For the EU to reach its 2050 climate targets the aviation industry that is highly dependent on fossil fuels needs to drastically reduce its emissions. In the decarbonisation of the aviation industry drop-in sustainable aviation fuels (SAFs) have been identified as a promising solution to abate the industry’s emissions. To increase the adoption of SAFs, The EU has announced a proposal called ReFuelEU Aviation, introducing obligated blend mandates for SAFs that airlines and fuel suppliers need to comply with, starting at 2% in 2025 going up to 70% by 2050. A subset of SAFs called electrofuels, made from green hydrogen and carbon dioxide, could become essential in the sustainability transition with an emission abatement potential of up to 95% compared to fossil jet fuel. However, there exist no large scale production of electrofuels and previous research suggests that they will be several times more expensive to produce than their fossil counterparts, highlighting that the production and adoption will be challenging. In this thesis we first study how and under which conditions electrofuel value chains can develop in Sweden and second to which extend locally-produced electrofuels may be economically feasible. The former was studied qualitatively and the latter quantitatively, which together identified challenges and opportunities for electrofuels to decarbonise the aviation industry. The qualitative analysis was researched by conducting semi-structured interviews with industry actors, researching the current policy landscape and analysing the findings from a theoretical lens of ‘complementarity formation mechanisms in technology value chains’. The quantitative analysis was researched by a techno-economic assessment of e-kerosene production in Sweden using an alkaline electrolyser, different carbon capture technologies and a Fischer Tropsch fuel synthesis. In the qualitative analysis we found, in contrast to previous research, that the incremental cost associated with adoption of electrofuels is not necessarily the greatest concern. Instead, the value chain development of electrofuels is dependent on synchronised development of the input sectors renewable energy, hydrogen production and carbon capture technologies. Industry actors may not invest in large scale electrofuel production until they have secured a supply for renewable energy. There is also a liability of limited scalability in these, affected by slow permit processes and construction of new renewable energy, risking that electrofuels are not produced sustainably and at a high cost. We also found that producing bio-electrofuels, utilising lignocellulosic biomass from e.g., forest residue, can become important for Swedish fuel production. In the quantitative analysis the results show a levelised cost of e-kerosene of 3.8-6.1 times higher than the fossil jet fuel price of April 2023, sensitive to changes in energy price and capital expenditures of electrolysers for hydrogen production. We also found that the source of carbon capture affects the price, where direct air capture (DAC) increased total costs by 32% and 25% compared to bioethanol and pulp and paper, respectively. The levelised cost yield emission abatement costs between 457-1,042 €/tonne CO2e, depending on energy scenario and emissions abatement potential. In conclusion, we have found that the production of electrofuels for aviation is contingent on low energy prices, point-source carbon capture and economies of scale in hydrogen production. This highlights that renewable energy in combination with technological developments in hydrogen and carbon production is essential to establish a sustainable value chain. This can become challenging as other industries, such as green steel, will require similar inputs for production, emphasising that the location of electrofuel plants highly impacts the business case and possibility to produce relatively sustainable and cost competitive products. / För att EU ska nå sina klimatmål för 2050 behöver