Vid genomförandet av en börsintroduktion är det viktigt att det företag som ska introduceras kan värderas på ett rättvist och pålitligt sätt. Värderingen bör baseras på bokförda tillgångar och historiska nyckeltal, samt med hjälp av förväntningar om framtiden. Strukturen på olika företag kan variera, allt ifrån stora tillgångsintensiva industriföretag till tjänsteföretag med stor andel humankapital. Humankapital som tillgång är svårt att värdera och utelämnas ofta i finansiella rapporter. Historiska datafrån börsintroduktioner visar att aktiekursen i de flesta fallen har en positiv utveckling under den första dagen till följd av underprissättning. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags tillgångar i form av humankapital och underprissättningen vid börsintroduktion. I studien används en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie genomförs för att eftersöka samband. Data analyseras medhjälp av en multivariat analys. Studiens resultat visar att lönekostnad har en minimalpåverkan på underprissättning. Detta innebär att ett företags totala lönekostnad i relation till antalet anställda inte har någon påtaglig påverkan på underprissättning av aktier vid en börsintroduktion.

Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.

Humankapital är idag ett väl omtalat begrepp. Investering i Humankapital har visat sig vara kostsamt i det kortsiktiga perspektivet men en god investering på lång sikt. I Uppsatsen diskuteras betydelsen av att investera i Humankapital som leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie syftar till att empiriskt pröva hur väl detta stämmer och det med hjälp av data från 2006-2010 för OECD-länderna. I uppsatsen används en tvärsnittsstudie som genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna initialt BNP, hälsa, populationstillväxt, utbildning, handel och teknologi. För att besvara frågeställningen används en teoretisk analys genom att utgå från endogena och exogena tillväxtmodeller där effekterna av humankapital och teknologi på ekonomisk tillväxt behandlas. Teknologins effekt visar en positiv korrelation med ekonomisk tillväxt, med ett signifikant samband. Vi kan även avläsa att handel har en positiv effekt, medan hälsa, utbildning, populationstillväxt och det initiala BNP har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, däremot utan signifikans.

Abstract     Title: The significance of Human Capital for venture capitalists in the investment process.    Subject: Candidate thesis, 15 hp.     Authors: Joel Mogensen and David Jacobsson.     Keywords: Venture capitalist, human capital and investment process.     The main issue: To what significance is the human capital to venture capitalists in the investment process?     Purpose: The main purpose of this essay is to describe and create understanding about the significance of human capital to venture capitalist in the investment process. Furthermore, the purpose is to develop a conceptual framework which explains venture capitalist investment process and the human capitals meaning.   Theory: Theories about venture capitalist and their investment process, human capital and what it comprises has been used. Furthermore, theories regarding relations and other circumstance which may influence the venture capitalist have been been of great value to our essay.     Method: A deductive approach has been used together with a qualitative design. We have completed a qualitative study in which the empirical material has been accumulated from interviews with nice venture capitalist. The collected theories, which have been used as the foundation of this paper, are scientific reviewed.   Conclusion: Human capital is the most significant investment criteria for venture capitalists in the investment process. Furthermore, the human capital is of significance to the venture capitalist during both the early and the later phases in the investment process / Sammanfattning  Titel: Humankapitalets betydelse för riskkapitalister i investeringsprocessen  Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Joel Mogensen & David Jacobsson  Nyckelord: Riskkapitalist, humankapital, investeringsprocess  Problemformulering: Vilken betydelse har humankapitalet för riskkapitalister i investeringsprocessen?  Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse kring humankapitalets betydelse för riskkapitalister i investeringsprocessen. Vidare är syftet att utveckla ett konceptuellt ramverk vilket förklarar riskkapitalisters investeringsprocess och humankapitalets betydelse för den.  Teori: Teorier om riskkapitalister och deras investeringsprocess, humankapitalet och vad det innefattar har använts. Vidare har teorier om relationer och faktorer som påverkar riskkapitalisten varit aktuella.  Metod: En deduktiv ansats har använts i samband med en kvalitativ design. Vi har genomfört en kvalitativ studie där nio riskkapitalister har intervjuats för att utgöra rapportens empiriska material. Insamlad teori är vetenskapligt granskade och har legat till grund för genomförandet av studien.   Slutsats: Humankapitalet är det mest betydelsefulla investeringskriteriet för riskkapitalister i investeringsprocessen. Vidare kan humankapitalet ha betydelse i ett tidigt skede likväl som i ett senare skede i investeringsprocessen.

