No description available.

The aim with this essay is to compare strong girls in classic and modern literature and see how the differences in expectations on these girls are reflected in literature. This study is done with the aid of historical, feminist and new criticism.

Little Women and Good Wives is a classic children’s novel published in the late nineteenth century by American writer Louise May Alcott. The book concerns the lives, loves and marriages of four sisters growing up during the American Civil War. Alcott portrays four sisters in the book. They are Meg, Jo, Beth and Amy. In this essay, Jo’s characteristics will be compared and contrasted with those of her three sisters. The purpose of this comparison is to demonstrate how Jo shows her non-femininity and to what extent she diverges from the contemporary expectations of women. Furthermore, based on the close reading of the novel and historical research, this essay will discuss whether Jo’s choice of writing, her main meanings of entering the man’s world is realistic.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda rädslans betydelse för dynamiken i kriminella manliga ungdomsnätverk i en nordisk kontext. Jag har med utgångspunkt i R.W. Connells maskulinitetsteori och Michael S. Kimmels tankar om maskuliniteter kopplade till rädsla, skam och homofobi läst forskning om dessa ungdomsnätverk och frågat mig om detta perspektiv kan tillföra något till bilden av dessa nätverk. Den forskning som konsulterats har kommit från olika håll: kriminologiska och psykologiska artiklar och avhandlingar, polismyndigheters rapporter, studier från Brottsförebyggande rådet och journalistiska texter. Resultatet har blivit en analys av dessa texter där dynamiken inom och utom dessa grupper, där strävan mot en godkänd maskulinitet och den rädsla som finns implicit i denna strävan synliggörs. Texterna visar sig i de flesta fall sakna genusperspektiv trots försök att studera sociala faktorer bakom nätverksbildning. Synliggörande av genus som social kategori berikar tolkningen av texterna, och min undersökning visar att både maskuliniteter och rädsla är parametrar i identitetsbygget. Jag menar att ett synliggörande av detta kan berika och nyansera den bild som finns av kriminella nätverk. Även förebyggande åtgärder påverkas naturligtvis när uppfattningar om problemet nyanseras.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat. Vi har i vår undersökning jämförtpedagogernas engagemang och medvetenhet i ämnet.</p><p>Genom detta har vi kunnat se skillnader i pedagogernas förhållningssätt, samtidigt har kommit fram till att det i pedagogens uppdrag kan förväntas vara en prioriterad uppgift att ha ett medvetet förhållningssätt till etik och värdegrundsfrågor, i enlighet med det som styrdokumenten förespråkar.</p>

<p>Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid. De resultat som framkom var att lärarna är positiva till kursplanen och trots att den är så fri så undervisar lärarna om i stort sett samma saker, de fem världsreligionerna och etik och moral. Samtliga använder de sig av varierade undervisningsmetoder och kunskapstest. Trots våra tidigare resultat som visade att eleverna inte var så intresserade av de fem världsreligionerna så anser de tillfrågade lärarna att dessa tillhör det viktigaste att ta upp i religionskursen</p>