<p>Abstract</p><p>According to World health organization, WHO, healthreport from 2002 makes physical inactivity and obesity together more than 10 % of the gathering global burden of diseases and are the source of increasing costs of healthcare. WHO estimate that 80 % of the cardiovascular diseases, 90 % type 2 diabetes and 30 % of all cancer can be provided by healthy diets, sufficiency physical activity and to quit smoking.</p><p>The aim of this study is to examine senior high school students food habits and to see if there any differences between boys and girls food habits.</p><p>The study has been made of a quantitative approach where senior high school students in grade 1, 2 have been answering the inquiry. The alternative answer in the inquiry was structured so that the students could fill in one or more alternatives that agreed with their food habits. Three questions had approximation alternatives.</p><p>To have a good attitude towards food you should eat breakfast, lunch and dinner and also snacks in between and make sure this is evenly spread over the day. You should also eat plenty of products with wholemeal, fruit and vegetables.</p><p>The conclusion is that students overall eat healthy which can be from newspapers and TV that continuously feed us with information about the risks with overweight and obesity. Often we can read in newspaper and see on TV how we should eat to feel good and loose weight. It could be that the students have knowledge about what is healthy but still can’t resist the temptation of sweets, crisp and chocolate. It can be all what’s offered so easily of sweets, crisp and chocolate in shops, kiosk and petrolstations. One idea to get the students to eat more fruit is to serve it daily in the schoollunch.</p><p>The result shows that the students eat breakfast, lunch and dinner but not snacks. Girls eat more fruit and vegetables than boys. Boys drink more soda and diet soda and boys eat more sweets than girls.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Enligt världshälsoorganisationen WHO:s hälsorapport från 2002 utgör fysisk inaktivitet och fetma tillsammans mer än 10 procent av den globala samlade sjukdomsbördan och ger upphov till ökande kostnader för hälso- och sjukvården. WHO bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och genom att sluta röka.</p><p>Med denna undersökning vill jag undersöka gymnasieelevers kostvanor samt se om det finns skillnader mellan pojkar och flickors kostvanor.</p><p>Undersökningen har gjorts med en kvantitativ ansats där gymnasieelever i årskurs ett, två och tre har svarat på frågor i en enkät. Svarsalternativen i enkäten var strukturerade så att eleverna fick fylla i ett eller flera alternativ som stämde överens med deras kostvanor. Tre frågor hade ett skattningsalternativ.</p><p>För att ha en bra kosthållning bör man äta frukost, lunch och middag samt ett till tre mellanmål och att detta fördelas så jämt som möjligt över dagen. Man bör också äta rikligt med fullkornprodukter, frukt och grönsaker.</p><p>Resultatet visar att de flesta elever äter frukost, lunch och middag men att ett fåtal elever äter mellanmål. De flesta elever har en hälsosam kosthållning. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar. Pojkar dricker mer läsk och light läsk samt att pojkar äter mer godis, chips och choklad än flickor.</p><p>Slutsatsen är att eleverna överlag äter hälsosamt vilket kan bero på tidningar och TV som ständigt informerar oss om risker med övervikt och fetma. Ofta kan vi läsa i tidningar eller se TV om hur vi ska äta för att må bra och gå ner i vikt. Det kan vara så att eleverna har kunskap om vad som är hälsosamt men att de ändå inte klarar att motstå frestelsen för godis, chips och choklad. Det kan bero på det utbud av godis, chips och choklad som finns lättillgängligt bland annat i affärer, kiosker och bensinmackar. En ide om att få eleverna att äta mer frukt är att elevrestaurangen serverar frukt dagligen.</p>

