<p>I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna.</p><p>Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren.</p><p>Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ”göra jämmer” som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken.</p>

<p>I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i krav från användare och utvecklare. </p><p>Det här examensarbetet baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats i arbetet och de data som samlats in har tolkats och sammanställs här under rubriken Analys. Som studieobjekt har det interaktiva läromedlet Månresan använts med tillåtelse från utvecklaren. Undersökningen genomfördes i skolmiljö och bestod av observationer och intervjuer med berörda elever och lärare. Vi har även genomfört intervjuer med utvecklare av interaktiva läromedel. Dessa olika metoder ger tillsammans en god plattform för att våra frågeställningar ska kunna besvaras och för att syftet med studierna ska uppfyllas. </p><p>Resultatet visar på att det finns förbättringar att göra både under utvecklingsprocessen och när det gäller den faktiska användningen. Vidare ges också ett påpekande om svårigheterna kring kravformulering inom detta område.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincip</p><p>och samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.</p><p>Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletterades</p><p>med andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer. Konversationella implikationer är dock i regel inte lika användbara i strategisk kommunikation som i privata konversationer, då risken för feltolkningar är stor. Om samarbetsprincipen och dess maximer ska kunna tillämpas i strategisk kommunikation krävs det att man utarbetar en modell där samarbetsprincipen är anpassad för de specifika förutsättningar som föreligger i strategisk kommunikation.</p>

<p>Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer. I min analysmodell av dikotomierna chefsskap – ledarskap finns en kvantitativ ansats. För övrigt präglas uppsatsen av ett holistiskt, tvärvetenskapligt förhållningssätt vilket även gäller val av metoder, både i empiridelen och analysarbetet. Att påverka den rådande normativa ordningen kräver ett alternativt sätt att tänka vilket presenteras i uppsatsens slutana-lys. Den består av en modell för tänkandets utveckling samt förslag till en ledar-skapsutbildning som omfattar tekniker för förändring på individnivå samt en alterna-tiv analys av organisationsstrukturer.</p>

<p>Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. </p><p> I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. </p><p> I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. </p><p> Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla. Dessutom ligger den, i förhållande till pojkboken och ungdomsboken parallellt till dem, inte som ett paradigmskifte. </p>

<p>A central question is what view of communication is dominating in a municipality in the southern part of Sweden. The study deals with communication theory from two different perspectives; the view of transmission and the view of creation of meaning. Falkheimer and Heide (2003) claim that the view of transmission is one-way communication where the receivers apprehend passivly. In the view of creation of meaning the goal is to develop and strengthen the common notion that exists in a group. </p><p>Empirical studies were done, that consisted of qualitative interviews with politicians, directors of the municipality, and principals from three childcare and school areas, and also from one upper secondary school. Staff from different schools on different levels answered structural questions from a web inquiry. </p><p>The results are showing that the view of transmission is more common than the view of creation of meaning. The structure in the organization is creating a traditional view of communication, where goals are created and decisions are made on an overarching level. It is important with a strategic plan for the processes of goal steering on every level. If this strategy is going to be useful it is important that both goals and visions are communicated more openly in the whole organization. A strong, shared vision can be helpful to create common values that are necessary for higher understanding and so that everybody will be aware of the goals that the organization is striving for. </p>

<p>I en atmosfär av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgående politiska motsättningar bildades Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj år 1913. Några år senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbåtskår. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okända frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ”turbulent” politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och är till sin karaktär kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande. Undersökningen redovisas utifrån ett antal kollektiva aktörsperspektiv. </p><p>Den empiriska studien, som omfattar perioden åren 1913-1915, klarlägger att den första motorbåtsflottiljen bildades på privat initiativ. Göteborgsflottiljens medlemmars agerande under framför allt tiden fram till första världskrigets utbrott visar på gruppens syfte och agerande att för eget ändamål positivt påverka relationerna till militärledningen. Tillkomsten av den nationella kåren år 1915 förefaller däremot ha skett under inverkan av nationalistiska strömningar och försvarsvilja genom samspel mellan ett flertal aktörer, där såväl privatpersoner, ideella organisationer som militära intressenter fanns med. </p><p>Det förefaller troligt att det bland motiven för de män som agerade för skapandet av och deltagandet i den nya organisationen, för det var länge enbart män, fanns ett inte oväsentligt inslag av interaktion mellan tidens gamla och nya manlighetsideal samt viljan att utifrån sin sociala position i samhället och de ideal som den stod för, ta ett betydande individuellt ansvar för samhällets bevarande och skydd. Under influens av dessa värderingar och tidens nationalistiska strömningar bildades en ny frivillig försvarsorganisation, en av de första i Sverige.</p><p>Statsmakten, då främst krigsmakten, sökte med hjälp av flottans personal på ett tidigt stadium kontrollera organisationen bland annat genom legitimering i form av olika formella beslut och aktiv medverkan av militär personal. Marinledningen presenterade i maj 1915 ett utredningsförslag som fastställdes av Kungl. Maj:t. Därmed hade det bildats en nationell frivillig försvarsorganisation under samhällets kontroll, Sveriges frivilliga motorbåtskår.</p>

