<p>Uppsatsen behandlar förhållandet mellan ett förändrat journalistiskt landskap och journalistens ideal och värderingar. Genom att undersöka en del av webbjournalistiken, som är den stora förändringen inom journalistiken på länge, har jag sökt en djupare förståelse för denna ömsesidiga relation. Professionsteorier och synen på redaktioner som textfabriker har varit mina teoretiska utgångspunkter (Nygren/Nerman). I fallstudien ingår webbredaktionerna E24 och Nyheter24. De är båda unga och renodlade webbredaktioner varför jag anser dem vara bra representanter för den nya journalistiken i ett medielandskap under förändring. Kvalitativa forskningsintervjuer har gjorts med tre anställda från vardera redaktionen. Frågorna till webbjournalisterna har handlat om deras syn på sin yrkesroll och förhållandet till källor, publik, medieföretaget, de traditionella journalistrollerna samt yrket som sådant. Utöver de kvalitativa intervjuerna har jag varit deltagande observatör under två dagar på Nyheter24. En metod som var olämplig på E24 på grund av risken att information rörande aktiehandel kunde läcka ut och användas på fel sätt. I stället fick jag en rundvandring på redaktionen som varade i cirka en timme. Resultaten visar att webbjournalistiken i sig inte ändrar journalisternas synsätt på massmediernas uppgift bland dem på dessa två redaktioner. Det beror snarare på vilken webbjournalistroll man har och anseendet på det medieföretag man jobbar för. Samma förhållande gäller för webbjournalistens sociala status som är på uppgång, men fortfarande anses den lägre jämfört med de traditionella journalistrollerna. Den sorts webbjournalistik som bedrivs på Nyheter24, innebär en maktförskjutning från journalisten till källorna eftersom den i stort sett endast bygger på re-writes. Vidare anser webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 att interaktivitet är positivt. På båda redaktionerna främjas detta i och med läsarkommentarsfunktioner, även om den samtidigt medför att webbjournalisterna blir mer blottade för publiken. Ytterligare en slutats som går att dra om webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 efter undersökningen, är att webbjournalisterna här har ett förminskat ”spelrum” på grund av produktionskraven som är signifikativa för webbjournalistiken.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. <strong></strong>De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.</p><p>I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning. <em>Individens perspektiv</em>, i den meningen att de ger tröst åt sina föräldrar, att deras traditioner bevaras samt att informanterna inte vågar lämna sin tro av rädsla för separation och skuld men i samma veva så ger tron stuktur. <em>Kulturens perspektiv</em>, då de lever i syrisk- ortodox språkgemenskap. <em>Meningsperspektivet,</em> där informanterna har friheten och ansvaret över sina val och hur mycket och hur långt de skall gå i sin religiösa roll.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform. I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning. Individens perspektiv, i den meningen att de ger tröst åt sina föräldrar, att deras traditioner bevaras samt att informanterna inte vågar lämna sin tro av rädsla för separation och skuld men i samma veva så ger tron stuktur. Kulturens perspektiv, då de lever i syrisk- ortodox språkgemenskap. Meningsperspektivet, där informanterna har friheten och ansvaret över sina val och hur mycket och hur långt de skall gå i sin religiösa roll.

Uppsatsen behandlar förhållandet mellan ett förändrat journalistiskt landskap och journalistens ideal och värderingar. Genom att undersöka en del av webbjournalistiken, som är den stora förändringen inom journalistiken på länge, har jag sökt en djupare förståelse för denna ömsesidiga relation. Professionsteorier och synen på redaktioner som textfabriker har varit mina teoretiska utgångspunkter (Nygren/Nerman). I fallstudien ingår webbredaktionerna E24 och Nyheter24. De är båda unga och renodlade webbredaktioner varför jag anser dem vara bra representanter för den nya journalistiken i ett medielandskap under förändring. Kvalitativa forskningsintervjuer har gjorts med tre anställda från vardera redaktionen. Frågorna till webbjournalisterna har handlat om deras syn på sin yrkesroll och förhållandet till källor, publik, medieföretaget, de traditionella journalistrollerna samt yrket som sådant. Utöver de kvalitativa intervjuerna har jag varit deltagande observatör under två dagar på Nyheter24. En metod som var olämplig på E24 på grund av risken att information rörande aktiehandel kunde läcka ut och användas på fel sätt. I stället fick jag en rundvandring på redaktionen som varade i cirka en timme. Resultaten visar att webbjournalistiken i sig inte ändrar journalisternas synsätt på massmediernas uppgift bland dem på dessa två redaktioner. Det beror snarare på vilken webbjournalistroll man har och anseendet på det medieföretag man jobbar för. Samma förhållande gäller för webbjournalistens sociala status som är på uppgång, men fortfarande anses den lägre jämfört med de traditionella journalistrollerna. Den sorts webbjournalistik som bedrivs på Nyheter24, innebär en maktförskjutning från journalisten till källorna eftersom den i stort sett endast bygger på re-writes. Vidare anser webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 att interaktivitet är positivt. På båda redaktionerna främjas detta i och med läsarkommentarsfunktioner, även om den samtidigt medför att webbjournalisterna blir mer blottade för publiken. Ytterligare en slutats som går att dra om webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 efter undersökningen, är att webbjournalisterna här har ett förminskat ”spelrum” på grund av produktionskraven som är signifikativa för webbjournalistiken.

