No description available.

No description available.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens. Den viktigaste aspekten för en sjuksköterska som arbetar inom hemsjukvården ansågs vara attityd och förhållningssätt, såsom att visa hänsyn och ta ansvar för given vård. Majoriteten av deltagarna i studien kände sig trötta men nöjda efter ett avslutat arbetspass och de hade en positiv bild på arbetet inom hemsjukvården men att det var en stressig arbetsmiljö. Slutsats: De flesta kände sig trötta men nöjda med sitt arbete efter ett avslutat arbetspass. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var tillfredställda med sin kompetens och hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården. Över hälften av deltagarna uppgav att det var stressigt att arbeta som sjuksköterska inom hemsjukvården. Detta skulle kunna leda till ökad delegering av arbetsuppgifter och på så sätt riskera att försämra vårdkvaliteten.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi / ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ. , 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser. År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.