No description available.

No description available.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020. Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer. Det är denna problematik som uppsatsen handlar om – vilka intressen som ska värdesättas och väga tyngst vid planering och tillståndsgivning av havsbaserad vindkraft. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av diskussionen kring styrningen av markanvändning och miljö som förs av Emmelin och Lerman (2006). Författarna talar om två paradigm, miljöparadigmet och planparadigmet, som är delvis svårförenliga i avseende av styrning och beslutsprocess. De teoretiska utgångspunkterna analyseras och diskuteras utifrån studiens resultat för att lyfta detta till en mer generell nivå. Undersökningen i uppsatsen bygger på en studie av två fall där havsbaserad vindkraft planeras. Det som undersöks är hur nationella mål gällande en utbyggnad av vindkraft vägs mot lokala, enskilda intressen i de studerade projekten. I de projekt som undersökts har ett flertal intressekonflikter identifierats. Konflikterna berörde bland annat de planerade projektens påverkan på flora och fauna, Försvarsmaktens verksamhet samt enskilda personer och föreningar som haft synpunkter på projektens påverkan. Dessa gällde främst förändringen på landskapsbilden, minskade fastighetsvärden och störande ljud och ljussignaler. Den genomförda analysen visar att trots att många berörda enskilda intressen överklagat Mark- och miljödomstolens dom om miljötillstånd så har de nationella intressena vägt tyngre. Att det ena studerade fallet prövats i Högsta domstolen bidrar med en intressant aspekt, då denna dom kommer att vara vägledande och väga tungt vid framtida prövningar av liknande fall.

Flödesdimensionering är något som används världen över när det kommer till konstruktionen och hanteringen av byggnader i vattendrag. I Sverige har flödeskommitén, bestående av SMHI och intressenter från vattenkraftsindustrin, tagit fram flödesdimensioneringsriktlinjerna som blivit praxis för svenska dammägare. Utifrån dessa riktlinjer får dammar olika flödesdimensioneringsklassningar beroende på vad konsekvenserna blir av olika högflöden. Detta arbete bygger på en nyligt genomförd konsekvensutredning på en av Jämtkrafts dammar i mellersta Norrland. Dammen, som går under namnet Damm B i denna rapport, har tidigare haft flödesdimensioneringsklass II men bedöms nu tillhöra flödesdimensionerings klass I. Dammen ska utifrån detta kunna avbörda ett klass I-flöde på 1690 m3/s till skillnad från det tidigare kravet på 1035 m3/s (klass II-flöde). Syftet med denna rapport äratt undersöka vilka effekter den naturliga tillrinningen av dessa och mellanliggande flöden har på olika objekt och områden nedströms Damm B. Med modelleringsverktyget MIKE 11 konstrueras en en-dimensionell flödesmodell för flödessimuleringar och avläsning av vattennivåer. Simuleringarna visar att den största delen av nedströms undersökta objekt påverkas mellan flödena 1100 m3/s och det så kallade 1000-års flödet på 1376 m3/s där risken för människoliv börjar vid det senare. Redan under klass II-flödet sker viss översvämning på de strandnära vägarna i området. Mellan 1100 m3/s samt 1200 m3/s börjar den mindre dammen nedströms (Damm C) riskera att gå till brott för att sedan överströmmas vid 1400 m3/s. Uträkning av skjuvspänningen berättar att det finns erosionsrisker för korndiametrar på upp till ca 2 cm i vissa erosionsbenägna områden. Denna erosionsbenägenhet inträffar för flöden under 1300 m3/s innan dammbrott har skett i Damm C. Vattenytans lutning minskartill följd av en större motdämning vilket därefter orsakar att minskningen av skärspänningen sker snabbare än den ökning som uppkommer till följd av ett stigande vattendjup. Vattenytan stiger dock och berör områden som inte brukar ligga under vatten. Detta kan leda till kornfraktioner som inte har transporteras bort vid tidigare flöden nu riskerar göra detta vilket bland annat kan bilda drivgods. Flödesdimensioneringsriktlinjerna som har tagits fram i Sverige bygger på miljöbalkens allmänna hänsynsregler vilket gör dem till en bra mall för dammägare att följa. När funderingar dock finns att inte bygga ut avbördningskapaciteten helt behöver det funderas på hur mycket ett eventuellt dammbrott skulle påverka den egna anläggningen och förtroendet från myndigheter samt allmänheten. I fallet med Damm B kommer de flesta objekten som undersöks att beröras vid en naturlig tillrinning på 1400 m3/s. Det är därför av intresse att genomföra noggrannare dammbrotts simuleringar för att hitta ett flöde mellan 1400 m3/soch 1690 m3/s där inga större ytterligare konsekvenser från ett dammbrott uppstår. Till följd av de svårheter och osäkerheter som valetav en lägrea vbördningskapacitet medför motiverar denna rapport dock till en utökad kapacitet för ett klass I-flöde i Damm B och undersöka möjligheterna för ökad avbördning vid Damm C. Detta kan även kompletteras med en omfattande samordnad beredskapsplan längs med älven och ett utökat översvämnings-/erosionsskydd på utsatta områden.