flygindustrin, som är beroende av fossila bränslen, drastiskt minska sina utsläpp. I dekarboniseringen av flygindustrin har hållbara flygbränslen (SAF) identifierats som en potentiell lösning för att minska utsläppen i industrin. EU har tagit fram förslaget ReFuelEU Aviation som inför obligatoriska inblandningskrav av SAF för flygbolag och bränsleleverantörer, med start 2025 på 2% och en ökning till 70% fram till år 2050. En subkategori av SAF kallade elektrobränslen, som tillverkas av grön vätgas och koldioxid, kan bli avgörande i hållbarhetsomställningen med en potential att reducera utsläpp med upp till 95% jämfört med fossilt flygbränsle. Samtidigt finns det idag ingen storskalig produktion av elektrobränslen och forskare och branschexperter tror att produktionskostnaderna kommer att vara flera gånger dyrare än den fossila motsvarigheten, vilket antyder att produktionen av elektrobränslen kommer medföra utmaningar. I denna uppsats studerar vi först hur och under vilka förutsättningar elektrobränsle-värdekedjor kan utvecklas i Sverige, och sedan under vilka förutsättningar produktion av elektrobränslen kan vara ekonomiskt konkurrenskraftigt. Den första frågeställningen studerades kvalitativt och den andra kvantitativt, vilka tillsammans identifierade utmaningar och möjligheter för produktion och användning av elektrobränslen för att dekarbonisera flygindustrin. Den kvalitativa analysen bestod av semistrukturerade intervjuer med aktörer inom branschen och forskning kring det nuvarande policylandskapet. Dessa resultat analyserades sedan utifrån en teoretisk lins av ’komplementära formationsmekanismer i teknologiska värdekedjor’. Den kvantitativa delen analyserades genom en tekno-ekonomisk analys av e-fotogenproduktion i Sverige genom en alkalisk elektrolysör, olika tekniker för koldioxidavskiljning och bränslesyntes via Fischer-Tropsch. I den kvalitativa analysen fann vi, i motsats till tidigare forskning, att de inkrementella kostnaderna för införandet av elektrobränslen inte nödvändigtvis är det största hindret. I stället är utvecklingen av elektrobränsle-värdekedjor beroende av en synkroniserad utveckling av förnybar energi, vätgasproduktion och koldioxidavskiljningstekniker då industriella aktörer kan vara motvilliga att investera i storskalig elektrobränsleproduktion innan de har en säkrat tillgång av förnybar energi. Det finns också en risk för begränsad skalbarhet på grund av långsamma tillståndsprocesser för konstruktion av ny förnybar energi, vilket kan leda till att elektrobränslen inte produceras hållbart och till höga kostnader. Vi fann också att produktion av bio-elektrobränslen, genom att använda lignocellulistisk biomassa från exempelvis skogsrester, kan bli viktigt för den svenska bränsleproduktionen. I den kvantitativa analysen visade resultaten att kostnaden för e-fotogen är 3.8-6.1 gånger högre än den fossila motsvarigheten och att priset var känsligt mot förändringar i energipris och investeringskostnader för elektrolysören för vätgasproduktion. Vi fann också att källan till koldioxidavskiljning påverkar priset, där direktluftsavskiljning (DAC) ökade de totala kostnaderna med 32% respektive 25% jämfört med bioetanol och pappersmassa. Produktionskostnaderna för elektrobränslen indikerarar en utsläppsminskningskostnad mellan 457-1,042 €/ton CO2e, beroende på energiscenario och utsläppsminskningspotential. Slutsatsen är att produktionen av elektrobränslen för flygindustrin är beroende av låga energipriser, källa för koldioxidavskiljning och stordriftsfördelar för vätgasproduktion. Detta påvisar att förnybar energi i kombination med teknologisk utveckling inom vätgas- och koldioxidproduktion är avgörande för att etablera en välfungerande värdekedja. Detta kan bli utmanande då andra industrier, som produktionen av grönt stål, kommer att kräva liknande insatsvaror för produktion och betonar därmed vikten av den geografiska placeringen av elektrobränslefabriker för att ha möjligheten att producera hållbara och kostnadseffektiva bränslen.

