<p>Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet. Sex lärare har intervjuats om deras förhållningssätt till pojkars sämre läsförståelse och hur de arbetar med att lyfta denna grupp som halkat efter. Vår undersökning visar att få av de intervjuade lärarna har nämnvärd kännedom om PISA:s resultat eller aktuell forskning om läsförståelse. Ingen av dem ger uttryck för ett genusperspektiv på arbetet med läsförståelse. Den mediedebatt som väcktes efter PISA:s resultat kring pojkars sämre läsförståelse har inte fått nämnvärda konsekvenser vare sig bland forskare eller lärare på fältet.</p>

No description available.

<p>Abstract </p><p>Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. </p><p>Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna. Sammantaget tillåts genren därmed representera konceptet ”feminism light” genom sin hjältinna.</p>

No description available.

<p>The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school’s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description “popular culture”. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture. After that, there is an empirical part where I show my results from interviewing five active teachers that teach Swedish in senior high school, and their thoughts about the concept of text in a wider perspective. The result does not agree with the earlier research about how school does not appreciate popular culture, which I will show in the essay. All the teachers agreed though, that the concept of text in a wider perspective was something that one should use while teaching.</p>

No description available.

Syfte Syftet med denna uppsats var att genomföra en kvalitativ undersökning kring om KDE kan ersätta Windows XP som användargränssnitt för normalanvändare på en persondator. Vi ville även ta fram de fördelar och nackdelar som KDE har i jämförelse med Windows XP, med eventuella förslag till förbättring. Metod Primärdata hämtades genom att testa operativsystemet på 25 personer som fick "tänka högt". Detta för att få en anblick om var det kan finnas problem. Även sekundärdata i form av litteratur inom området, tidskrifter, artiklar, rapporter och information från Internet har använts. Slutsats Resultatet visade klart och tydligt att testpersonerna var nöjda med Linux KDE efter det att de testat det men majoriteten skulle ej kunna tänka sig ersätta Windows XP med Linux KDE. Alltså är inte Linux KDE en möjlig ersättare till Windows XP.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school’s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description “popular culture”. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture. After that, there is an empirical part where I show my results from interviewing five active teachers that teach Swedish in senior high school, and their thoughts about the concept of text in a wider perspective. The result does not agree with the earlier research about how school does not appreciate popular culture, which I will show in the essay. All the teachers agreed though, that the concept of text in a wider perspective was something that one should use while teaching.

No description available.

Det här är en reflexiv rapport som hör till det verk jag har skapat i mitt examensarbete på Högskolan i Skövde. Verket består av ett trettiotal animationer skapade för fyra olika Mobs (Movable Objects), det vill säga icke-spelbara, fientliga karaktärer i datorspel. Rapporten beskriver min arbetsprocess och mina tankar kring verket, och har som syfte att ge en inblick i och om möjligt även ge lärdomar om hur man animerar karaktärer för realtidsstrategispel (RTS) i fantasy-miljö. Det centrala datorspelet för den här rapporten samt verket är Dreamlords – The Reawakening (Lockpick Entertainment, 2008).   De huvudsakliga frågorna jag tar upp i den här rapporten avser hur den generella grafiska stilen i Dreamlords påverkar animationerna, samt hur dessa bör te sig i spelet – dels de grafiska och designmässiga kraven som har funnits från Lockpick Entertainments sida men även i relation till andra spel av liknande genre. Jag drar paralleller till det framgångsrika datorspelet Warcraft III (Blizzard Entertainment, 2002), och tar även upp litteratur som har hjälpt mig i såväl mitt teoretiska som mitt praktiska arbete. Den inkluderar tidigare examensarbeten samt böcker om klassisk och 3d-animation, och jag har även funnit relevans i att studera teorier om genre och kroppsspråk.   De viktigaste lärdomarna jag har erhållit från det här arbetet har grundats främst i mitt praktiska arbete och inkluderar bland annat användningen av animationsprincipen exaggeration (överdrift), som har visat sig vara mycket viktig för att tydliggöra animationerna i spelet – någonting som är av särskild vikt i RTS-spel där perspektivet innebär att karaktärerna blir mycket små på skärmen.