Agenda 2030 är en global plan för att hur nationer, företag och privatpersoner kan arbeta för ett hållbart samhälle. Miljöaspekten, sett ur hållbarhetsarbetet, har blivit en allt mer väsentlig del av samhället och dess uppbyggnad. Dagens miljömässiga ansvar handlar inte enbart om hur företagen kan effektivisera resurshanteringen eller reducera det avfall som tillkommer i företagets värdeprocesser. En bransch som har stor inverkan på miljön och samhället i stort, är fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen har därmed många krav från samhället samt ställningstagande att tänka över när dem ska arbeta hållbart. Syftet med studien är att identifiera eventuella skillnader mellan vad fastighetsbolag kommunicerar om hur dem arbetar med hållbara fastigheter och vad dessa skillnader i så fall kan bero på. Denna uppsats kommer att undersöka företagens hållbarhetsarbete utifrån delmål 6, 8, 11 och 12 för Agenda 2030.Studien har baserat sitt empiriska material på 16 av Sveriges största fastighetsbolags. Informationen är hämtad från respektive företags års- och hållbarhetsrapporter och den metodiska insamlingen grundas i “dokument som källa”. Det empiriska kapitlet börjar med en översikt av företagen och går sedan vidare till att redogöra kortfattat kring företagens rapporter, mål och lite hur företaget kommunicerar. Vidare redogörs åtgärder som de olika företagen har presenteras. Utifrån åtgärder som företagen har kommunicerats, kategoriseras företagen i tre grupper; Miljökämparna, Mittengruppen och Mindre åtgärder gruppen. I det teoretiska kapitlet framställs definitionen och förklaringen av hållbara fastigheter, företags strategiska arbete och vad företag ska ha i åtanke vid kommunikationen av hållbarhetsrapporter. Det sista området som presenteras är olika motiv bakom hållbarhetsarbetet.4Forskarna kan fastslå att samtliga fastighetsbolag som har undersökts kommunicerar att dem arbetar, på ett eller annat sätt, med hållbara fastigheter. Efter att ha granskat bolagens års- och hållbarhetsrapporter är det tydligt att 15 av 16 arbetar med Agenda 2030 som utgångspunkt för deras hållbarhetsarbete. Alla företag nämner inte samtliga mål som forskarna valde att utgå ifrån, men nästan alla redovisar medvetenhet om dem. De faktorer som kan ha bidragit till fastighetsbolagens redovisade skillnaderna utifrån de mönster som identifierades, spekulerar författarna härstammar från vad företagen har för inriktning.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

Global warming is becoming an increasingly pressured problem for the climate and worldeconomy. The trend and importance of sustainability is growing and is a heavily researchedarea. Real estate accounts for approximately 40% of global energy consumption and 33% ofcarbon emissions. Naturally, the potential and significance of sustainability is an increasinglyimportant topic within the sector.On the foundation of global climate change, this thesis aims to uncover the financial benefitsof active sustainability work for listed real estate companies on the Stockholm StockExchange. Previous research within the field has focused heavily on tangible sustainabilitywork and the effects on the property level rather than the company level by primarily usingquantitative research methods. This paper combines a quantitative and qualitative researchmethod to dig deeper into the market's view of financial effects given to real estate companiesworking actively with sustainability.The study commenced with a panel data regression model analysis where a dummy for activesustainability work in the form of membership in the organisation GRESB was used todetermine the financial effects of active sustainability work on the daily total return index.GRESB guides members in their work with sustainability where membership indicates a willto improve. Results landed in a random effects model which showed that GRESB is positiveand significant for daily total return index, explaining 3% of development. Results from thequantitative study were used in the qualitative research method when designing an interviewguide for semi-structured interviews.It can be concluded that active sustainability work has positive effects on the total return oflisted real estate companies in Sweden. Sustainability work differs in its effectiveness andsuitability depending on the real estate companies size and core business area. GRESB islikely to be an umbrella for other sustainability-related factors and future research shouldexpand the number of sustainability variables used for analysis. There is no universal workmodel for sustainability and every organisation needs to design their sustainability strategywith regards to their business. Organisations seeking sustainability rewards should aim to domore than the minimum needed; real estate companies at the top of sustainability brackets arethe ones receiving the highest portion of the rewards. / Den globala uppvärmningen är ett alltmer pressande problem för klimatet ochvärldsekonomin. Trenden och vikten av hållbarhet växer och är ett stort forskningsområde.Fastigheter står för cirka 40% av den globala energiförbrukningen och 33% avkoldioxidutsläppen. Potentiallen och betydelsen av hållbarhet är ett fortsatt viktigt ämne inombranschen.På grunden av globala klimatförändringar syftar denna uppsats till att utvärdera deekonomiska belöningarna av aktivt hållbarhetsarbete för börsnoterade fastighetsbolag påstockholmsbörsen. Tidigare forskning inom området har fokuserat på reellt hållbarhetsarbeteoch dess effekter på fastighetsnivå snarare än företagsnivå genom att främst utnyttjakvantitativa forskningsmetoder. I denna studie kombineras en kvantitativ och kvalitativforskningsmetod för att gå djupare in i marknadens syn på de finansiella belöningar som gestill fastighetsbolag som arbetar aktivt med hållbarhet.Studien inleddes med en panel data regressionsanalys där en dummy för aktiv hållbarhet iform av medlemskap i organisationen GRESB användes för att bestämma de ekonomiskaeffekterna av aktivt hållbarhetsarbete på dagligt avkastningsindex. GRESB guidarmedlemmar i sitt arbete med hållbarhet där medlemskap i organisationen indikerar en vilja attförbättras. Resultaten landade i en random effects model som visade att GRESB är positivtoch signifikant för dagligt avkastningsindex med en förklaringsgrad om 3% av utvecklingen.Resultatet från den kvantitativa forskningsmetoden användes i den kvalitativaforskningsmetoden för att utforma intervjuguiden som användes vid semistruktureradeintervjuer.Slutsatsen kan dras att aktivt hållbarhetsarbete har positiva effekter på dagligtavkastningsindex för börsnoterade fastighetsbolag i Sverige. Hållbarhetsarbete skiljer sig åt isin effektivitet och lämplighet beroende på fastighetsbolags storlek och affärsområden.GRESB är sannolikt ett paraply för andra hållbarhetsrelaterade faktorer och framtidaforskning bör utöka antalet hållbarhetsvariabler som används vid analys. Det finns ingenuniversell arbetsmodell för hållbarhet, varje organisation bör utforma sina hållbarhetstrategimed hänsyn till sin verksamhet. Organisationer som söker hållbarhetspremier bör syfta till attgöra mer än minimumkraven, fastighetsbolag på toppen av hållbarhetssfären är de som fården största delen av premierna.