No description available.

The aim of this report is to contribute to the base of knowledge on environmental monitoring by increasing understanding of how eDNA, electrofishing and sampling fishing may be used to examine fish biodiversity. It also aims at understanding if fish indexes developed within the Water Framework Directive reflect biodiversity, as well as the potential of eDNA data to serve as input to these indexes. This was done by using three different approaches. Firstly, in order to establish which of the methods eDNA, electrofishing and sampling fishing is more suitable to measure the different dimensions of biodiversity (species richness, species evenness and genetic diversity), a literature review comparing the different methods was carried out. It was found that eDNA yields a more detailed results for species richness, electrofishing yields better results for species evenness and sampling fishing is outperformed by eDNA and electrofishing alike. Both electrofishing and sampling fishing may collect data for genetic diversity analysis, however electrofishing outperforms sampling fishing with regards to amount of species caught, making electrofishing a more suitable data collection method. Secondly, in order to gain insight on practical usage of eDNA, a case study of Spjutmo (Dalarna county) was reviewed. It was established that eDNA generated more detailed information of species richness in the case of Spjutmo (as compared to electrofishing). The relative abundance data generated by the eDNA study might be seen as a measure of species evenness. However, electrofishing yielded data which may serve as input to species evenness indices. To the best knowledge of the author, none of the methods generated data on genetic diversity in this specific case. Officials from the energy company Fortum and the county board of Dalarna were also interviewed in order to get insight on what potential they see for eDNA to contribute to environmental monitoring. Both officials point at the ability to estimate abundance as a desired feature, hence a better understanding of what the relative abundance results indicates is wanted. The two interviews indicate that this understanding is an important feature to develop in order to make metabarcoding studies effective in current environmental monitoring. Thirdly, in order to understand if fish indexes developed within the Water Framework Directive reflect biodiversity, a literature review was performed. It was found that, all but one of the compared indexes incorporates or somewhat incorporates species richness. However, only five indexes are indicative or somewhat indicative of species richness. Species evenness is incorporated or somewhat incorporated by two indexes, which are also indicative or somewhat indicative of species evenness. None of the indexes incorporate or indicate genetic diversity. Within the third literature review, the potential of eDNA data to serve as input to current fish-based indexes developed within the Water Framework Directive, was studied. It was found that eDNA data may serve as input to only one index in its present form. However, five indexes also use proportional information (e.g. proportion of tolerant species), which possibly could be provided by eDNA data. The index where usage of eDNA data is currently possible uses presence-absence information. / Målet med denna rapport är att bidra till kunskapsläget kring miljöövervakning genom att öka förståelsen för hur eDNA, elfiske och provfiske kan användas för att undersöka fisk biodiversitet. Målet är också att förstå om fisk-index utvecklade inom ramen för det Europeiska vattendirektivet reflekterar biodiversitet samt om data från eDNA kan utgöra input till dessa index. För att uppfylla dessa mål användes tre metoder. För att etablera vilken av metoderna eDNA, elfiske och provfiske är mer lämpad att mäta de olika dimensionerna av biodiversitet (artrikedom, distribution av arter och genetisk diversitet), genomfördes en litteraturstudie. Slutsatsen kunde dras att eDNA mäter artrikedom med högst noggrannhet, elfiske mäter distribution av arter mer detaljerat och att provfiske överträffas av både eDNA och elfiske i alla dimensioner. Både elfiske och provfiske kan samla data för analys av genetisk diversitet, men elfiske överträffar provfiske gällande hur många arter som fångas, vilket gör elfiske mer lämpligt som metod att samla in data för genetisk analys. För att få praktisk insikt i ett fall där eDNA använts, granskades en fallstudie från Spjutmo (i Dalarnas län). eDNA genererade mer detaljerad information om artrikedom än elfiske i detta fall. Datan genererad av eDNA kring relativ abundans mellan arter skulle kunna tolkas som ett mått på distribution av arter. Data genererad av elfiske kan å andra sidan användas som input till olika index för distribution av arter. Författaren veterligen, genererade varken eDNA eller elfiske mått på genetisk diversitet i detta specifika fall. Två personer, en från Fortum och en från länsstyrelsen Dalarna intervjuades också för att få insikt i deras syn på potentialen av att använda eDNA som ett miljöövervakningsverktyg. Båda intervjupersonerna pekade på att en bättre förståelse av de relativa abundansvärdena indikerar är önskad. Båda intervjupersonerna pekade på att det är en viktig aspekt för att metabarcoding studier ska vara effektiva i nuvarande miljöövervakning. För att förstå om fisk-index utvecklade för EU’s vattendirektiv reflekterar biodiversitet, genomfördes en komparativ litteraturstudie av index. Alla index förutom ett inkorporerar eller delvis inkorporerar artrikedom. Bara fem indikerar eller delvis indikerar artrikedom. Distribution av arter inkorporeras eller delvis inkorporeras av två index som också indikerar eller delvis indikerar distribution av arter. Inom den komparativa litteraturstudien av index, studerades även potential att fungera som input av data genererad av eDNA till indexen. Data genererad av eDNA kan i dagsläget fungera som input till ett av indexen. Fem index använder någon form av proportionell data (t.ex. proportion av toleranta arter), som möjligen skulle kunna ges av eDNA. Indexet till vilket det är möjligt att använda eDNA data använder närvarande-ej närvarande information som input.