This thesis emerged from a question that had been repeating itself in my head for a long period of time: If myself and the rest of the world face the fact that we are likely to keep flying for years to come for reasons somehow considered valid, how can we at the same time still contribute efficiently to achieving a more sustainable future of aviation? Based on this dilemma and focusing on the factor of impact, an actor with the power of creating a larger impact than a single individual was firstly identified. This actor also provides the perspective used in this thesis. Meaning, the perspective of international companies that rely on flying for business for the purpose of surviving and thriving. The report’s purpose is to explore the opportunities and barriers for these companies with a will to contribute to the transformation to a future of sustainable aviation. The criteria of this company category are being both “international” and also “dependent” on business aviation. The term "international" in this context will later be defined and clarified, just as the definition of "dependent". Furthermore, this thesis is written based on an abductive literature study combined with a case study of an anonymous company located in Zürich, Switzerland. The Companyis included in the above category and could validate the hypothesis that companies like these exist through a series of interviews with employees.The validation of this hypothesis also paved the way to further explore the research questions on how these companies as customers can work both internally and externally with other stakeholders to enhance a Demand-Pull effect towards a more sustainable direction. It also discusses the Technology-Push effect from other stakeholders and its role in driving sustainable innovation development and implementation in technologies such as SAF, hydrogen and electric aviation. How to contribute to this large shift of an entire industry as a company that neither has expertise in sustainability nor aviation is exactly what is presented in the result, discussion and conclusion. Also, the possible consequences for a business and its employees that can follow by being involved and contribute to aviation sustainability. In addition, a mapping of awareness, knowledge gaps, motivation, and incentives has been done in order to identify the barriers and opportunities of the issue. / Detta arbete härstammar från en fråga som upprepat sig i mitt huvud under en längre tid: Om jag och resten av världen står inför det faktum att vi sannolikt kommer att fortsätta flyga i flera år framöver av skäl som på något sätt anses giltiga, hur kan vi samtidigt fortfarande bidra effektivt till att uppnå en mer hållbar framtid för flygindustrin? Utifrån detta dilemma och med fokus på hur man kan påverka som mest, identifierades först en aktör med kraften att skapa ett större genomslag än en enskild individ. Denna aktör bidrar också med det perspektiv som används i denna rapport. Det vill säga, perspektivet av internationella företag som är beroende av att flyga i affärssyfte för att överleva och växa. Syftet med rapporten är att utforska möjligheter och hinder för dessa företag med en vilja att bidra till omvandlingen till en framtid för hållbart flyg. Kriterierna för denna företagskategori är att vara både "internationell" och även "beroende" av affärsflyg. Termen "internationell" i detta sammanhang kommer senare att definieras och förtydligas, precis som definitionen av "beroende". Vidare är denna uppsats skriven baserat på en abduktiv litteraturstudie kombinerad med en fallstudie av ett anonymt företag beläget i Zürich, Schweiz. Företaget ingår i ovan nämnda kategori och kan därmed validera hypotesen att företag som dessa existerar genom en serie intervjuer utförda med anställda. Valideringen av denna hypotes banade också vägen för att ytterligare utforska frågeställningen om hur dessa företag som kunder kan arbeta både internt och externt med andra intressenter för att förstärka en Demand-Pull-effekt mot en mer hållbar riktning. Rapporten diskuterar också Technology-Push-effekten från andra intressenter och dess roll i att driva hållbar innovationsutveckling och implementering inom teknologier som SAF, vätgas och elflyg. Hur ett företag kan bidra till detta stora skifte av en hel bransch utan kompetens inom hållbarhet eller flyg är precis vad som presenteras i resultat, diskussion och slutsats. Även de möjliga konsekvenserna för ett företag och dess anställda som kan följa genom att vara delaktiga och bidra till flygindustrins hållbarhet. Slutligen, har en kartläggning av medvetenhet, kunskapsluckor, motivation och incitament gjorts i syfte att identifiera var möjliga hinder och möjligheter finns.

