Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen. Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet. Denna resurs har även historiskt lyftsfram som en av de viktigaste tillgångarna för företagets framgång. Begreppethumankapital omfattar kompetens, motivation samt personal i företaget.Humankapitalet kan inte tas upp till balansräkningen eftersom denna tillgång inteuppfyller vissa reglerade kriterier. På grund av detta presenterar företaget om sitthumankapital utanför balansräkningen främst i form av text. För att den externa redovisningen skall vara användbar för intressenterna finns det ävenvissa krav avseende kvaliteten på informationen som lämnas. Till exempel, beskriverden internationella redovisningsstandarden IFRS kvalitetsaspekter utifrån fyra olikaegenskaper: begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Undersökningarom kvaliteten på redovisningen av humankapitalet med hänsyn till dessa kvalitativaegenskaper är dock begränsad. Studien syftar därmed till att undersöka kvaliteten på redovisningen av humankapitalet ifinansiella rapporter av börsnoterade svenska företag ur intressenternas perspektiv.Genom utförandet av kvalitetsmätningen ämnar studien även utvärdera möjligheten attmäta kvalitet på information främst av icke-finansiell och kvalitativ karaktär. För attmäta kvaliteten på redovisningen av humankapitalet har denna studie genomfört enkvalitativ innehållsanalys på svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Med hjälpav underlaget från innehållsanalysen har därefter tio olika mått baserade på dekvalitativa egenskaperna i IFRS använts vid kvalitetsmätningen. Resultatet visar att redovisningen av humankapitalet som helhet är relativt begripligtmedan kvalitet i term av relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet över tiden varierarmellan de olika kategorierna i humankapitalet. En liknande trend har identifieratsgällande placeringar av informationen om humankapitalet, vilket underlättar vidjämförelsen mellan företag. Utvärderingen av mätmetoden indikerar att det är möjligt att mäta kvalitet påhumankapitalredovisningen. Genom resultatet bidrar denna studie med att ge en inblicki kvaliteten på redovisningen av humankapitalet hos börsnoterade företag i Sverige samtminska underskottet på studier med fokus på kvalitet på redovisning av humankapitalet.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt. Då andra faktorer kan ha en inverkan bör företagen utvärdera dessa investeringar inom en rimlig tidsram för att minimera dessa faktorers påverkan. Det är inte enbart företag som påverkar de investeringar som görs utan omvärldens påtryckningar tvingar företag att handla. Investeringar i humankapitalet kan även skapa en motiverande effekt hos de anställda vilket leder till en starkare lojalitet till arbetsgivaren och visar att de bryr sig om sin personal. Om personalen känner en ökad kontroll och uppskattning för sitt arbete kan det leda till en ökad motivation på arbetsplatsen. Det kan också leda till att arbetsgivaren blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt. Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag. Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital. Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Resultatet visar även att det skett en stor ökning inom redovisningen av intellektuellt kapital i de tillverkande bolagen. Även det att de tillverkande bolagen redovisar mer intellektuellt kapital än tjänstebolagen.

Zugl.: Koblenz, Landau (Pfalz), Univ., Diss., 2007

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Univ., Diss--Zürich, 2004.

Zugl.: Potsdam, Univ., Diss., 2008.

No description available.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin. Studien visar att insatserna på skolorna är betydande och att arbetet i branschen över lag organiseras på ett liknande sätt. Talent management är inte ett begrepp som branschen generellt använder utan verksamheten som avser att attrahera, rekrytera och utveckla personal kategoriseras som employer branding. Avslutningsvis är det av stor vikt att externa löften från företagens sida är kongruenta med den interna verkligheten gällande vilka karakteristika som präglar ett företag.

No description available.