<p>Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ”mjuka” delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde. Värdet på marknaden är ofta mycket högre än det värde som visas upp i balansräkningen. Vad är det då marknaden värderar förutom det faktiska värdet på de tillgångar som finns i företaget? Många menar att de dolda tillgångarna i ett företag kan sammanfattas under begreppet Intellektuellt kapital. Leif Edvinsson, som är en frontfigur inom ämnet, definierar intellektuellt kapital som kombinationen av humankapital och strukturkapital. Humankapitalet är kompetensen, kunskapen, kreativiteten och potentialen hos de anställda i en organisation medan strukturkapitalet är det som genereras av humankapitalet. Strukturkapitalet består av bland annat varumärken, patent, IT-system och relationen till kunderna. Utifrån detta resonemang vill vi undersöka hur företag arbetar med det intellektuella kapitalet och om ett företags sätt att arbeta påverkas av deras tillgångssammansättning. Det vill säga om företag med en stor andel immateriella tillgångar vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet annorlunda än ett företag med en stor andel fysiska tillgångar. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de studerade kunskapsföretagen respektive tillverkningsföretagen vårdar och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även se till de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst hur ett företag kan vårda, utveckla och värdera det intellektuella kapitalet. Vidare har vi genom en kvalitativ undersökningsmetod intervjuat två tillverkningsföretag samt två kunskapsföretag. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat och utvärderat från ett företags- och ledningsperspektiv. Det framkommer i undersökningen att samtliga företag lägger ner resurser på att vårda och utveckla delar av det intellektuella kapitalet. Det saknas dock allmänt en strategi i företagen för att stärka och visa upp det intellektuella kapitalet som helhet. Vi kan också upptäcka vissa skillnader mellan företagen och då främst mellan de olika branscherna. Vi anser att kunskapsföretagen kommit lite längre i arbetet med det intellektuella kapitalet än tillverkningsföretagen. Detta visar sig bland annat i att kunskapsföretagen har ett mer utarbetat mätsystem för att internt värdera det intellektuella kapitalet.</p>

<p><strong>Datum: </strong></p><p>09-03-05</p><p><strong>Författare: </strong></p><p>Kinaret, Sofia</p><p>Åkesdotter, Catarina</p><p><strong>Nivå/utbildning: </strong></p><p>C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)</p><p><strong>Handledare: </strong></p><p>Per Nordström</p><p><strong>Titel: </strong></p><p>Personalen, företagets främsta resurs? – En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretag</p><p><strong>Problem: </strong></p><p>Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta?</p><p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering.</p><p><strong>Resultat/slutsatser: </strong></p><p>Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna. Vid mindre förvärv bildar man sig, något oväntat, ofta en uppfattning om humankapitalets värde genom att använda magkänslan. Fokus läggs också på att utvärdera riskerna med att ta över personalen, men detta innebär oftast att man försöker sammansmälta företagens olika kulturer samt integrera personalen efter förvärvet.</p><p><strong>Sökord: </strong></p><p>Humankapital, tjänsteföretag, företagsvärdering, personal</p><p><strong>Omfång, sidor: </strong></p><p>48 sidor exklusive referenser och bilagor</p><p><strong>Antal ref/källor: </strong></p><p>17</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även visa på de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi även för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.</p><p>Vi har under denna uppsatsskrivning utgått från en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsättet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet är grundat på sekundärdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del är baserad på intervjuer med sex olika företag.</p><p>Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet är likartat, oavsett vilken bransch de verkar i. Vi kan dock i vissa fall påvisa skillnader i hur företagen jobbar, detta anser vi bottnar i två saker. Dels vilka branschförutsättningar som råder, samt hur stort företaget är. De större företaget har ett mer omfattande arbete kring mätningar och uppföljning än de mindre företagen.</p>

<p>Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.</p><p>Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen.</p><p>Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag.</p><p>Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna.</p><p>Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.</p>

<p>Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.</p><p>Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.</p>

<p>Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen.</p><p>Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen.</p><p>Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning. Materialet från litteratur och intervjuer sammankopplas och diskuteras.</p><p>Slutsatser: Undersökningen visar att rådande regler för fotbollsklubbarnas redovisning är efter de möjligheter som finns utformade på ett bra sätt och att därmed endast förvärvade spelare kan aktiveras. Detta då objektiva värderingsmodeller för ej köpta spelare saknas och att detta krävs för att få ett korrekt värde på spelaren. Dagens regler ger inte en helt rättvisande bild av fotbollsklubbarna men dock så väl som är möjligt idag.</p>