The purpose is to learn and understand what it is in a rococo commodes carcass that separates a Swedish commode from a French, and whether cabinetmaker have used new techniques from another country or maintained their own. The purpose is also to realize how a commode’s construction affects its, function and durability.The task is to analyze three commodes practically, one French, one with French-inspired, but Swedish-made, and one Swedish. They are made in 1720s, 40s and 60s. Since rococo embossed earlier in France, it fits to compare them even though they are from different times. Moreover, the French-inspired commode have had great influence on Swedish rococo history and can therefore be compared with the Swedish commode that is produced after the French-inspired, using the commode to see how it affected the other Swedish commodes. I have analyzed two more Swedish commodes, but only in conservation report which I had access to.The result of the analysis shows that the cabinetmakers have not acquired the construction techniques directly from French. They have maintained their own technique in fabrication of furniture. This means that French and Swedish joinery technique can separate from each other when you look at the construction of carcass. The result also shows that carcass construction affects a commode’s function and durability expression because of its locked construction and poor material choose. But the analysis also shows that the climatic conditions are more important than the construction and material.

No description available.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid. De resultat som framkom var att lärarna är positiva till kursplanen och trots att den är så fri så undervisar lärarna om i stort sett samma saker, de fem världsreligionerna och etik och moral. Samtliga använder de sig av varierade undervisningsmetoder och kunskapstest. Trots våra tidigare resultat som visade att eleverna inte var så intresserade av de fem världsreligionerna så anser de tillfrågade lärarna att dessa tillhör det viktigaste att ta upp i religionskursen

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat. Vi har i vår undersökning jämförtpedagogernas engagemang och medvetenhet i ämnet. Genom detta har vi kunnat se skillnader i pedagogernas förhållningssätt, samtidigt har kommit fram till att det i pedagogens uppdrag kan förväntas vara en prioriterad uppgift att ha ett medvetet förhållningssätt till etik och värdegrundsfrågor, i enlighet med det som styrdokumenten förespråkar.

This study is primarily an account of my examination work in archival science which took place in the archive of Margareta Böttiger, the state epidemiologist at the Swedish Institute for Communicable Disease Control Stockholm. The records are from Böttigers period of work, mainly divided into three parts, polio, HIVS/AIDS and vaccination. Of these I have focused on polio with was the area she got renowned for. Moreover, owing to the uniqueness of the material this study has focused on the properties of the archive as a working-life archive which I propose as a special type of personal archive with unique attributes. To summarize, a working-life archive has in comparison with other personal archives a more fluid process of archiving where the profession is important, not the personal production of records. This leads to greater difficulties in determine importance and even a simpler process than other personal archives in the scheduling process.

Språk är en del av den undervisning som alla elever får under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lära sig ett andra språk utöver det modersmål eleven har krävs det att läraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjälpa till med inlärningen. Det är hur läraren kan hjälpa sina elever att uppnå bästa möjliga resultat i sin inlärning av sitt andraspråk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgångspunkt från ett lärarperspektiv, d.v.s. hur en lärare ser på hur de bäst kan hjälpa sina elevers andraspråksinlärning. Det finns en stor mängd modeller att använda sig av och en rad olika teoretiska perspektiv att luta sig mot för att kunna utforma en konstruktiv undervisningen. Under detta arbetets gång intervjuades fem lärare från tre olika sorters verksamhet inom skolan. Arbetet tar fasta på vikten av att L2 används i inlärningsmiljön, d.v.s. att för att elever ska kunna lära sig språket måste de bli utsatta för språket. Det påpekar att inte låta läromedlet styra undervisningen allt för mycket utan använda detta som antingen inspiration eller använda det i kombination med egna övningar. Andraspråksinlärning kan påbörjas redan i de tidigaste åren i skolan, dock att läraren bedriver denna undervisning muntligt.