Spelling suggestions: "subject:"hållbarhetsindikatorer"" "subject:"hållbarhetsindikatorers""
1 |
Hur företag redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer : En studie på svenska börsnoterade företagAhlm, Matilda, Eriksson, Sabina January 2016 (has links)
Frågor om miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption får en allt större plats i diskussioner gällande företag. På grund av detta är det numera inte tillräckligt för företagen att endast tänka på konsekvenserna av deras egna handlingar, eller deras direkta leverantörer, utan företagen måste även ta hänsyn till alla andra företag i deras leverantörskedja. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att analysera hur företag redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan ha betydelse för vilken och mängden hållbarhetsinformation, från underleverantörer, som redovisas. Dessa faktorer är bransch, som inte tidigare studerats, och storlek, vilket tidigare studerats men i väldigt liten omfattning. Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in från årsredovisningar och presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att de flesta företag som inkluderar hållbarhetsinformation i sin årsredovisning även inkluderar sina underleverantörer. Hos företag som redovisar sina underleverantörer, råder det stor variation på användningen av hållbarhetsindikatorer. Vidare visar resultatet att endast en av de undersökta faktorerna har betydelse på hur företagen redovisar hållbarhetsinformation från sina underleverantörer. Förslag till vidare forskning är inledningsvis att studera varför vissa företag inte redovisar hållbarhetsinformation angående deras underleverantörer. Vidare kan det vara intressant att om några år undersöka om någon praxis upprättats gällande redovisning av hållbarhetsinformation från underleverantörer. / Questions about environment, human rights, social conditions and anti-corruption are a growing area of discussions in business. Because of this, it is not enough for companies to just think about the consequences of their own actions, or their direct suppliers, companies also have to take all the other companies in their supply chain into consideration. Therefore, the aim of this paper is to describe how companies report sustainable information from their suppliers. Further, the purpose is to examine which factors can explain the amount of information from suppliers and which information the companies choose to report. These factors are line of business, which have not been investigated before, and the previous investigated factor size. The paper has a positivistic base and a quantitative method, and a deductive research approach has been applied. The paper’s empirical material are collected by annual reports and presented in charts and tables. The analysis has compared data to theories and previous research. The paper’s results indicate that most companies that include sustainability in their annual report also include their suppliers. There is a wide variation in the use of sustainability indicators for the companies who include their suppliers. Further, the results show that only one of the investigated factors can explain how the companies report sustainability information from their suppliers. Suggestions for future research is to investigate why some companies does not report sustainability information regarding their suppliers. Further, it would be interesting to study this in a few years, to see if any practice has been established regarding the companies reporting of sustainability information from the suppliers.
|
2 |
Användningen av hållbarhetsindikatorer i SME : De utmaningar och möjligheter små och medelstora företag står införAndersson, Patrik, Nilsson Hansen, Erik January 2018 (has links)
Problemdiskussion och Syfte: Hållbarhet är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, ofta med företag i fokus. Vi fann att ett verktyg för hur företag kan påverka ekonomi och hållbarhet var hållbarhetsindikatorer som tillhandahålls av Global Reporting Initiative, men att det saknades forskning kring hållbarhetsindikatorers möjligheter och utmaningar och hur de påverkar verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Det för oss vidare till studiens syfte. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för användningen av hållbarhetsindikatorer och särskilt dess utmaningar och möjligheter i verksamhetsstyrningen med avseende på små och medelstora företag. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv med abduktiv forskningsansats, vilket gett oss möjligheten att växla mellan teori och empiri under studiens gång. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ forskningsdesign, där det empiriska materialet grundar sig i semistrukturerade intervjuer hos små och medelstora företag i Gävle. För att analysera det insamlade materialet, har vi använt oss av narrativ analys, då vi har utgått från respondentens perspektiv och sammanställt teman kring respondenternas svar. Slutsats och bidrag: Slutsatsen för denna studie, är att de hållbarhetsindikatorer som tillhandahålls av Global Reporting Initiative medför möjligheter, men även utmaningar, som gör att små och medelstora företag inte ser ett tillräckligt behov till användningen av hållbarhetsindikatorer. Därmed har det visat sig vara ett generellt sett negativt tema kring hållbarhetsindikatorer i praktiken, alltså hos små och medelstora företag. Vi har även sett att det finns motsägande tendenser mellan teori och empiri. Exempelvis framgår det i den teoretiska referensramen att små och medelstora företag kan med hjälp av hållbarhetsindikatorer erhålla ekonomiska fördelar. Det empiriska materialet menar dock att det finns en del utmaningar små och medelstora företag måste lösa innan hållbarhetsindikatorer kan bli nödvändiga. Det bidrag vi främst vill rikta till praktiker, är att avvakta med att fullt använda hållbarhetsindikatorer tills det finns bättre kunskaper och konkreta lösningar kring utmaningarna. I dagsläget anser vi att de möjligheter som medföljer hållbarhetsindikatorer i verksamhetsstyrningen inte klarar att väga upp till utmaningarna som medföljer.
