Bakgrund: ACL-skador är vanligt förekommande inom handboll vilket kan leda till lång tids frånvaro för spelaren. ACL-skador drabbar oftare kvinnor än män, orsaken till detta är fortfarande oklar men kan tros bero på anatomiska och hormonella skillnader. Tidigare studier har visat att vid genomförande av preventionsträningsprogram kan man reducera mängden ACL-skador bland kvinnliga handbollsspelare. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilken utsträckning tränare använder sig av preventiva träningsprogram mot ACL-skador i SHE och Damallsvenskan. Metod: Tolv handbollstränare inom Svensk handbollselit (SHE) och 12 handbollstränare inom Damallsvenskan erbjöds deltagande i studien. Enkäten bestod av frågor som berörde kännedom om och användandet av "Knäkontroll" och annan preventiv träning mot ACL-skador. Resultat: Sju tränare svarade på enkäten, samtliga verksamma inom SHE. Av dessa kände samtliga till begreppet preventionsprogrammet "Knäkontroll" och 4 av 7 använde sig av programmet "Knäkontroll" i sin helhet eller delvis. Konklusion: Kännedomen om skaderisken och programmet "Knäkontroll" var god bland de deltagande tränarna inom SHE. Samtliga deltagande tränare använde sig av någon typ av preventionsträning mot ACL-skador varav 57.1% använde sig av "Knäkontroll" enligt rekommendation eller till viss del. Den låga svarsfrekvensen är en begränsning för studien. Framtida liknande studier bör inkludera insatser som möjliggör bättre svarsfrekvens.

Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 – årsåldern. Det skickades ut brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen. Tränarna deltog i varsin kvalitativ intervju där öppna frågor ställdes för att sedan observeras med hjälp av videoupptagning av ett träningspass. Observationen var strukturerad och med hjälp av ett kodningsschema (CAIS) - Coach Analysis and Interven-tion System, kodades deras beteende för att se användandet av feedback. Kodningen utför-des av båda författarna separat för att sedan jämföras. Kodningsschemat utgick ifrån 14 olika beteenden där man sedan kunde läsa av tränarnas beteende utifrån hur de använde beröm och kritik under sessionen. Fem klipp valdes ut ifrån respektive film med vidhållande frågor för att sedan visa dessa för respektive tränare i varsitt återkopplingssamtal. Huvudsyftet med feedback är att göra en återkoppling av en rörelse där syftet är att förbätt-ra prestationen. En del av bakgrunden i denna forskningsstudie baseras på tre tidigare forskningsartiklar där handbollstränare studerats på olika sätt. Studien utgår också utifrån feedback som ett begrepp, konstruktiv feedback samt tränarbeteende. Studien har tillämpat teorin achievement goal theory för att se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sen ska fungera i praktiken. Teorin fokuserar även på prestationsmål för att förstå skillnader i en prestation. Resultatet av denna undersökning visar att de tre handbollstränarnas kunskap om feedback mestadels baseras på deras egen handbollskarriär då de var aktiva spelare, men också delvis utifrån de tränarutbildningar de deltagit i. Fakto-rer såsom för lite resurser och för lite tid till att ge individuell feedback till idrottarna samt hur den skall ges på ett konkret sätt är det som genomsyrar slutsatsen. För att ta reda på hur tränarnas beteende påverkar idrottarna behövs idrottarnas egna tankar om detta för att kunna fastställa ett resultat. / The purpose of this study was based on an actor's perspective and to highlight the knowledge and understandings handball coaches has for feedback. The outcome of the selection concerning handball coaches in the area resulted in three handball coaches who coach girls in the age of 16. Each coach were interviewed, observed during a training ses-sion and participated in a feedback conversation. Data analysis of each observation were performed by both authors but separately and then compared. The coding that was founded based on a revised version of (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System, where there were based on 14 of these coaching behaviors in order to see how feedback were be-ing used by each of the coaches during the observation. Five clips were then selected from each of the coaches' training session by both authors and then appeared during the feedback conversation with each coach. This study has implemented achievement goal theory which focuses on coaching behavior. The main purpose with feedback is to give information about something that has occurred which could be seen as a process in which the effect or output of an action is returned. The background to this study is based on that there are few previous research concerning hand-ball coaches knowledge and understanding for the use of feedback. The result from this study shows that the three coaches base in some large part their knowledge of providing feedback based on their own sporting career but also from the coaching classes and pro-grams that they have implemented. This study suggests the need to consider factors that play an important role in how and in what way handball coaches can get the opportunity to use feedback during practices and games. Such factors are too little time to implement feedback, too few coaches to handle the individual and main feedback to the team and how you as a coach can use feedback in a concrete way to each athlete. For further information about how the coaches’ knowledge is affecting the athletes would have been to interview them and get their point of view. However, together with the athletes’ point of view and more in depth studies with bigger samples should be necessary for future studies.