The aviation industry stands for about 2% of the global CO2 emissions and constitutes a large portion of what the individual can affect by their own decision making. A direct round-trip Stockholm to New York consumes about 50% of an individual's annual CO2 budget. This paper studies what role carbon offsetting has in the transition towards sustainable aviation. Sustainable aviation fuels (SAFs), electrical aviation and abstaining from flying are also considered as potential approaches to making aviation more sustainable. The research method is both empirical and theoretical. Empirically, a Carbon Offsetting Assessment Framework evaluates airlines’ and online travel agencies’ (OTAs’) work with carbon offsetting and SAF. This is done from a Sweden-centric perspective. The airlines BRA, KLM and SAS score highest. Theoretically, a discussion of the dynamics of the aviation industry’s transition into sustainability is carried out through the multi-level perspective (MLP). Carbon offsetting is considered the best short-term solution for sustainable aviation due to availability and costefficiency. SAF is currently too expensive and the usage too low to yield significant emission reductions but is a promising mid-term solution. In the long-run, electrical aviation is the solution that has the potential to lower direct emissions to almost zero but it relies on major energy storage development and is not commercially viable today. The study also explains why carbon offsetting not should be used as a letter of indulgence but still is a good way to be certain that climate positive actions happen now and not are postponed or not happen at all. / Flygindustrin står för ungefär 2% av de globala CO2-utsläppen och utgör en stor andel av vad individen kan påverka genom sitt eget beslutsfattande. En direktresa tur- och retur Stockholm till New York konsumerar ungefär 50% av en individs ärliga CO2-budget. Den här studien undersöker vilken roll klimatkompensation har i en övergång mot hållbart flyg. Hållbart flygbränsle (SAF), elflyg och att avstå från att flyga har också utvärderats som potentiella tillvägagångssätt för att göra flyget mer hållbart. Studiens forskningsmetod är både empirisk och teoretisk. En modell för att empiriskt utvärdera flygbolags och onlineresebyråers (OTAs) arbete med klimatkompensation och SAF appliceras på en Sverigecentriskt urval av aktörer. Flygbolagen BRA, KLM och SAS får högst poäng. Vidare förs en teoretisk diskussion om dynamiken i flygbranschens övergång mot hållbart flyg genom “the multi-level perspective” (MLP). Klimatkompensation anses vara den bästa kortsiktiga lösningen för hållbart flyg eftersom det är tillgängligt och kostnadseffektivt. SAF är idag för dyrt och användandet för lågt för att resultera i betydelsefulla utsläppsminskningar men är icke desto mindre en lovande teknik på medellång sikt. På lång sikt är elflyg lösningen som har potential att minska direktutsläpp till nästan noll men det står och faller med avsevärd teknikutveckling inom energilagring och är inte kommersiellt tillgängligt idag. Studien förklarar också varför klimatkompensation inte borde användas som ett avlatsbrev men att det fortfarande är ett bra sätt att försäkra sig om att klimatpositiva handlingar sker idag och inte blir uppskjutna eller uteblir.

Within the commercial aviation industry, with its ever increasing global carbon footprint rising with consumer demand, the need for more sustainable forms of aviation has become more necessary than ever. With growing demands for emission reductions and better energy management practices across all industries in initiatives such as the Paris Agreement, there has never been a more pressing time to explore the existing and potential pathways towards more sustainable forms of aviation. While there are many new and innovative technologies aiming to reduce commercial aviation’s impact on the environment, there are other important aspects to consider, inherent to the commercial aviation industry. Key to the successful adoption and wide-spread usage of sustainable aviation technology is the consideration of passengers, their perspectives and perceptions of the industry in its current state, and their knowledge and opinions of these various new technologies. In order to contribute to this consideration of passengers and their importance, this thesis aims to investigate their perspectives on the industry and its sustainable transition, explore their perceptions of the environmental impact of air travel, as well as uncover how much passengers are willing to pay to support the incorporation of sustainable aviation fuels to reduce carbon emissions in the industry. To do this, a two-pronged approach was used, which combined a quantitative passenger survey along with qualitative interviews to collect data from a diverse group of respondents in Sweden. Applying Rogers’ theory on Diffusion of Innovation, this study investigates passenger perceptions, attitudes, levels of knowledge and trust, and willingness to pay to reduce their carbon emissions. The study also seeks to gain insights into and make sense of the different factors and barriers affecting the adoption rates of sustainable aviation fuels (SAF) amongst passengers, and identify the characteristics of innovative passengers and early adopters. The results of this study showed that the current use of SAF, such as biofuels, amongst the population is still relatively early on in its adoption phase. However, the future looks bright for the future of sustainable aviation - at least from a passenger perspective. The actual amount passengers were willing to pay for reducing CO2 emissions was significant, and tools such as the Fly Green Fund can be of great help in providing a platform for passengers to minimize their carbon footprint when flying. / Inom den kommersiella flygindustrin med dess ständigt ökande globala koldioxidavtryck, som stiger med konsumenternas efterfrågan, har behovet av mer hållbara former av flygtransport blivit mer nödvändigt än någonsin tidigare. Med växande krav på utsläppsminskningar och bättre energihanteringsmetoder