Abstract According to World health organization, WHO, healthreport from 2002 makes physical inactivity and obesity together more than 10 % of the gathering global burden of diseases and are the source of increasing costs of healthcare. WHO estimate that 80 % of the cardiovascular diseases, 90 % type 2 diabetes and 30 % of all cancer can be provided by healthy diets, sufficiency physical activity and to quit smoking. The aim of this study is to examine senior high school students food habits and to see if there any differences between boys and girls food habits. The study has been made of a quantitative approach where senior high school students in grade 1, 2 have been answering the inquiry. The alternative answer in the inquiry was structured so that the students could fill in one or more alternatives that agreed with their food habits. Three questions had approximation alternatives. To have a good attitude towards food you should eat breakfast, lunch and dinner and also snacks in between and make sure this is evenly spread over the day. You should also eat plenty of products with wholemeal, fruit and vegetables. The conclusion is that students overall eat healthy which can be from newspapers and TV that continuously feed us with information about the risks with overweight and obesity. Often we can read in newspaper and see on TV how we should eat to feel good and loose weight. It could be that the students have knowledge about what is healthy but still can’t resist the temptation of sweets, crisp and chocolate. It can be all what’s offered so easily of sweets, crisp and chocolate in shops, kiosk and petrolstations. One idea to get the students to eat more fruit is to serve it daily in the schoollunch. The result shows that the students eat breakfast, lunch and dinner but not snacks. Girls eat more fruit and vegetables than boys. Boys drink more soda and diet soda and boys eat more sweets than girls. / Sammanfattning Enligt världshälsoorganisationen WHO:s hälsorapport från 2002 utgör fysisk inaktivitet och fetma tillsammans mer än 10 procent av den globala samlade sjukdomsbördan och ger upphov till ökande kostnader för hälso- och sjukvården. WHO bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och genom att sluta röka. Med denna undersökning vill jag undersöka gymnasieelevers kostvanor samt se om det finns skillnader mellan pojkar och flickors kostvanor. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ ansats där gymnasieelever i årskurs ett, två och tre har svarat på frågor i en enkät. Svarsalternativen i enkäten var strukturerade så att eleverna fick fylla i ett eller flera alternativ som stämde överens med deras kostvanor. Tre frågor hade ett skattningsalternativ. För att ha en bra kosthållning bör man äta frukost, lunch och middag samt ett till tre mellanmål och att detta fördelas så jämt som möjligt över dagen. Man bör också äta rikligt med fullkornprodukter, frukt och grönsaker. Resultatet visar att de flesta elever äter frukost, lunch och middag men att ett fåtal elever äter mellanmål. De flesta elever har en hälsosam kosthållning. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar. Pojkar dricker mer läsk och light läsk samt att pojkar äter mer godis, chips och choklad än flickor. Slutsatsen är att eleverna överlag äter hälsosamt vilket kan bero på tidningar och TV som ständigt informerar oss om risker med övervikt och fetma. Ofta kan vi läsa i tidningar eller se TV om hur vi ska äta för att må bra och gå ner i vikt. Det kan vara så att eleverna har kunskap om vad som är hälsosamt men att de ändå inte klarar att motstå frestelsen för godis, chips och choklad. Det kan bero på det utbud av godis, chips och choklad som finns lättillgängligt bland annat i affärer, kiosker och bensinmackar. En ide om att få eleverna att äta mer frukt är att elevrestaurangen serverar frukt dagligen.

The purposes of this study are to inquire the individual class students' gender- role stereotypes and to understand the influence of gender equity education curriculum on gender- role stereotypes existing among seventh grade students. The subjects are one class (18 females, 20 males) of 7th grade students in Junior High School in Kaohsiung City as the case group. Showing students¡¦ changes of gender-role stereotypes in gender equity curriculum offers some implications on adolescent¡¦s gender equity education program in the future and to draw up a well teaching project eventually. The study adopts qualitative and quantitative methods to explore subjects¡¦ gender-role stereotype condition and reaction about gender equity education curriculum. The former of which is major method including observation, interview and document analysis. The latter of which administered questionary to subjects. In this study, the gender equity education curriculum met for one 1 hour period a week, for 14 weeks. Teacher¡¦s introspection connects with student¡¦s performance would be the feedback to help researcher adjusts teaching strategy once a week. From this process the final conclusions as following: (1) Junior high school students cultivate their gender-role stereotypes with social structure and people's expectation. (2) The conflict between gender is derived from unfair evaluation comes from gender-role stereotypes. (3) Girls accept flexible gender-role behaviors, but boys don¡¦t. (4) Students are used to rationalize the social gender separation, so it is difficult for them to have gender equity view. (5) Students can enlarge their scope of gender roles by reading stories and watching. (6) After gender equity education, students have more criticize ability about gender equality concept than before. Finally, based on the research results and my introspection, we can provide valuable suggestions to school education and further study plans.

