Bakgrund: Idag lever ca 30-35 miljoner av världens befolkning med Humant immunbrist virus. I Sverige är ungefär 6500 personer infekterade och varje år rapporteras 400-500 nya fall. När en person drabbas av Humant immunbrist virus medför det ofta en stor förändring i livet. Hos sjukvårdspersonal finns det en bristande kunskap inom ämnet. Syfte: Beskriva hur personer med Humant immunbrist virus uppfattar och upplever att de bemöts av sjukvårdspersonal, samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Resultat: Två teman identifierades: Negativt bemötande och Positivt bemötande. Tre underrubriker hittades under rubriken Negativt bemötande, vilket var: Att bli bemött annorlunda, Bemött med rädsla och Brist på empati. Undersökningsgruppen presenteras under rubriken: Presentation av artiklarnas undersökningsgrupp. HIV- positiva personer upplevde ofta att de blev bemötta med fördomar från sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen kunde få deltagarna att känna sig ignorerade och respektlöst behandlade. Många HIV- positiva personer upplevde att de behandlades annorlunda på grund av sin sjukdom. Goda kunskaper inom HIV- vård från sjukvårdspersonalens sida resulterade i att deltagarna kände sig väl bemötta. Slutsatser: HIV- positiva personer upplevde att de blev dåligt bemött av sjuvårdspersonal. Fördomar och diskriminering var vanligt förekommande företeelser i vårdmötet. Det visade sig även att den sjukvårdspersonal som hade ökade kunskaper om Humant immunbrist virus, hade ett bättre bemötande gentemot denna patientgrupp.

This study is concerned with the economic burden of HIV/AIDS in Nepal. It focuses on the direct costs of seeking treatment, productivity costs (before and after adjustment for coping strategies), catastrophic and impoverishing impacts, the coping strategies used by households and the socio-economic impacts of stigma and discrimination. The study was cross-sectional and employed a mixed-methods approach. The survey questionnaire (quantitative study) with 415 respondents and in-depth interviews (qualitative study) with 30 participants were conducted in six treatment centres in six different districts. Total costs due to HIV/AIDS (the sum of direct costs and productivity costs before adjustment for coping strategies) were an average of Nepalese Rupees (NRs) 2,233 per month (US$ 30.2/month), 28.5% of the household income. The main determinants of direct costs were found to be cluster of differentiation 4 (CD4) level, household income, occupation, whether the people living with HIV/AIDS (PLHA) was accompanied, and district. The main determinants of productivity costs were found to be self-reported health status, ethnicity, sexual orientation, and district. The most frequently used coping strategies were the use of savings or income, taking a loan and sale of assets. Nearly 75% of households faced catastrophic impacts due to direct and productivity costs. The study concluded that HIV/AIDS has caused a significant economic burden for (PLHA) and their families in Nepal. The study has helped fill the knowledge gap about the extent, nature and determinants of this economic burden. It has also involved methodological innovation, particularly in the measurement of productivity costs. The major limitations were a concentration on respondents attending treatment centres, the lack of a control group, the possibility of recall bias and restrictions on the type of analysis conducted because of time constraints. The study has a number of policy implications for different stakeholders and sets a further research agenda.

Bakgrund: I Afrika är HIV en utav de största sjukdomarna med flera miljoner drabbade människor. Det finns i dagsläget inget förekommande botemedel och det fortsätter att vara en hög spridning av sjukdomen. Det kan finnas bristande jämställdhet mellan män och kvinnor som kan skapa olika attityder, som antingen motverkar eller medverkar till smittspridning. För att studera hur dessa attityder kan leda till olika slags lidande har vi valt att  använda oss av Katie Erikssons lidandeteori.   Syfte: Att belysa afrikanska män och kvinnors attityder till smittspridning av HIV.   Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar funna i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Alla artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och sedan analyserats genom en latent innehållsanalys.   Resultat: Resultatet har sammanställts i tre teman med sex underliggande subteman. De tre huvudtemana är attityder till jämställdhet, attityder till att söka vård samt attityder till smittskyddsåtgärder. Vårt resultat tyder på att kvinnor är mer utsatta än män vad gäller risken för att smittas av HIV.   Slutsats: Det framkom att könsroller var den betydande riskfaktorn för att smittas och dessa roller är formade efter samhällets synsätt. Vi kan därmed dra en slutsats om att det finns behov av kunskapsspridning i de utsatta områdena i Afrika för att förändra de skeva attityder som skapats utifrån samhället.

published_or_final_version / Microbiology / Doctoral / Doctor of Philosophy

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.