inom alla branscher, i initiativ såsom Parisavtalet, har det aldrig varit viktigare att utforska de befintliga och potentiella vägarna mot mer hållbara former av flygtransport. Samtidigt som det finns många nya och innovativa tekniker vars syfte är att minska kommersiell flygindustris påverkan på miljön finns det även andra aspekter, fundamentala för den kommersiella flygindustrin, att ta hänsyn till. En utbredd användning av hållbar flygteknik kräver hänsyn till passagerare, deras perspektiv och uppfattningar om branschen i dess nuvarande tillstånd, samt deras kunskap och åsikter om dessa olika nya teknologier. För att bidra till dessa övriga aspekter ämnar denna uppsats undersöka flygpassagerares perspektiv på branschen och dess hållbarhetstransformation, utforska deras uppfattningar om flygresors miljöpåverkan, samt även undersöka hur mycket passagerare är villiga att betala för att stödja införandet av hållbara flygbränslen för att minska koldioxidutsläppen i industrin. För att genomföra detta användes ett tvådelat tillvägagångssätt som kombinerade en kvantitativ passagerarundersökning baserat på en enkät, med kvalitativa intervjuer för att samla in data från en heterogen grupp av respondenter i Sverige. Passagerarenkäten distribuerades till både passagerare på väg till en flygplats, samt till studenter och anställda på Kungliga Tekniska Högskolan. Genom att med hjälp av Roger’s theory on Diffusion of Innovation analysera passagerarnas uppfattningar, attityder, kunskapsnivåer och förtroende, samt betalningsvilja, försöker denna studie skapa insikt och förståelse kring de olika faktorer och barriärer som påverkar graden av adoption av hållbara flygbränslen (Sustainable Aviation Fuels, SAF) bland passagerare, samt identifiera karaktäristika hos innovativa passagerare (innovators) och tidiga användare (early adopters). Denna studies resultat visade att den nuvarande användningen av SAF bland befolkningen fortfarande är i en relativt tidig fas av adopitonsprocessen. Framtiden ser dock ljus up för hållbarhet inom flygbranschen, åtminstone ur ett passagerar-perspektiv. Det faktiska beloppet som passagerare var villiga att betala för att minska CO2 utsläppen var betydande, och verktyg som Fly Green Fund kan vara till stor hjälp för passagerare genom att förse dem med en platform för att minimera sina koldioxidavtryck när de flyger.

Previous studies have claimed a deadlock between fuel producers, airlines and policymakers when it comes to the market uptake of Sustainable Aviation Fuel (SAF). This report investigates the market from a stakeholder perspective, including producers, distributors, purchasers and logistic holders. Obstacles in terms of market maturity are identified as mainly the price gap between Conventional Aviation Fuel (CAF) and SAF. This is due to many things, whereas one being the detachment between travellers and the usage of SAF. It is also the current blend restriction of a maximum of 50 %, as well as extensive and expensive certification processes. Currently, there are few, but a lack of policies and incentives directed towards SAF and a lack of coherency between those that exist and are being implemented. Stakeholders agree that there is a need for developing these, as well as a need for additional financial support during stages of developing production facilities. When it comes to procurement of SAF, stakeholders agree upon that flexibility within different areas are advantageous for the market uptake of SAF, and in most regards, the procurement made by Swedavia is indeed flexible. An important aspect identified in the analysis of Swedavia’s procurement is the use of a business model which reduces the price gap between CAF and SAF for airlines and enabling Swedavia to claim the CO2 reduction of corporate travel. Multiple corporates joined the previous procurement of SAF for corporate travel, and Swedavia holds great opportunities to continue to contribute to the market uptake of SAF by expanding the concept. Multiple opportunities also lie in expanding the business concept to reach all travellers. Concluding, it is established that the current route, mainly referring to the procedure of procurement, is effective and carries great opportunity for further implementation and development. / <p>2021-06-04</p>

Sweden has an ambitious goal that the country will be carbon neutral by 2045, where this includes all sectors, including transportation and thus aviation. The aviation sector is an important part of the transportationsystem where the development of society has become dependent on this transportationalternative. In 2017, the aviation accounted for six percentof Sweden’s carbon dioxide emissions, one percentfrom domestic flightsand five percentfrom international flights. In order toreduce these emissions, active work is ongoing for a transition where domestic aviation will be fossil-free in 2030 and all departures from Sweden to the international market will be fossil-free in 2045. Aviation has historically had a strong connection to fossil fuels and environmentally friendly alternatives have not yet managed to compete in the market.This study has investigated how sustainability can be a central part of the business model and how these should be adapted as part of the work to a fossil-free business, as well as the role of sustainable aviation fuels (SAF) and policy instruments in the energy transition. By mapping