No description available.

Dissertation (Ed.D.)--The University of North Carolina at Greensboro, 2008. / Directed by Charles Gause; submitted to the Dept. of Educational Leadership and Cultural Foundations. Title from PDF t.p. (viewed Jan. 28, 2010). Includes bibliographical references (p. 139-152).

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 368-384).

Not available / text

This phenomenological study of a First Nations to First Nations reciprocal student exchange elicited and explored the meanings of a reciprocal intercommunity exchange for grade 7 and 8 students in two First Nations schools. Representative student research participants from one of the schools shared their pictures, stories and memories of their experiences through photo-story (Truchon, 2007; Wang & Burris, 1997) and in a sharing circle (Lavallee, 2007). The students‟ journeys were not only physical and geographical, but also emotional and cultural. I also journeyed to an acceptance of my outsider/insider status growing up in a First Nations community. As a non-Aboriginal researcher, I negotiated a space between the demands of the academic institution and the First Nations community; and chose research methods that were congruent with Indigenous Research Methodology (Wilson, 2008; Kovach, 2009; Smith, 1999). The four themes that emerged from the data: community and relationships; culture and ceremony; connections with place, and confidence building are congruent with AFN‟s vision of “reciprocal inter-community exchanges promoting sharing of culture” (AFN, 2007) and with Cajete‟s (1999) vision of “igniting the sparkle.” These students said that: “learning about another culture made me want to learn more about my own.” Listening to these students share what was gained through this exchange and their dreams for the future revealed their hope and persistence. The example of a practice such as a reciprocal exchange which encouraged and iii engaged these youth could stimulate other First Nations communities to seek out similar educational practices that would benefit their youth. / Thesis (Master, Education) -- Queen's University, 2011-01-25 16:18:38.852

Thesis (Ph. D.)--Auburn University. / Abstract. Vita. Includes bibliographical references (p. 69-77).

Bakgrund: Skolsköterskan är en del av elevhälsan och arbetar med att främja elevers fysiska och psykiska hälsa. Psykisk ohälsa bland elever är ett växande samhällsproblem. Det är ofta skolsköterskan som får första kontakten med elever som lider av psykisk ohälsa genom hälsosamtalen. Syfte: Syftet är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker samt stödjer elever med psykisk ohälsa på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med semistrukturerade frågor, sex skolsköterskor i två kommuner i sydöstra Sverige deltog. Resultatet analyserades fram genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Första steget för att kunna stödja elever som lider av psykisk ohälsa är att upptäcka. Upptäckten görs framförallt genom hälsosamtal men även genom skolsköterskors fysiska närvaro i lokaler på skolan. Skolsköterskans samarbete med andra vårdgivare och instanser är viktigt för att hjälpa elever. Slutsats: Skolsköterskan upptäcker och stödjer elever med psykisk ohälsa genom samtal, genom sin tillgänglighet både på skolan och på mottagningen. Upplevelsen är att genom samverkan med föräldrar, skolans personal och andra instanser kan både upptäckt och stöd erbjudas. / Background: The school nurse is part of the student health care and is working to promote students physical and mental health. Mental illness among students is a growing social problem. Most often it’s the school nurse who gets the first contact with students suffering from mental illness through the health interviews. Purpose: The purpose is to describe how school nurses detects and supports students with mental illness in high school. Method: The study was conducted using a qualitative method. The data collection was conducted through interviews with semistructured questions, six school nurses in two small municipality in southeastern Sweden participated. The result was analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: The first step to support students with mental illness is to detect it. The detection is made primarily through health interviews, but also through the physical attendance of school nurses in the premises of the school. The school nurses collaboration with other healthcare providers and agencies is important for helping students. Conclusion: The school nurse detects and supports students with mental illness through conversation, being available both at school and at reception. Collaboration with parents, school staff and other organizations is successful.