No description available.

No description available.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen. Gruppen består av sju kvinnor varav totalt fem har medverkat vid de olika gruppövningstillfällena. Vid de respektive träffarna har tre till fyra personer deltagit. Huvudresultatet i uppsatsen visar att gruppen som helhet inte har utvecklats (med hjälp av pedagogiskt drama som metod). Trots huvudresultatet framkommer viss utveckling hos de individer som medverkat vid gruppövningstillfällena. Om dessa beror på pedagogiskt drama eller andra faktorer är svårt att utläsa.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel. Vid ett tillfälle visade pojkarna dock olika gester i användandet av samma replik, vilket kan ses som en nytillkommen kunskap om hur vi använder oss av tyst kunskap. Slutsatsen av denna studie kan sammanfattas med, i enlighet med Polanyis teori, att människan vet mer än hon kan uttala.

I uppsatsen jämförs Mark Haddons roman The Curious Incident of the Dog in the Night-Time och Ulrika Jannert Kallenbergs översättning Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Syftet är att undersöka skildringen av språket och personligheten hos den 15-årige huvudpersonen med autistiskt handikapp, för att ta reda på om läsaren lär känna samma person i de båda böckerna. Översättarens strategier samt relationen mellan källtext och måltext analyseras och diskuteras utifrån teorier inom Translation Studies, med tillämpning av begrepp som språkliga normer, domesticering & främmandegörning och kompensation. Dessutom ingår kommentarer från en intervju med översättaren. Analysen visar att huvudpersonens speciella språk framhävs tydligare i översättningen än i originalet, men att hans personlighet framstår som mindre konsekvent i översättningen. Med frasen ”göra jämmer” som uttryck för pojkens språk och beteende sätter översättaren sin prägel på den svenska boken.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i krav från användare och utvecklare. Det här examensarbetet baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats i arbetet och de data som samlats in har tolkats och sammanställs här under rubriken Analys. Som studieobjekt har det interaktiva läromedlet Månresan använts med tillåtelse från utvecklaren. Undersökningen genomfördes i skolmiljö och bestod av observationer och intervjuer med berörda elever och lärare. Vi har även genomfört intervjuer med utvecklare av interaktiva läromedel. Dessa olika metoder ger tillsammans en god plattform för att våra frågeställningar ska kunna besvaras och för att syftet med studierna ska uppfyllas. Resultatet visar på att det finns förbättringar att göra både under utvecklingsprocessen och när det gäller den faktiska användningen. Vidare ges också ett påpekande om svårigheterna kring kravformulering inom detta område.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincip och samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation. Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletterades med andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer. Konversationella implikationer är dock i regel inte lika användbara i strategisk kommunikation som i privata konversationer, då risken för feltolkningar är stor. Om samarbetsprincipen och dess maximer ska kunna tillämpas i strategisk kommunikation krävs det att man utarbetar en modell där samarbetsprincipen är anpassad för de specifika förutsättningar som föreligger i strategisk kommunikation.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer. I min analysmodell av dikotomierna chefsskap – ledarskap finns en kvantitativ ansats. För övrigt präglas uppsatsen av ett holistiskt, tvärvetenskapligt förhållningssätt vilket även gäller val av metoder, både i empiridelen och analysarbetet. Att påverka den rådande normativa ordningen kräver ett alternativt sätt att tänka vilket presenteras i uppsatsens slutana-lys. Den består av en modell för tänkandets utveckling samt förslag till en ledar-skapsutbildning som omfattar tekniker för förändring på individnivå samt en alterna-tiv analys av organisationsstrukturer.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla. Dessutom ligger den, i förhållande till pojkboken och ungdomsboken parallellt till dem, inte som ett paradigmskifte.

A central question is what view of communication is dominating in a municipality in the southern part of Sweden. The study deals with communication theory from two different perspectives; the view of transmission and the view of creation of meaning. Falkheimer and Heide (2003) claim that the view of transmission is one-way communication where the receivers apprehend passivly. In the view of creation of meaning the goal is to develop and strengthen the common notion that exists in a group. Empirical studies were done, that consisted of qualitative interviews with politicians, directors of the municipality, and principals from three childcare and school areas, and also from one upper secondary school. Staff from different schools on different levels answered structural questions from a web inquiry. The results are showing that the view of transmission is more common than the view of creation of meaning. The structure in the organization is creating a traditional view of communication, where goals are created and decisions are made on an overarching level. It is important with a strategic plan for the processes of goal steering on every level. If this strategy is going to be useful it is important that both goals and visions are communicated more openly in the whole organization. A strong, shared vision can be helpful to create common values that are necessary for higher understanding and so that everybody will be aware of the goals that the organization is striving for.