Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomen orsakar därav ett stort behov av palliativ vård. Då många obotligt sjuka patienter med cancer utrycker en önskan om att få spendera den sista tiden i livet hemma, råder det ett stort behov av sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskor inom hemsjukvårdens erfarenheter av att vårda patienter med cancer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att tio vetenskapliga artiklar bearbetades i syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultat: Två kategorier framkom ur resultatet: Erfarenheter av patienter och familjers behov av tillit, kunskap och stöd vid palliativ hemsjukvård och Erfarenheter av kunskapsbrist och teamsamverkan vid palliativ hemsjukvård. Enligt sjuksköterskorna framkom det att patienter och familjer hade en bristande tillit, förståelse och kunskap inom palliativ hemsjukvård. Stöd och kommunikation var avgörande faktorer för att uppnå en effektiv och god vård. Sjuksköterskorna ansåg dessutom att det fanns en avsaknad av kunskap kring palliativ omvårdnad och ett bristande samarbete mellan hälso- och sjukvårdsprofessioner samt inom sjuksköterskeprofessionen. Konklusion: Att vårda patienter i livets slut är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. För att möta patienters önskan krävs det ytterligare kunskap, utbildning samt forskning kring palliativ hemsjukvård. / Background: Today, cancer is considered one of the most common causes of death, and the decease creates a great need of palliative care. Since many terminally ill patients with cancer express a wish to spend their final part of life in their homes, there is a need for nurses working with palliative home care. Aim: To explore experiences of nurses working within homecare, caring for patients with cancer receiving palliative care at home. Method: A general literature study was conducted by processing ten scientific articles to depict the current state of knowledge in the field. Results: Two categories were formed from the result: Experiences of patients and families' need for trust, knowledge and support in palliative home care and experiences of lacking knowledge and teamwork during palliative home care. According to the nurses, it emerged that patients and families lacked trust, understanding and knowledge in palliative home care. Support and communication were deciding factors in achieving efficient and satisfactory care. Additionally, nurses considered there needed to be more knowledge of palliative care and more cooperation between different healthcare professions, and the nurse profession. Conclusion: To care for patients during their last time of life is complex and puts high expectations on the competence of nurses. To meet the wish of patients, more knowledge, education and research is needed around palliative home care.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och komplex sjukdom där prognosen är dålig och patienterna är i långvarigt behov av vård. De vårdas ofta i hemmet där distriktssjuksköterskor har huvudansvaret för att de ska få adekvat vård och en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssjuksköterskors erfarenheter av specifika händelser och dess hantering vid vård av patienter med kronisk hjärtsvikt i hemmet.  Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats baserad på Critical Incident Technique. Efter ett strategiskt urval genomfördes 15 intervjuer med distriktssjuksköterskor i Jönköpings kommun som genererade 40 specifika händelser som analyserades i två delar – erfarenheterna och den efterföljande hanteringen.  Resultat: Distriktssjuksköterskorna beskrev vikten av att tillämpa en personcentrerad vård och att det behövdes kommunikation och relationer med patienter och anhöriga. Det behövdes även resurser såsom kunskap, tillgänglighet och tid. Hanteringen av de specifika händelserna skedde genom att tillämpa en säker vård och för detta krävdes ansvarstagande, erfarenhet och samverkan i teamet.  Slutsats: Det fanns brister i utövningen av personcentrerad och säker vård, främst vid akuta situationer. Det saknades vårdplaner, ett övergripande ansvar, resurser samt kommunikation. Att vården är personcentrerad och säker är viktigt för att underlätta distriktssjuksköterskornas arbete samt att minska lidandet för patienterna. / Background: Heart failure is a common and complex disease where the prognosis is poor, and patients are in long-term need for care. These patients often have home care and district nurses have the main responsibility for ensuring that they receive adequate care and a good quality of life.  Aim: The aim was to describe district nurses’ experiences of specific events and their management in the care of patients with heart failure at home.  Method: The study had a qualitative design with an inductive approach based on the Critical Incident Technique. After a strategic selection, fifteen interviews were conducted with district nurses in Jönköping municipality, which generated 40 specific events which were analyzed in two parts – the experiences and the following management.  Result: The district nurses described the importance of applying person-centred care and the need for communication and relationships with patients and their relatives. Resources like knowledge, availability and time were also needed. The management of the specific events took place by applying safe care, and this required responsibility, experience, and cooperation in the team.  Conclusion: There was a lack of person-centred and safe care, mainly in emergency situations. There was a lack of care plans, overall responsibility, resources, and communication. Person-centred and safe care is important to facilitate the work of the district nurses and to reduce suffering for these patients.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.