgivare. / Name of report: - a qualitative study of segmenting the B2B market Research question: Who are actually our customers?- a qualitative study concerning segmentation in B2B companies Purpose: The purpose of this thesis is to examine how companies active in the B2B market prepare and implement segmentation. Furthermore to examine which different factors to take into consideration when segmenting the B2B market. We also intend to provide theoretical as well as practical implications of how B2B companies should work with segmentation. Method: This thesis is of qualitative character and follows an abductive research approach. The empirical data of this study have been gathered through semi-structured interviews with seven different B2B companies. Results and conclusions: The results shows how companies work with segmentation today, furthermore which knowledge they possess concerning the presented segmentation variables from the study’s theoretical framework. Conlusions have been made that in many cases companies do not actively and ongoing work with segmenting their market. Furthermore they have not followed an specific and clear process when segmenting. Companies do however possess knowledge which can come to use in order to develop the segment for which they work with today. Theoretical and practical contribution: The thesis presents a revised segmentation model based on the theoretical framework in combination with the collected empirical results. Customers needs and potential emerged as complementary factors to take into account. The practical contribution provides suggestions on how companies should develop and implement segmentation. Furthermore, proposals for segmentation strategy are presented to the principal of this thesis.

<p>Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ”A small business is not a little big business”, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.</p><p>Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.</p><p>Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in. Vidare kommer vi att påverkas av de diskussioner vi har med varandra samt andra medverkande personer i denna uppsats. Materialet som vi samlar in genom artiklar, litteraturen och intervjuerna kommer att utgöra grunden för den analys som detta arbete kommer att avslutas med. Denna analys kommer till stor del också att ha inverkan av vår egen förståelse och tolkning av materialet som vi insamlat.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har i analysen visat hur de medverkande företagen marknadsför sig och att de teorier som vi tagit med i denna uppsats SWOT - analysen, marknadssegmentering, targeting, positionering och marknadsföringsmixen är applicerbara och vi anser att de också är användbara. Vi har även kunnat visa att flera av företagen redan använder sig av dessa teorier, men att det inte alltid ligger någon tanke bakom det. De medverkande företagen har grundförutsättningarna för att kunna marknadsföra sig, men marknadsföringen är inte alltid genomtänkt och det finns inte en klar förståelse för marknadsföringskoncepten hos företagarna.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att ingående analysera ett eller ett par små företag och därigenom ta fram specifika förslag till marknadsföring anpassad till ett litet företags bristande marknadsföringskunskaper, begränsade resurser och storlek.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har i denna uppsats belyst förutsättningarna för marknadsföring i småföretag. Vi har kunnat konstatera att små företag har goda förutsättningar trots bristande marknadsföringskunskaper och knappa resurser som ofta ses som ett problem i små företag. Dessa brister har inte varit ett hinder för verksamhetens överlevnad och lönsamhet. De marknadsföringsteorier som vi prövade att applicera på de sju företagen var applicerbara. Det visade sig också att de redan används av de medverkande företagen, dock inte som en uttalad strategi.</p> / <p>Aim: A traditional assumption among managers has been that small businesses function the same way as big businesses but in a smaller scale. Welsh and White have written the article “A small business is not a little big business”, and their perception is that the very size of small businesses creates special conditions for small firms. The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses.</p><p>Method: The scientific study in this thesis is based on a hermeneutist stand point.</p><p>We have studied marketing at a university level and have from this been able to draw certain conclusions and opinions on the subject. We have however also relied largely on the material we have collected about marketing, from discussions with co-authors and others that have been involved directly with the thesis. Our analysis on this subject comes mainly from and is based on collected articles, literature and interviews. The final analysis is also largely based on our own personal interpretation and understanding of the material used to gather the information used in this thesis.</p><p>Result and conclusion: We have in our analysis shown how participating firms use marketing. The theories we have used such as SWOT – analysis, market segmentation, targeting, positioning, marketing mix, are all applicable and we believe that they are fully usable. We have furthermore been able to show that several of the companies already use many of these theories, but that there lacks a greater understanding behind the use of marketing. The participating firms have the basic requirements and conditions to market themselves. Although their strategy is not always thought through and there is a lack of understanding for the marketing concepts.</p><p>Suggestions for future research: To thoroughly analyze one or several small businesses and thereby it is possible to find specific suggestions for marketing adapted to a small firms inadequate knowledge of marketing, resource limitation and size of the company.</p><p>Contribution of the thesis: The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses. We have been able to state that small firms often have good conditions, despite lacking marketing knowledge and slight resources. This is often seen as a problem in small businesses, although these flaws do not have a negative impact on a firm’s profitability and survival. The marketing theories that we applied to the participating seven firms have been shown to be applicable. It is also shown that participating firms already use marketing theories, but not as a known strategy.</p>