|
3 |
Hållbarhet är en självklarhet : En kvalitativ studie om svenska hållbarhetsinfluencers hållbarhetskommunikation på Instagram / Sustainability is a givenMarumbu, Misha, Rydén, Sandra January 2024 (has links)
Today, social media has steadily grown to become an established part of our society. In a society over shadowed by the current climate crisis, sustainability-focused influencers play a central role in driving change. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how sustainability is communicated by Swedish sustainability-focused influencers to their followers. The aim of the study is to fill the knowledge gap in sustainability communication on social media and raise awareness. This awareness can be directed towards, among others, digital marketers and sustainability-influencers. The study employs a qualitative content analysis to identify sustainability indicators in the captions of Swedish sustainability-focused influencers Instagram posts. This resulted in three themes within which the captions were categorized. These themes were Slow fashion, Second hand first, and Informative posts. Based on these themes, an analysis was conducted, resulting in codes, the majority of which are anchored in theories. In the analysis of the captions, recurring codes emerged that were central to sustainability messages. By compiling these codes, the analysis led to four sustainability indicators that highlight the problem areas present in the data. The indicators identified in this work were Introspection, Solidarity, Encouraging Dialogue, and Sustainability Awareness. These indicators can serve to reflect real sustainability issues and needs. / Sociala medier har idag vuxit stadigt och blivit en etablerad del av vårt samhälle. Ett samhälle som lever i skuggan av den rådande klimatkrisen, spelar hållbarhetsinfluencers en central roll i att driva förändring. Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad förståelse för hur hållbarhet kommuniceras av svenska hållbarhetsinfluencers till sina följare. Studiens mål är att fylla kunskapsluckan inom hållbarhetskommunikation på sociala medier och skapa en medvetenhet. Denna medvetenhet kan riktas till bland annat digitala marknadsförare och hållbarhetsinfluencers. Studien tillämpas genom en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera hållbarhetsindikatorer i bildtexter hos svenska hållbarhetsinfluencers inlägg på Instagram. Detta resulterade i tre teman som bildtexterna kategoriserades inom. Dessa teman var Långsamt mode, Andrahand i första hand och Informativa inlägg. Baserat på dessa teman gjordes en analys som medförde koder där majoriteten av de förankras till teorierna. Vid analysen av bildtexterna uppkom koder som var återkommande och centrala i hållbarhetsbudskapen. Genom att sammanställa dessa koder utmynnade analysen i fyra hållbarhetsindikatorer som belyser de problemområden som förekom i datan. Indikatorerna som identifierades i detta arbetevar Introspektion, Solidaritet, Främja till dialog och Hållbarhetsmedvetenhet. Dessa indikatorer kan verka för att spegla verkliga hållbarhetsfrågor och behov.
|
4 |
Datadriven stadsplanering som främjar hållbar utveckling : Bedömningsmodell för planområdes index (BPI) / Data-driven urban planning for sustainable development : An assessment model for the planning area index (BPI)Szymanska, Joanna January 2023 (has links)
Denna studie, genomförd i samarbete med Sweco, syftar till att utveckla en omfattande modell för datadriven och hållbar stadsplanering med fokus på användningen av geografiska informationssystem (GIS). Med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, särskilt mål 11 och 13, utforskar studien konsekvenserna av den ökande urbaniseringen och dess påverkan på miljön, infrastrukturen och samhällsutvecklingen i Sverige. Den belyser bland annat den pågående digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att stödja datadriven stadsplanering. Studien adresserar även utmaningarna i att säkerställa öppna data och kvalitet av geografisk data i Sverige, och diskuterar användningen av geografiska informationssystem (GIS) tillsammans med andra metoder, för att stödja hanteringen av de komplexa utmaningarna som städer står inför, vilket är en förutsättning för datadriven planering. Fortsättningsvis, även kartlägga de förutsättningar för planprocessen i tidigt skede enligt PBL och MB för att främja hållbar stadsplanering och vikten av tidig dialog och samarbete mellan intressenter för att effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Med hänsyn till de senaste politiska förändringarna i Sverige och en nedgång i bostadsbyggandet, betonas behovet av en integrerad, strategisk metod för samhällsplanering. Studien tar därmed fram en bedömningsmodell för planområdes index (BPI), som tillsammans med GIS sammanställer förutsättningarna för området som samlar data för tidigt skede i planprocessen. Slutligen ger studien insikt i det dynamiska och komplexa systemet av stadsplanering, där geografisk data kompletteras med kvalitativa aspekter för att främja demokrati, och en hållbar samhällsutveckling. Den framhåller vikten av flexibilitet, anpassningsbarhet och medvetenhet om digitala verktyg och andra metoder samt deras utmaningar för att kunna implementeras i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. / This study, conducted in collaboration with Sweco, aims to develop a comprehensive model for evidence-based and sustainable urban planning with a focus on the use of geographic information systems (GIS). Based on the 17 Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda, especially goals 11 and 13, the study explores the consequences of increasing urbanisation and its impact on the environment, infrastructure and social development in Sweden. Among other things, it highlights the ongoing digitalisation of the spatial planning process to support evidence-based urban planning. The study also addresses the challenges of ensuring open data and quality of spatial data in Sweden, and discusses the use of digital tools such as GIS and AI in addressing the complex challenges facing cities, which is a prerequisite for data-driven planning. Mapping the conditions for the early stage planning process with PBL and MB to promote sustainable urban planning and the importance of early dialogue and cooperation between stakeholders to streamline the planning and building permit process. Given recent policy changes in Sweden and a decline in housing construction, the need for an integrated, strategic approach to urban planning is emphasised. The study develops an assessment model for the planning area index (BPI), which together with the GIS, summarises the area's conditions and collects data for the early stage of the planning process. Finally, the study provides insight into the dynamic and complex system of urban planning, where qualitative aspects complement geographical data to promote democracy and sustainable community development. It emphasises the importance of flexibility, adaptability and awareness of digital tools and other methods and their challenges to be implemented in today's urban planning process.
|
Page generated in 0.0707 seconds