I en atmosfär av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgående politiska motsättningar bildades Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj år 1913. Några år senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbåtskår. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okända frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ”turbulent” politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och är till sin karaktär kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande. Undersökningen redovisas utifrån ett antal kollektiva aktörsperspektiv. Den empiriska studien, som omfattar perioden åren 1913-1915, klarlägger att den första motorbåtsflottiljen bildades på privat initiativ. Göteborgsflottiljens medlemmars agerande under framför allt tiden fram till första världskrigets utbrott visar på gruppens syfte och agerande att för eget ändamål positivt påverka relationerna till militärledningen. Tillkomsten av den nationella kåren år 1915 förefaller däremot ha skett under inverkan av nationalistiska strömningar och försvarsvilja genom samspel mellan ett flertal aktörer, där såväl privatpersoner, ideella organisationer som militära intressenter fanns med. Det förefaller troligt att det bland motiven för de män som agerade för skapandet av och deltagandet i den nya organisationen, för det var länge enbart män, fanns ett inte oväsentligt inslag av interaktion mellan tidens gamla och nya manlighetsideal samt viljan att utifrån sin sociala position i samhället och de ideal som den stod för, ta ett betydande individuellt ansvar för samhällets bevarande och skydd. Under influens av dessa värderingar och tidens nationalistiska strömningar bildades en ny frivillig försvarsorganisation, en av de första i Sverige. Statsmakten, då främst krigsmakten, sökte med hjälp av flottans personal på ett tidigt stadium kontrollera organisationen bland annat genom legitimering i form av olika formella beslut och aktiv medverkan av militär personal. Marinledningen presenterade i maj 1915 ett utredningsförslag som fastställdes av Kungl. Maj:t. Därmed hade det bildats en nationell frivillig försvarsorganisation under samhällets kontroll, Sveriges frivilliga motorbåtskår.

‘Death in the pot.’ The Fruit and Vegetable Preserving industry in East Scania during the 20th century A Company History. At the end of the twentieth century, only one of the six companies previously active in the Fruit and Vegetable Preserving Industry in East Scania survived as an independent company: Kiviks Musterier AB. Actual production remains at two sites only. The aim of this study is to determine the reasons for this development. The companies included in the investigation are AB Bjäre industrier, Gustaf Bong AB, Kiviks Musterier AB, AB Ruuthsbo konservindustrier, Th. Winborg & Co. and Őnos AB. Research data was acquired from publications about the companies as well as from the archives of Bolagsverket (Swedish Companies Registration Office). The high fees required by Bolagsverket impeded any deeper analysis of the companies. Valuable information about the companies’ activities was, however, acquired through interviews with the former owners of the companies, their families and their former employees. Four of the six companies were established at the beginning of the 20th century, or earlier. Bjäre was founded during World War II and Kiviks Musteri blossomed during the second half of the 20th century. Bongs, Kiviks, Winborgs and Őnos were family-owned businesses, while Bjäre was supported by industrial capital and Ruuthsbo by trading capital. Apart from Kiviks Musterier AB, none of the other companies has retained its independence. Generation shifts within the owner families together with a lack of entrepreneurship have led to mergers with other companies, often foreign-owned. The structural and international ownership changes that took place during the second half of the 20th century have led to the concentration of production, both in Sweden and abroad. Only a few production sites have remained. Ruuthsbo is now completely unknown and Bjäre, Bong, Winborgs and Önos have survived as brand names only.

