Within the commercial aviation industry, with its ever increasing global carbon footprint rising with consumer demand, the need for more sustainable forms of aviation has become more necessary than ever. With growing demands for emission reductions and better energy management practices across all industries in initiatives such as the Paris Agreement, there has never been a more pressing time to explore the existing and potential pathways towards more sustainable forms of aviation. While there are many new and innovative technologies aiming to reduce commercial aviation’s impact on the environment, there are other important aspects to consider, inherent to the commercial aviation industry. Key to the successful adoption and wide-spread usage of sustainable aviation technology is the consideration of passengers, their perspectives and perceptions of the industry in its current state, and their knowledge and opinions of these various new technologies. In order to contribute to this consideration of passengers and their importance, this thesis aims to investigate their perspectives on the industry and its sustainable transition, explore their perceptions of the environmental impact of air travel, as well as uncover how much passengers are willing to pay to support the incorporation of sustainable aviation fuels to reduce carbon emissions in the industry. To do this, a two-pronged approach was used, which combined a quantitative passenger survey along with qualitative interviews to collect data from a diverse group of respondents in Sweden. Applying Rogers’ theory on Diffusion of Innovation, this study investigates passenger perceptions, attitudes, levels of knowledge and trust, and willingness to pay to reduce their carbon emissions. The study also seeks to gain insights into and make sense of the different factors and barriers affecting the adoption rates of sustainable aviation fuels (SAF) amongst passengers, and identify the characteristics of innovative passengers and early adopters. The results of this study showed that the current use of SAF, such as biofuels, amongst the population is still relatively early on in its adoption phase. However, the future looks bright for the future of sustainable aviation - at least from a passenger perspective. The actual amount passengers were willing to pay for reducing CO2 emissions was significant, and tools such as the Fly Green Fund can be of great help in providing a platform for passengers to minimize their carbon footprint when flying. / Inom den kommersiella flygindustrin med dess ständigt ökande globala koldioxidavtryck, som stiger med konsumenternas efterfrågan, har behovet av mer hållbara former av flygtransport blivit mer nödvändigt än någonsin tidigare. Med växande krav på utsläppsminskningar och bättre energihanteringsmetoder inom alla branscher, i initiativ såsom Parisavtalet, har det aldrig varit viktigare att utforska de befintliga och potentiella vägarna mot mer hållbara former av flygtransport. Samtidigt som det finns många nya och innovativa tekniker vars syfte är att minska kommersiell flygindustris påverkan på miljön finns det även andra aspekter, fundamentala för den kommersiella flygindustrin, att ta hänsyn till. En utbredd användning av hållbar flygteknik kräver hänsyn till passagerare, deras perspektiv och uppfattningar om branschen i dess nuvarande tillstånd, samt deras kunskap och åsikter om dessa olika nya teknologier. För att bidra till dessa övriga aspekter ämnar denna uppsats undersöka flygpassagerares perspektiv på branschen och dess hållbarhetstransformation, utforska deras uppfattningar om flygresors miljöpåverkan, samt även undersöka hur mycket passagerare är villiga att betala för att stödja införandet av hållbara flygbränslen för att minska koldioxidutsläppen i industrin. För att genomföra detta användes ett tvådelat tillvägagångssätt som kombinerade en kvantitativ passagerarundersökning baserat på en enkät, med kvalitativa intervjuer för att samla in data från en heterogen grupp av respondenter i Sverige. Passagerarenkäten distribuerades till både passagerare på väg till en flygplats, samt till studenter och anställda på Kungliga Tekniska Högskolan. Genom att med hjälp av Roger’s theory on Diffusion of Innovation analysera passagerarnas uppfattningar, attityder, kunskapsnivåer och förtroende, samt betalningsvilja, försöker denna studie skapa insikt och förståelse kring de olika faktorer och barriärer som påverkar graden av adoption av hållbara flygbränslen (Sustainable Aviation Fuels, SAF) bland passagerare, samt identifiera karaktäristika hos innovativa passagerare (innovators) och tidiga användare (early adopters). Denna studies resultat visade att den nuvarande användningen av SAF bland befolkningen fortfarande är i en relativt tidig fas av adopitonsprocessen. Framtiden ser dock ljus up för hållbarhet inom flygbranschen, åtminstone ur ett passagerar-perspektiv. Det faktiska beloppet som passagerare var villiga att betala för att minska CO2 utsläppen var betydande, och verktyg som Fly Green Fund kan vara till stor hjälp för passagerare genom att förse dem med en platform för att minimera sina koldioxidavtryck när de flyger.

