Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter.   1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden?   Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter.   Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper.   Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper

Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 – årsåldern. Det skickades ut brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen. Tränarna deltog i varsin kvalitativ intervju där öppna frågor ställdes för att sedan observeras med hjälp av videoupptagning av ett träningspass. Observationen var strukturerad och med hjälp av ett kodningsschema (CAIS) - Coach Analysis and Interven-tion System, kodades deras beteende för att se användandet av feedback. Kodningen utför-des av båda författarna separat för att sedan jämföras. Kodningsschemat utgick ifrån 14 olika beteenden där man sedan kunde läsa av tränarnas beteende utifrån hur de använde beröm och kritik under sessionen. Fem klipp valdes ut ifrån respektive film med vidhållande frågor för att sedan visa dessa för respektive tränare i varsitt återkopplingssamtal. Huvudsyftet med feedback är att göra en återkoppling av en rörelse där syftet är att förbätt-ra prestationen. En del av bakgrunden i denna forskningsstudie baseras på tre tidigare forskningsartiklar där handbollstränare studerats på olika sätt. Studien utgår också utifrån feedback som ett begrepp, konstruktiv feedback samt tränarbeteende. Studien har tillämpat teorin achievement goal theory för att se om feedback kan ses som en del av tränarens kompetens för att det sen ska fungera i praktiken. Teorin fokuserar även på prestationsmål för att förstå skillnader i en prestation. Resultatet av denna undersökning visar att de tre handbollstränarnas kunskap om feedback mestadels baseras på deras egen handbollskarriär då de var aktiva spelare, men också delvis utifrån de tränarutbildningar de deltagit i. Fakto-rer såsom för lite resurser och för lite tid till att ge individuell feedback till idrottarna samt hur den skall ges på ett konkret sätt är det som genomsyrar slutsatsen. För att ta reda på hur tränarnas beteende påverkar idrottarna behövs idrottarnas egna tankar om detta för att kunna fastställa ett resultat. / The purpose of this study was based on an actor's perspective and to highlight the knowledge and understandings handball coaches has for feedback. The outcome of the selection concerning handball coaches in the area resulted in three handball coaches who coach girls in the age of 16. Each coach were interviewed, observed during a training ses-sion and participated in a feedback conversation. Data analysis of each observation were performed by both authors but separately and then compared. The coding that was founded based on a revised version of (CAIS) - Coach Analysis and Intervention System, where there were based on 14 of these coaching behaviors in order to see how feedback were be-ing used by each of the coaches during the observation. Five clips were then selected from each of the coaches' training session by both authors and then appeared during the feedback conversation with each coach. This study has implemented achievement goal theory which focuses on coaching behavior. The main purpose with feedback is to give information about something that has occurred which could be seen as a process in which the effect or output of an action is returned. The background to this study is based on that there are few previous research concerning hand-ball coaches knowledge and understanding for the use of feedback. The result from this study shows that the three coaches base in some large part their knowledge of providing feedback based on their own sporting career but also from the coaching classes and pro-grams that they have implemented. This study suggests the need to consider factors that play an important role in how and in what way handball coaches can get the opportunity to use feedback during practices and games. Such factors are too little time to implement feedback, too few coaches to handle the individual and main feedback to the team and how you as a coach can use feedback in a concrete way to each athlete. For further information about how the coaches’ knowledge is affecting the athletes would have been to interview them and get their point of view. However, together with the athletes’ point of view and more in depth studies with bigger samples should be necessary for future studies.