As all of Sweden's hydropower is to be re-examined within a 20-year period, methods are needed to carry out ecological investigations of dammed waterways. The first aim of this thesis is to evaluate whether methods for salmon and trout habitat mapping take all relevant indicators into account. In addition, the report aims to investigate which factors affect the results of habitat mapping based on hydraulic simulation and to investigate whether this method can be made more efficient through the use of simpler models, drone images and calculations. The work began with a literature study. A model was then built over a dammed stretch where mapping through hydraulic simulation was carried out. A mapping was then carried out on another stretch of stream based on a simpler model, drone images and shadow calculations, in parallel with a field mapping. The results of the literature study showed that the mapping methods capture the physical indicators well and indirectly link to certain chemical and ecological indicators. The method could be improved by including the water's nitrogen content and pH in the assessment.Important factors in habitat estimation with hydraulic simulation are the flow and the accuracy of the terrain model, as well as how the result is produced. The result from mapping with a simpler hydraulic model showed large deviations from the results obtained in the field, with respect above all to depth and width. Drone imagery for substrate assessment works well in shallow and clear water bodies. Shadow calculations based on how they were applied in this work to habitat mapping have not given satisfactory results, why the method needs to be developed. / Då all Sveriges vattenkraft ska omprövas inom en 20-årsperiod behövs metoder för att genomföra ekologiska utredningar av uppdämda vattendrag. Det första syftet med detta examensarbete är att utvärdera om metoder för lax- och öringhabitatkartering tar hänsyn till alla relevanta indikatorer. Därutöver syftar rapporten till att undersöka vilka faktorer som påverkar resultatet vid habitatkartering utifrån hydraulisk simulering och att undersöka om denna metod kan effektiviseras genom användning av enklare modeller, drönarbilder och beräkningar. Arbetet inleddes med en litteraturstudie. Därpå byggdes en modell upp över en indämd sträcka där kartering genom hydraulisk simulering genomfördes. En kartering genomfördes sedan på en annan strömsträcka utifrån en enklare modell, drönarbilder och skuggberäkningar, parallellt med en fältkartering. Litteraturstudiens resultat visade på att karteringsmetoderna väl fångar upp de fysikaliska indikatorerna och indirekt kopplar till vissa kemiska och ekologiska indikatorer. Metoden skulle kunna förbättras genom att ta in vattnets kvävehalt och pH i bedömningen. Viktiga faktorer vid habitatskattning med hydraulisk simulering är flödet och terrängmodellens noggrannhet, samt klassningen för vad som anses som goda habitat. Resultatet från kartering med en enklare hydraulisk modell visar på stora avvikelser mot resultaten inhämtade i fält, med avseende på framför allt djup och bredd. Drönarbilder för substratbedömning fungerar väl vid grunda och klara vattendrag. Skuggberäkningar utifrån hur de i detta arbete applicerats på habitatkartering har inte gett tillfredställande resultat, varför metoden behöver utvecklas.

