<p>Programmet First Class finns tillgängligt för medarbetare, lärare och elever på Högskolan i Kristianstad för att underlätta för dessa tre grupper att kommunicera sinsemellan. Från diskussioner med andra studenter har det framkommit att de inte använder sig av First Class. Vad är det då som gör att det programmet inte används? Fokuseringen i denna uppsats har lagts på om det beror på om det är dålig användbarhet med tanke på funktionsbrister eller gränssnittstolkningar.</p><p>Denna kandidatuppsats kartlägger brister i funktionerna i First Class och ger förslag till förändringar eller till helt nya funktioner. Litteraturstudier, intervjuer och observationer genom bandupptagning och videofilmning har gjorts för att kartlägga systemet. För att ta fram de uppgifter som ska testas har uppgiftsanalys använts och den kognitiva genomgången för idén om observationerna. För att analysera samt föra en diskussion kring resultaten som har framkommit användes teorier inom Människa-Dator-Interaktion, interaktionsdesign, användbarhet, intranät och grupprogramvara. De experter som har deltagit har fördjupade kunskaper inom Människa-Dator-Interaktion, interaktionsdesign, användbarhet och har genom sina synpunkter och utförande av uppgifter givit oss stöd i våra slutsatser om förändringar som behövs för att göra First Class mer användarvänligt. </p><p>Utifrån testerna som gjordes kan vi konstatera att den bristande användbarheten beror mer på gränssnittstolkningar och att programmet inte har betydande funktionsbrister. De stora övergripande slutsatser som har dragits är att det behöver ske förändringar som berör strukturen, navigationen och feedback för att göra First Class mer användbart.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>Syftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. </p><p>Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp. </p><p>Ämnesord: Skönlitteratur, förskoleklass, språklig utveckling, förskolepedagogik. </p>

<p>The aim with this essay is to compare strong girls in classic and modern literature and see how the differences in expectations on these girls are reflected in literature. This study is done with the aid of historical, feminist and new criticism.</p>

<p>Little Women and Good Wives is a classic children’s novel published in the late nineteenth century by American writer Louise May Alcott. The book concerns the lives, loves and marriages of four sisters growing up during the American Civil War. Alcott portrays four sisters in the book. They are Meg, Jo, Beth and Amy. In this essay, Jo’s characteristics will be compared and contrasted with those of her three sisters. The purpose of this comparison is to demonstrate how Jo shows her non-femininity and to what extent she diverges from the contemporary expectations of women. Furthermore, based on the close reading of the novel and historical research, this essay will discuss whether Jo’s choice of writing, her main meanings of entering the man’s world is realistic.</p>

<p>I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.</p><p>Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden. De vill att läsaren ska få nya kunskaper om en historisk händelse, i det här fallet häxprocesserna. Samtidigt vill de att läsaren ska lära sig något om sig själv. Det finns mycket som är gemensamt för de tre berättelserna men det finns även mycket som skiljer dem åt. De har valt att beskriva häxprocesserna utifrån olika aspekter, med olika fokus och tyngdpunkter. Holmberg frågar sig varför ett barn deltar i häxförföljelserna och drar paralleller med nutiden. Svedelid vill berätta om utsatta gruppper och orättvisor, men också berätta om en pojke på äventyr. Bylock vill berätta om trolldom och övernaturligheter, men också om en ung flicka som söker sin identitet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut.</p><p>Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet.</p><p>För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ”Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan?”. Genom en analys av texten har jag funnit att Guds kärlek inte är ren agape, enligt den romersk-katolska kyrkan. Således drogs slutsatsen att de båda lägrens uppfattningar om vad som konstituerar den kristna kärleken inte överensstämmer.</p>

No description available.

No description available.

<p>This study is about to see if there are any similarities and differences between male speakers and female speakers in mixed-gender conversations with a special focus on the use of so-called collaborative communication styles and competitive communications styles.</p>