Den här uppsatsen undersöker Helena Granströms Standardmodellen från 2018. Det huvudsakliga syftet är att skapa förståelse för romanens civilisationskritiska tematik. Eftersom verket, både på intrig- och tematisk nivå, är beroende av viss naturvetenskaplig kännedom hämtar uppsatsen sina teoretiska perspektiv från nymaterialismen. Skolbildningen grundar sina argument i den moderna naturvetenskapen och intresserar sig likt Granström för kroppslig erfarenhet.  Analysen utgår från protagonisten Elsa och undersöker hur dikotomierna natur/kultur och kropp/teori gestaltas och problematiseras. Eftersom svaren är beroende av hennes yrkesliv som fysiker analyseras i följande avsnitt den naturvetenskapliga institutionen utifrån ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv. Här framträder en för romanen central motsättning mellan den kulturella förståelsen av disciplinens syfte och dess praktik. Vidare diskuteras Elsas karaktärsutveckling som en medveten strategi för att få bukt med dikotomierna ovan och närma sig den konkreta livserfarenheten. I analysens avslutande avsnitt visar jag på hur hon misslyckas. Utifrån den slutsatsen argumenterar jag slutligen för romanens etiska ställningstagande.

Den här uppsatsen undersöker Helena Granströms Standardmodellen från 2018. Det huvudsakliga syftet är att skapa förståelse för romanens civilisationskritiska tematik. Eftersom verket, både på intrig- och tematisk nivå, är beroende av viss naturvetenskaplig kännedom hämtar uppsatsen sina teoretiska perspektiv från nymaterialismen. Skolbildningen grundar sina argument i den moderna naturvetenskapen och intresserar sig likt Granström för kroppslig erfarenhet.  Analysen utgår från protagonisten Elsa och undersöker hur dikotomierna natur/kultur och kropp/teori gestaltas och problematiseras. Eftersom svaren är beroende av hennes yrkesliv som fysiker analyseras i följande avsnitt den naturvetenskapliga institutionen utifrån ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv. Här framträder en för romanen central motsättning mellan den kulturella förståelsen av disciplinens syfte och dess praktik. Vidare diskuteras Elsas karaktärsutveckling som en medveten strategi för att få bukt med dikotomierna ovan och närma sig den konkreta livserfarenheten. I analysens avslutande avsnitt visar jag på hur hon misslyckas. Utifrån den slutsatsen argumenterar jag slutligen för romanens etiska ställningstagande.

Den här uppsatsen undersöker graviditetsskildringarna i Helena Granströms prosalyriska kortroman Hysteros (2013). Med stöd i nymaterialisten Karen Barads teori om materiella-diskursiva apparaturer och ett antal begrepp lånade från ekokritikern Timothy Mortons mörka ekologi, försöker den genom närläsningar att ta reda på hur graviditet – ett motiv som genomsyrar hela Granströms författarskap – i den aktuella texten fungerar som ingång till den form av ekologisk medvetenhet som Morton kallar ”ecognosis”. Läsningarna äger rum mot bakgrund av den nya moderskapslitteraturen, vilken definieras med hjälp av forskaren Lily Gurton-Wachter. Ett latent syfte med uppsatsen, utöver att beskriva graviditetsskildringarna och visa på deras relevans för det ekologiska tänkandet, är att demonstrera potentialen som finns i denna litteratur, liksom i studiet av den, både vad gäller förståelsen av de specifika erfarenheter den utgår från och utforskandet av andra filosofiska spörsmål med hjälp av dessa erfarenheter. Uppsatsen argumenterar i slutändan för att Granström framvisar graviditet som en miniatyr av antropocen, med vilket jag menar att graviditeten skildras som en aktiv materialitet som decentraliserar och löser upp gränserna för det autonoma mänskliga subjektet. Graviditeten ställer således Hysteros berättarjag inför samma svårigheter som antropocen enligt ekokritiken ställer mänskligheten inför.