important aspects for sustainable business models, market potential for SAFand the development of new policy instruments,this study contributes with a systems perspective on the Swedish aviation industry's energy transition. The delimitationofthe study has been the Swedish market with focus on actors with their operations in Sweden. The methodologyhas consisted of a literature study, an interview study with 11 actors in the Swedish market and a case study on the airline corporationBraathens Regional Airlines (BRA), which mainly operates domestic flights in Sweden with Bromma as their headquarters.The results showed that there are three areas that are important in the work with sustainable business models, three areas for the market potential for biofuels and four areas for policy instruments. In the development of sustainable business models, cooperation and co-financing are seen as central aspects for an effective transition with better risk distribution. Transparent sustainability work, climate calculations and biofueltickets are considered important tools to increase the customer's understanding of the company's transition towards a sustainable future. The public's lack of knowledge regarding the energy transition for aviation is considered an obstacle towards increased sales of biofuel tickets, which also creates flygskam and avoidance of aviation as a means of transportation. The biggest obstacle towards an increased share ofSAFon the Swedish marketis mainly considered to be the lack of Swedish production.Increased production would mean large investment costs and high risks, which means that co-financed projects are proposed to overcome this obstacle. Biomass as a raw material and how it is used and classified in the EU is also an obstacle towards increased use. Current policy instruments show that the reduction obligation is a positive addition, but the penalty fee needs to be raised above the price of SAF.The EU taxonomy can also play a decisiverole in the transitionprocess, as the classification of biomass and bioenergy can affect interest and willingness to make new investments.In addition, travel policies of companies are an obstacle when they prohibit travel by aviation.Finally, policy instruments are needed that favor Swedish production of SAF, where the industry sees great opportunities in both technology and raw materials, but lack of political initiatives.

Whereas commercial aviation is attempting to achieve the reduction of its substantial carbon footprint, general aviation’s (GA) climate change contribution is negligibly small, which is why the sector is facing other sustainability challenges mainly entailing the operation of dated technology and aircraft, increasing regulatory constraints, rising costs, noise emissions, and popular discontent, as well as remaining the last mobility sector in the world to still use leaded fuels. Throughout recent years, there have been remarkable sustainability trends in GA as well as heightened efforts to improve its emissions profile (noise, pollutants, CO2) and environmental reputation, for instance by the increased use of electric aircraft, especially for private pilot training. From a sociotechnical perspective, this mixed-methods study highlights current sustainability challenges and trends in GA as well as potential pathways towards more sustainable GA and private pilot training. Eight in-depth semi-structured interviews with Swiss and international GA stakeholders were complemented with a bilingual representative quantitative online survey (N=427) among Swiss GA stakeholders, a comparative CO2 analysis showing the emissions advantages and feasibility limits of supplementing private pilot training with lessons using electric aircraft, as well as participant observation. The data show that most Swiss GA stakeholders have increased environmental awareness and are concerned about sustainability and the environment both, in flight and other activities. Although the majority advocates for sustainable development in GA there are not one but many challenges and obstacles to a more sustainable GA. The largest challenges are the abatement of noise emissions and the facilitation of the leaded aviation gasoline (AVGAS 100LL) phaseout. The most pertinent obstacles towards sustainable GA innovation are said to be bureaucracy, overregulation and reluctance in the civil aviation authorities, high costs, averseness to risk and innovation, as well as a trend of decline in GA activity due to continuous demographic change. No single sustainability pathway but rather a mix of immediate and long-term sustainability measures was identified. Despite its current limitations, electric aviation proves to be one of the most feasible pathways to sustainable private pilot training. For more sustainable GA, the use of more fuel-efficient planes and available unleaded fuels, propeller, and muffler retrofits, as well as is feasible short- and midterm measures. In the long run, electric and hybrid aviation as well as bio- and synfuels are likely to become attractive options for GA. The study shows the importance of sustainable development in GA and private pilot training, not because it will majorly contribute to climate change mitigation, but because it will ensure the improvement of its negative environmental reputation and societal acceptance, which will be vital to ensuring the survival of the GA sector.

