This study is about to see if there are any similarities and differences between male speakers and female speakers in mixed-gender conversations with a special focus on the use of so-called collaborative communication styles and competitive communications styles.

Den internationella studien PISA visar att pojkars genomsnittliga läsförståelse över hela världen är sämre än flickors. Trenden att pojkar presterar sämre än flickor har varit återkommande i samtliga PISA-studier på 2000-talet, och debatten om den svenska skolans nedgång var häftig i svensk media när PISA:s resultat presenterades. I vår undersökning belyser vi konsekvenserna som PISA har fått för såväl aktuell forskning som lärares praktik. Forskningsbakgrunden berör PISA:s funktion samt vad ledande forskare skriver om pojkars läsförståelse. Den empiriska delen består av intervjusvar från semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare på fältet. Sex lärare har intervjuats om deras förhållningssätt till pojkars sämre läsförståelse och hur de arbetar med att lyfta denna grupp som halkat efter. Vår undersökning visar att få av de intervjuade lärarna har nämnvärd kännedom om PISA:s resultat eller aktuell forskning om läsförståelse. Ingen av dem ger uttryck för ett genusperspektiv på arbetet med läsförståelse. Den mediedebatt som väcktes efter PISA:s resultat kring pojkars sämre läsförståelse har inte fått nämnvärda konsekvenser vare sig bland forskare eller lärare på fältet.

No description available.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna. Sammantaget tillåts genren därmed representera konceptet ”feminism light” genom sin hjältinna.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare. Att förhållningssättet bevarats beror på att de kursansvariga inom lärarprogrammet tagit del av Dan Lipschütz personliga sätt att vara under sina egna Kordautbildningar. Förhållningssätet, är ett förstående och tillmötesgående sätt att förmedla vikten av att utvärdera sin ledarroll och det egna jaget genom gestaltande. Metod och form har historiskt kommit att placeras inom det personlighetsutvecklande perspektivet inom dramapedagogiken. Dynamisk pedagogik har likt den svenska skolan sedan decentraliseringen färgats av demokratiska värderingar.

Syftet med denna studie var att undersöka skiftavlämning i tre kontrollrum på kärnkraftverket OKG utifrån attityder, tillit och procedurer. OKG beskriver sin säkerhetskultur som att all personal kan känna sig bekväma med att ifrågasätta och där hög tillit skall verka för att skapa ett öppet klimat. Tidigare forskning har visat att relationen mellan säkerhetsklimat och inställningen till avlämning är beroende av tillit (Kath et al., 2010). Studiens mål är att resultatet skall ge förslag till förbättringar eller förändringar till dagens arbetssätt kring skiftavlämning. Studien är genomförd som en fallstudie av explorativ samt jämförande karaktär och har en innesluten multipel enhets design. Datainsamlingen utfördes genom observationer samt semistrukturerade intervjuer. Studien avgränsades till att enbart omfatta skiftavlämning klockan 14.45–15.00. Deltagarna bestod av OKG anställda som jobbade i kontrollrummet med driften och utgjordes av; skiftchef (SC), reaktoroperatör (RO), turbinoperatör (TO) samt stationstekniker (ST) . Tre skiftlag intervjuades, ett per block där en individ från varje befattning deltog. Intervjuerna genomfördes på de skiftlag som gick på ett arbetspass. Tre skiftavlämningar samt sex genomgångar (en före och en efter per skift) observerades per block. Resultatet visade på att skiftavlämningens rutiner och tillvägagångssätt är bra utifrån hur information bör avlämnas. Dock visar denna studie på att det finns skillnader i skiftarbetares personliga värderingar och att det leder till irritation samt olika sätt att arbeta. Studien visar att fokus bör ligga på att skapa en så gemensam värderingsram som möjligt inom samtliga block.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget. Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen. De arbetar även med personalvård och de strävar efter att leda organisationen på ett sätt som engagerar och utvecklar medarbetarna för att de ska känna sig delaktiga. Ytterligare ett sätt som företaget arbetar med är individuell lönesättning och ett bonussystem som ska medverka till att ge konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner. Enkätstudien visar att i huvudsak anser medarbetarna att organisationen är en attraktiv arbetsgivare. Detta då flertalet anser att organisationen har ett bra arbetsklimat, de trivs med sina kollegor och de uppskattar personalförmånerna. De flesta medarbetarna anser även att företaget ger bra förutsättningar för att skapa balans mellan privatliv och arbetsliv. De är även nöjda med sina arbetsuppgifter och anser att det finns utvecklingsmöjligheter för dem. Det framkommer i resultatet att de flesta är nöjda med sin närmsta chef och känner delaktighet vid förändringsarbeten. I studien visar det sig att både ledningen och medarbetarna är överens om att företaget har ett bra arbetsklimat och att det finns bra utvecklingsmöjligheter. Det som skiljer i uppfattning är att de flesta medarbetarna anser att det inte finns möjligheter att prova andra tjänster inom organisationen. Dessutom är flertalet medarbetare inte är nöjda med sin lön och tycker sig inte kunna påverka den. Ytterligare en skillnad i uppfattning är att ledningen anser att det finns ett glapp i kommunikation mellan ledningen och medarbetarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att både ledningen och medarbetarna delar uppfattningen att organisationen är en attraktiv arbetsgivare.