“Life on a delicate thread” Baptism and godparenting in Bottnaryd and Ulricehamn 1781-1783 The aim of this study is to discover if there were differences between the baptism traditions maintained in a typical rural parish and in an urban town parish in the period 1781-1783 and to suggest possible reasons for any differences found. Baptism records from rural Bottnaryd parish and the town of Ulricehamn were studied and compared. In both communities, parents were anxious to have their child christened on the day of birth or the day after. They did not want to wait until the following Sunday, as church law prescribed. Infant mortality was high and if the child died before it was christened, it would not go to heaven. There was probably a lot of superstition as well as fear that witchcraft could bring harm to a child not christened. The country children were given only one name while more than one third of the children in the town were given two names. There was also a striking difference between the number of godparents, with an average of 4 in the farming parish and 8 in the town. It was not possible to stratify parents and godparents into social groups in Bottnaryd since only a few of the godparents’ titles or professions were recorded in the church records. A surprisingly large number of godparents lived in or near the vicarage in Bottnaryd probably because of their ready availability. At approximately 20 percent of the baptisms, the social position of the godparents was higher than that of the parents. In Ulricehamn, the number of godparents varied between 3 and 13, with the higher social classes and merchant classes having the most (10) and master artisans following with 8. The godparents’ social class was usually the same as or higher than that of the parents; except for the merchants, where half of the godparents were master artisans or their wives. The results indicate that the farming community in rural Bottnaryd, having no contact with the upper and middle classes, continued with the old baptism traditions while those living in Ulricehamn, influenced by new fashions and customs, tended to adopt the baptism traditions followed by the nobility and the higher classes. Despite this, however, parents in Ulricehamn were as anxious as those in Bottnaryd to have their child christened as soon as possible after it was born.

Programmet First Class finns tillgängligt för medarbetare, lärare och elever på Högskolan i Kristianstad för att underlätta för dessa tre grupper att kommunicera sinsemellan. Från diskussioner med andra studenter har det framkommit att de inte använder sig av First Class. Vad är det då som gör att det programmet inte används? Fokuseringen i denna uppsats har lagts på om det beror på om det är dålig användbarhet med tanke på funktionsbrister eller gränssnittstolkningar. Denna kandidatuppsats kartlägger brister i funktionerna i First Class och ger förslag till förändringar eller till helt nya funktioner. Litteraturstudier, intervjuer och observationer genom bandupptagning och videofilmning har gjorts för att kartlägga systemet. För att ta fram de uppgifter som ska testas har uppgiftsanalys använts och den kognitiva genomgången för idén om observationerna. För att analysera samt föra en diskussion kring resultaten som har framkommit användes teorier inom Människa-Dator-Interaktion, interaktionsdesign, användbarhet, intranät och grupprogramvara. De experter som har deltagit har fördjupade kunskaper inom Människa-Dator-Interaktion, interaktionsdesign, användbarhet och har genom sina synpunkter och utförande av uppgifter givit oss stöd i våra slutsatser om förändringar som behövs för att göra First Class mer användarvänligt. Utifrån testerna som gjordes kan vi konstatera att den bristande användbarheten beror mer på gränssnittstolkningar och att programmet inte har betydande funktionsbrister. De stora övergripande slutsatser som har dragits är att det behöver ske förändringar som berör strukturen, navigationen och feedback för att göra First Class mer användbart.

No description available.

Abstract Syftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp. Ämnesord: Skönlitteratur, förskoleklass, språklig utveckling, förskolepedagogik.

I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson. Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden. De vill att läsaren ska få nya kunskaper om en historisk händelse, i det här fallet häxprocesserna. Samtidigt vill de att läsaren ska lära sig något om sig själv. Det finns mycket som är gemensamt för de tre berättelserna men det finns även mycket som skiljer dem åt. De har valt att beskriva häxprocesserna utifrån olika aspekter, med olika fokus och tyngdpunkter. Holmberg frågar sig varför ett barn deltar i häxförföljelserna och drar paralleller med nutiden. Svedelid vill berätta om utsatta gruppper och orättvisor, men också berätta om en pojke på äventyr. Bylock vill berätta om trolldom och övernaturligheter, men också om en ung flicka som söker sin identitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut. Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet. För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ”Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan?”. Genom en analys av texten har jag funnit att Guds kärlek inte är ren agape, enligt den romersk-katolska kyrkan. Således drogs slutsatsen att de båda lägrens uppfattningar om vad som konstituerar den kristna kärleken inte överensstämmer.

No description available.

No description available.