This project evaluates the opportunity to convert a three-cylinder automobile piston engine (the Tiny Friendly Giant) to an aircraft engine from an environmental and practical point of view. The problem of increased emissions from aviation calls for technical and socioeconomic solutions, which is the reason why this report is written. The main goals are to choose the best fuel for the piston engine in aviation, as well as to study emissions, engine cooling and practical challenges with conversion. The structure resembles a feasibility study where the problem is solved using literature in a trade study, together with emission estimations using The Greenhouse gases, Regulated Emissions, and Energy use in Technologies Model framework and Boeing Fuel Flow Method 2. An estimation for engine cooling is done using a semiemprical method from Lycoming, showing air cooling can be sufficient for the Tiny Friendly Giant in aviation. The results furthermore show that none of the alternative automobile fuels are appropriate for use in aviation and that alternative pathways to jet fuel are more suited for high altitude. The conclusion is thus that the engine should be converted to jet fuel compatibility. To avoid large turning moment fluctuations, two-stroke can be applied. Conversion and use of the engine in aviation is not considered to be feasible because of practical limitations - instead the study concludes designing a new engine from scratch is easier and most likely quicker. The study shows that reducing carbon dioxide emissions also lead to reductions in water and sulfur- and nitrous oxides. However, the same mitigation strategy leads to increase in carbon monoxide and hydrocarbons. In general, the conclusion is that alternative fuels can significantly reduce aircraft emissions. / Detta examensarbete utvärderar möjligheten att konvertera en trecylindrig bilkolvmotor (Tiny Friendly Giant motorn) till en flygplansmotor från en miljömässig och praktisk synvinkel. Problemet med ökade utsläpp från flyget kräver tekniska och socioekonomiska lösningar, vilket är anledningen till att detta arbete är genomfört. De största målen går ut på välja det bästa bränslet för kolvmotorn inom flyget, samt att studera utsläpp, motorkylning och praktiska utmaningar med konvertering. Strukturen liknar en förstudie där problemet löses med hjälp av litteratur i en paramterstudie, tillsammans med utsläppsuppskattningar med hjälp av The Greenhouse gases, Regulated Emissions, and Energy use in Technologies Model ramverket och Boeing Fuel Flow Method 2. En uppskattning för motorkylning är beräknat med en semiemprisk metod från Lycoming, som visar att luftkylning vara tillräckligt för Tiny Friendly Giant motorn inom flyg. Resultaten visar vidare att inget av de alternativa bilbränslena är lämpliga för användning inom flyget och att alternativa vägar till flygbränsle är mer lämpat för hög höjd. Slutsatsen är att motorn bör konverteras till flygbränslekompatibilitet. För att undvika stora vridmomentfluktuationer kan tvåtakt användas. Konvertering och användning av motorn inom flyget anses inte vara genomförbart på grund av praktiska begränsningar - istället drar studien slutsatsen att design av en ny motor från grunden är enklare och med största sannolikhet snabbare. Studien visar att minskade koldioxidutsläpp också leder till minskningar av vatten och svavel- och dikväveoxider. Samma strategi leder dock till en ökning av kolmonoxid och kolväten. Generellt sett är slutsatsen att alternativa bränslen avsevärt kan minska flygplanens utsläpp.