<p>‘Death in the pot.’</p><p> The Fruit and Vegetable Preserving industry in East Scania during the 20th century</p><p>A Company History.</p><p>At the end of the twentieth century, only one of the six companies previously active in the Fruit and Vegetable Preserving Industry in East Scania survived as an independent company: Kiviks Musterier AB. Actual production remains at two sites only. The aim of this study is to determine the reasons for this development. The companies included in the investigation are AB Bjäre industrier, Gustaf Bong AB, Kiviks Musterier AB, AB Ruuthsbo konservindustrier, Th. Winborg & Co. and Őnos AB.</p><p>Research data was acquired from publications about the companies as well as from the archives of Bolagsverket (Swedish Companies Registration Office). The high fees required by Bolagsverket impeded any deeper analysis of the companies. Valuable information about the companies’ activities was, however, acquired through interviews with the former owners of the companies, their families and their former employees. </p><p>Four of the six companies were established at the beginning of the 20th century, or earlier. Bjäre was founded during World War II and Kiviks Musteri blossomed during the second half of the 20th century. Bongs, Kiviks, Winborgs and Őnos were family-owned businesses, while Bjäre was supported by industrial capital and Ruuthsbo by trading capital. </p><p>Apart from Kiviks Musterier AB, none of the other companies has retained its independence. Generation shifts within the owner families together with a lack of entrepreneurship have led to mergers with other companies, often foreign-owned. The structural and international ownership changes that took place during the second half of the 20th century have led to the concentration of production, both in Sweden and abroad. Only a few production sites have remained. Ruuthsbo is now completely unknown and Bjäre, Bong, Winborgs and Önos have survived as brand names only.</p>

<p>“Life on a delicate thread”</p><p>Baptism and godparenting in Bottnaryd and Ulricehamn 1781-1783</p><p>The aim of this study is to discover if there were differences between the baptism traditions maintained in a typical rural parish and in an urban town parish in the period 1781-1783 and to suggest possible reasons for any differences found. Baptism records from rural Bottnaryd parish and the town of Ulricehamn were studied and compared.</p><p> In both communities, parents were anxious to have their child christened on the day of birth or the day after. They did not want to wait until the following Sunday, as church law prescribed. Infant mortality was high and if the child died before it was christened, it would not go to heaven. There was probably a lot of superstition as well as fear that witchcraft could bring harm to a child not christened. </p><p> The country children were given only one name while more than one third of the children in the town were given two names. There was also a striking difference between the number of godparents, with an average of 4 in the farming parish and 8 in the town. It was not possible to stratify parents and godparents into social groups in Bottnaryd since only a few of the godparents’ titles or professions were recorded in the church records. A surprisingly large number of godparents lived in or near the vicarage in Bottnaryd probably because of their ready availability. At approximately 20 percent of the baptisms, the social position of the godparents was higher than that of the parents. </p><p> In Ulricehamn, the number of godparents varied between 3 and 13, with the higher social classes and merchant classes having the most (10) and master artisans following with 8. The godparents’ social class was usually the same as or higher than that of the parents; except for the merchants, where half of the godparents were master artisans or their wives.</p><p> The results indicate that the farming community in rural Bottnaryd, having no contact with the upper and middle classes, continued with the old baptism traditions while those living in Ulricehamn, influenced by new fashions and customs, tended to adopt the baptism traditions followed by the nobility and the higher classes. Despite this, however, parents in Ulricehamn were as anxious as those in Bottnaryd to have their child christened as soon as possible after it was born.</p>

No description available.