No description available.

Seeking just procedures to respond to and to handle climate change is the main goal of this thesis. Climate justice is a concept that relates to people’s behavior towards climate; it relates to people’s uses of carbon resources. Philosophers and researchers propose different principles to share the burden of carbon emissions and adapt with climate change. I critically respond to Singer’s views on climate justice. I use conceptual method that engages in interpreting different principles related to climate justice. Singer, in his work One World, offers two principles for sharing the burdens and benefits of climate change. One is the Polluter Pay Principle (PPP) and another is the Equal Share Per Capita Principle (ESPCP). I explain both principles and look at some difficulties for these principles in practical uses. I think Capacity to Pay Principle (CPP) is fairer than Singers’ principles. I suggest that as we know that there is a positive correlation between carbon emissions and development so that CPP would be more appropriate than PPP or ESPCP in distribution of burden and benefit to establish equality across the nations. The logic behind the claim that CPP is a fair principle for climate justice is that the past and present emissions of the developed world have greatly benefited the developed nations. As a matter of fairness, they should shoulder the burden of climate change. Finally, I discuss pluralistic approach for climate justice, where distributive procedure and procedural procedure take place. Distributive justice focuses on an even distribution of the burdens and benefits of climate change, and procedural justice focuses on resolving disagreements to take climate policy. Procedural justice take part in taking rational and just decisions by resolving disagreements among the nations and considering all parties’ concerns. Such decisions generate distributive process. So climate justice consists of both distributive and procedural justice. The study makes the policy makers aware and suggests the legislative bodies to respond to climate change on the basis of our moral thinking and the procedural procedure justifies decisions or policies that take part to mitigate and adapt to climate change. In climate justice we should emphasis on both even distribution of burden and benefit of climate change and just decision to generate distribution.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen – med fokus på efterordet i den senare boken – samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där. Uppsatsen fokuserar huvudsakligen på problemen med individens beroende av omvärlden, anarkismens roll i revolutionen, individens relation till massan – både i rent ontologisk bemärkelse och i aspekter av kön och makt – och på hur samhället bör organiseras. Goldmans konstruktiva revolution handlar framförallt om samhällsorganisation, och uppsatsen följer de spänningar mellan den reellt existerande individen och det potentiella tillståndet av individualitet som finns i hennes teorier, där den fria individen inte är utgångspunkten för- utan målet med samhällsorganisationen, vilket öppnar för en potentiellt könstranscenderande individualitet. Upplösningen av denna spänning innebär att den konstruktiva revolutionens samhällsorganisation får en kompensativ karaktär: den handlar inte bara om att organisera ett bättre samhälle, utan också om att kompensera exempelvis ekonomiska eller könsbaserade maktrelationer hos det förrevolutionära samhället. Den individ under tillblivande som Goldman diskuterar är också relevant för feminismens kritik av hur kvinnor historiskt och i samtiden förvägrats individualitet bl.a. genom institutioner som familjen eller äktenskapet, och visar på behovet av andra individualiseringsprocesser.