No description available.

Den till sjöss vanliga nålhackan som används vid rostskyddsarbete avger kraftigt stötande vibrationer som kan skada användaren efter extensiv användning. Syftet med denna studie var att klarlägga hur mycket vibrationer ett däcksmanskap kan utsätts för under en normal arbetsdag samt vilka hälsorisker som föreligger vid användning av nålhackan. Två metoder har använts för att genomföra studien. En fältstudie användes för att ta reda på vilka hand- och armvibrationsnivåer ett däcksmanskap kan komma upp i vid arbete med nålhacka. Detta skede via loggning av tid som nålhackan använts på fyra olika fartyg och resultatet ställdes sedan mot lagstadgade insats- och gränsvärden för hand- och armvibrationer. En litteraturundersökning användes för att komma fram till hur hand- och armvibrationer, HAV, påverkar arbetaren och vilka risker som föreligger vid HAV-exponering. Fältstudieresultatet visar att genomsnittsvärden överskred arbetsmiljölagens lagstadgade gränsvärden för hand- och armvibrationer. Resultatet från litteraturstudien tyder på att däcksmanskapsyrket skulle kunna vara en riskfaktor för utvecklande av hand- och armvibrationssyndrom, HAVS, som kan ge symtom såsom vita fingrar, försämrad finmotorik och greppstyrka. / At sea, the needle scaler is a commonly used tool for removing rust and preparing steel surfaces for new paint. Prolonged exposure to its strong vibrations can cause harm to the user. The purpose of this study was to determine the amount of vibration exposure a seaman working on deck with needle scalers can reach during a normal working day, and how this exposure can affect the worker’s health. To accomplish this, two methods were used. A field study was used, aimed to determine the daily vibration exposure, by logging the time needle scalers were used on board four different merchant ships. A literature search was used aimed at examining how hand- arm vibration, HAV, affect the worker and what risks HAV-exposure can generate. The result from the field study showed that the average vibration values ​​exceeded European statutory limits. The result from the literature study showed signs that the deck seaman profession may be a risk factor in developing hand- and arm vibration syndrome, HAVS, with symptoms such as impaired dexterity, white finger syndrome and reduced grip strength in the hand as possible risks.

Bubble curtains offer a potential solution for hindering downstream migrating fish from passing through the turbines of hydropower plants, by instead guiding them to a safe passage. Compared to the conventional method of using low-inclined bar racks close to the turbine intake, bubble curtains are considerably cheaper, especially for large scale hydropower plants. In this work bubble curtains are evaluated through an experimental parametric study, mainly regarding two quantities, defined here as the overall bubble coverage of the background, as well as the occurrence of large tears in the curtain. The examined parameters cover the design of the device that generates the bubbles, the positioning of the device, as well as the flow condition of the water. The bubble curtain was filmed with underwater cameras and image analysis was performed using image segmentation in MATLAB. Results indicate that the total air flow should be chosen high, around 200-500 nl/min/m. The number of holes the air is distributed across is of little importance, except in the area closest to the air outlets, where permanent tears may occur inbetween holes if the distance is to great. Smaller holes (<1mm) are preferable to larger holes (>1 mm), but the difference is small compared to the effect of the total air flow. In flowing water, a smaller angle of attack against the current is better based on the defined quantities, but it will also result in a longer and therefore more expensive device. The bubble curtain should not be placed where mean water velocities exceed 0,75 m/s, since it will result in an inclination with the current close to that of bar racks designed to guide fish towards the surface. Furthermore, at these water velocities some fish may have difficulties following the curtain, due to their limited swimming capabilities.