There remain vast knowledge gaps in the global south as to how tourism will affect climate change and vice versa. Recent extreme weather events in southern Africa attributed to climate variability and change have led to speculation that, the Victoria Falls, is under threat from climate change. This research was aimed at examining the two-way linkage between tourism and climate change. The research adopted a pragmatism paradigm in a mixed-method case study. A number of research techniques were used to investigate the problem, namely: an online survey (n=427), secondary data analysis, field observation and interviews. Data analysis was done making use of Mann-Kendall Trend Analysis, QuestionPro analytics, Microsoft Excel Analysis Toolpak, Tools from ArcMap 10.3.1 and SPSS 24. Content analysis and thematic analysis was used to analyse secondary and interview data respectively. It emerged that the Victoria Falls is experiencing climate change, which resulted in statistically significant increase in temperature over the past 40 years of between 0.3°C and 0.75°C per decade. However, no significant changes in rainfall were noted, although there has been a seasonal shift in average rainfall onset. Weather extremes and annual rainfall point to increased occurrence and severity of extreme years of droughts and wetting which has in turn also affected waterflow regime at the waterfalls. The changes have a negative impact on wildlife, tourists, and tourism business in the area. The study also revealed that tourism is an equally significant driver of climate change through carbon emissions throughout its value chain. Carbon emissions from tourism value chain are set to increase in the foreseeable future despite efforts of going green by the industry owing to exponential growth of the industry. There is, therefore, a need for the industry to adapt, mitigate and intensify green tourism efforts to achieve sustainability. The study further suggests that there is a need for better communication and education to build resilience and capacity for the tourism industry to deal with climate change. Further research is suggested to ascertain the tourism threshold for the area, impact of climate change on wildlife and basin changes that led to water flow increase in the Zambezi River. / Environmental Sciences / Ph. D. (Environmental Management)

In order for the aviation industry to meet the targets of the Paris agreement and reach net-zero by 2050, significant amounts of greenhouse-gas emissions are to be reduced. However, as the industry is essentially dependent on conventional jet fuel, it becomes necessary for alternative technologies to develop and phase out fossil-based fuels. The thesis aims to provide valuable insights into the challenges and potentials of alternative technologies, which include sustainable aviation fuel (SAF), hydrogen, and electric-powered aviation. Additionally, the thesis investigated the Science-Based Targets initiative, and challenged the interim 1.5oC aviation pathway. The findings emphasize the crucial role of stakeholder cooperation in achieving net-zero emissions by 2050. Moreover, the thesis underscores the need for significant investments in alternative technologies, in order to enable growth and make the solutions increasingly attractive compared to conventional jet fuel. Collaboration and innovation are essential for attaining environmental targets while balancing economic growth. The thesis also highlights the urgency of policies and regulations to promote additional SAF production investments in order to vastly increase the supply. Furthermore, while the Science-Based Targets initiative (SBTi) is an effective means of securing airlines' commitment to the Paris Agreement, the thesis concludes that the SBTi 1.5oC interim pathway for airlines is overly optimistic. While the SBTi 1.5oC interim pathway’s SAF estimates for 2050 could be achieved, the thesis suggests around 2 to 4 times lower SAF supply for 2030 compared to the SBTi’s estimates. This further emphasizes the airlines' difficulties in following the 1.5oC pathway and the need for the industry to accelerate its transformation and make space for alternative solutions in order to meet the environmental targets. / För att flygindustrin ska nå målen i Parisavtalet och uppnå netto-nollutsläpp år 2050 måste betydande mängder växthusgasutsläpp minskas. Eftersom branschen är i grunden beroende av konventionellt flygbränsle blir det nödvändigt att utveckla alternativa teknologier för att fasas ut fossilbaserade bränslen. Avhandlingens syfte är att ge värdefulla insikter i utmaningarna samt möjligheterna med alternativa teknologier, vilket inkluderar hållbart flygbränsle (SAF), väte och elektriskt driven flygning. Dessutom undersökte avhandlingen Science-Based Targets-initiativet och utmanade det interimistiska 1.5°C-målet för flygindustrin. Resultaten betonar den avgörande rollen som samarbetande intressenter spelar för att uppnå netto-nollutsläpp år 2050. Dessutom understryker avhandlingen behovet av betydande investeringar i alternativa teknologier för att möjliggöra tillväxt och göra lösningarna allt mer attraktiva jämfört med konventionellt flygbränsle. Samarbetet och innovationen är nödvändiga för att uppnå miljömålen samtidigt som ekonomisk tillväxt möjliggörs. Avhandlingen betonar också brådskan med att införa policys och regleringar för att främja ytterligare produktion av hållbart flygbränsle (SAF) för att drastiskt öka tillgången. Medan Science-Based Targets-initiativet (SBTi) är ett effektivt sätt att säkerställa flygbolagens åtagande att uppfylla Parisavtalet, drar avhandlingen slutsatsen att SBTi:s interimistiska 1.5°C-mål för flygindustrin är alltför optimistiskt. Medan SBTi:s SAF-estimat för 2050 skulle kunna uppnås, föreslår avhandlingen en SAF-tillgång som är ungefär 2-4 gånger lägre för 2030 jämfört med SBTi:suppskattningar. Detta understryker ytterligare svårigheterna för flygbolag att hålla sig till 1.5oC målet samt nödvändigheten för flygindustrin att accelerera omställningen och skapa utrymme för alternativa lösningar för att uppnå miljömålen.