This thesis emerged from a question that had been repeating itself in my head for a long period of time: If myself and the rest of the world face the fact that we are likely to keep flying for years to come for reasons somehow considered valid, how can we at the same time still contribute efficiently to achieving a more sustainable future of aviation? Based on this dilemma and focusing on the factor of impact, an actor with the power of creating a larger impact than a single individual was firstly identified. This actor also provides the perspective used in this thesis. Meaning, the perspective of international companies that rely on flying for business for the purpose of surviving and thriving. The report’s purpose is to explore the opportunities and barriers for these companies with a will to contribute to the transformation to a future of sustainable aviation. The criteria of this company category are being both “international” and also “dependent” on business aviation. The term "international" in this context will later be defined and clarified, just as the definition of "dependent". Furthermore, this thesis is written based on an abductive literature study combined with a case study of an anonymous company located in Zürich, Switzerland. The Companyis included in the above category and could validate the hypothesis that companies like these exist through a series of interviews with employees.The validation of this hypothesis also paved the way to further explore the research questions on how these companies as customers can work both internally and externally with other stakeholders to enhance a Demand-Pull effect towards a more sustainable direction. It also discusses the Technology-Push effect from other stakeholders and its role in driving sustainable innovation development and implementation in technologies such as SAF, hydrogen and electric aviation. How to contribute to this large shift of an entire industry as a company that neither has expertise in sustainability nor aviation is exactly what is presented in the result, discussion and conclusion. Also, the possible consequences for a business and its employees that can follow by being involved and contribute to aviation sustainability. In addition, a mapping of awareness, knowledge gaps, motivation, and incentives has been done in order to identify the barriers and opportunities of the issue. / Detta arbete härstammar från en fråga som upprepat sig i mitt huvud under en längre tid: Om jag och resten av världen står inför det faktum att vi sannolikt kommer att fortsätta flyga i flera år framöver av skäl som på något sätt anses giltiga, hur kan vi samtidigt fortfarande bidra effektivt till att uppnå en mer hållbar framtid för flygindustrin? Utifrån detta dilemma och med fokus på hur man kan påverka som mest, identifierades först en aktör med kraften att skapa ett större genomslag än en enskild individ. Denna aktör bidrar också med det perspektiv som används i denna rapport. Det vill säga, perspektivet av internationella företag som är beroende av att flyga i affärssyfte för att överleva och växa. Syftet med rapporten är att utforska möjligheter och hinder för dessa företag med en vilja att bidra till omvandlingen till en framtid för hållbart flyg. Kriterierna för denna företagskategori är att vara både "internationell" och även "beroende" av affärsflyg. Termen "internationell" i detta sammanhang kommer senare att definieras och förtydligas, precis som definitionen av "beroende". Vidare är denna uppsats skriven baserat på en abduktiv litteraturstudie kombinerad med en fallstudie av ett anonymt företag beläget i Zürich, Schweiz. Företaget ingår i ovan nämnda kategori och kan därmed validera hypotesen att företag som dessa existerar genom en serie intervjuer utförda med anställda. Valideringen av denna hypotes banade också vägen för att ytterligare utforska frågeställningen om hur dessa företag som kunder kan arbeta både internt och externt med andra intressenter för att förstärka en Demand-Pull-effekt mot en mer hållbar riktning. Rapporten diskuterar också Technology-Push-effekten från andra intressenter och dess roll i att driva hållbar innovationsutveckling och implementering inom teknologier som SAF, vätgas och elflyg. Hur ett företag kan bidra till detta stora skifte av en hel bransch utan kompetens inom hållbarhet eller flyg är precis vad som presenteras i resultat, diskussion och slutsats. Även de möjliga konsekvenserna för ett företag och dess anställda som kan följa genom att vara delaktiga och bidra till flygindustrins hållbarhet. Slutligen, har en kartläggning av medvetenhet, kunskapsluckor, motivation och incitament gjorts i syfte att identifiera var möjliga hinder och möjligheter finns.

The aviation industry stands for about 2% of the global CO2 emissions and constitutes a large portion of what the individual can affect by their own decision making. A direct round-trip Stockholm to New York consumes about 50% of an individual's annual CO2 budget. This paper studies what role carbon offsetting has in the transition towards sustainable aviation. Sustainable aviation fuels (SAFs), electrical aviation and abstaining from flying are also considered as potential approaches to making aviation more sustainable. The research method is both empirical and theoretical. Empirically, a Carbon Offsetting Assessment Framework evaluates airlines’ and online travel agencies’ (OTAs’) work with carbon offsetting and SAF. This is done from a Sweden-centric perspective. The airlines BRA, KLM and SAS score highest. Theoretically, a discussion of the dynamics of the aviation industry’s transition into sustainability is carried out through the multi-level perspective (MLP). Carbon offsetting is considered the best short-term solution for sustainable aviation due to availability and costefficiency. SAF is currently too expensive and the usage too low to yield significant emission reductions but is a promising mid-term solution. In the long-run, electrical aviation is the solution that has the potential to lower direct emissions to almost zero but it relies on major energy storage development and is not commercially viable today. The study also explains why carbon offsetting not should be used as a letter of indulgence but still is a good way to be certain that climate positive actions happen now and not are postponed or not happen at all. / Flygindustrin står för ungefär 2% av de globala CO2-utsläppen och utgör en stor andel av vad individen kan påverka genom sitt eget beslutsfattande. En direktresa tur- och retur Stockholm till New York konsumerar ungefär 50% av en individs ärliga CO2-budget. Den här studien undersöker vilken roll klimatkompensation har i en övergång mot hållbart flyg. Hållbart flygbränsle (SAF), elflyg och att avstå från att flyga har också utvärderats som potentiella tillvägagångssätt för att göra flyget mer hållbart. Studiens forskningsmetod är både empirisk och teoretisk. En modell för att empiriskt utvärdera flygbolags och onlineresebyråers (OTAs) arbete med klimatkompensation och SAF appliceras på en Sverigecentriskt urval av aktörer. Flygbolagen BRA, KLM och SAS får högst poäng. Vidare förs en teoretisk diskussion om dynamiken i flygbranschens övergång mot hållbart flyg genom “the multi-level perspective” (MLP). Klimatkompensation anses vara den bästa kortsiktiga lösningen för hållbart flyg eftersom det är tillgängligt och kostnadseffektivt. SAF är idag för dyrt och användandet för lågt för att resultera i betydelsefulla utsläppsminskningar men är icke desto mindre en lovande teknik på medellång sikt. På lång sikt är elflyg lösningen som har potential att minska direktutsläpp till nästan noll men det står och faller med avsevärd teknikutveckling inom energilagring och är inte kommersiellt tillgängligt idag. Studien förklarar också varför klimatkompensation inte borde användas som ett avlatsbrev men att det fortfarande är ett bra sätt att försäkra sig om att klimatpositiva handlingar sker idag och inte blir uppskjutna eller uteblir.