Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

Thesis (B.A. Honors)--Georgia State University, 2006. / Title from title screen. Kathryn McClymond, thesis director. Electronic text (45 p.) : digital, PDF file. Description based on contents viewed Apr. 25, 2007. Includes bibliographical references (p. 44-45).

Title from PDF of title page (University of Missouri--Columbia, viewed on March 17, 2010). The entire thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file; a non-technical public abstract appears in the public.pdf file. Thesis advisor: Dr. Barbara Martin. Vita. Includes bibliographical references.

Abstrakt Titel: Halal eller haram Författare: Fatima Veladzic Handledare: Åke Tilander Utbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25 Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmöten Bakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning. Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan. Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja? Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten. Det har varit till hjälp för att kunna analysera och tolka mina resultat som ledde till att jag kunde besvara min frågeställning Resultat: Min undersökning visade att det är upp till var och en kvinna att avgöra om hon vill använda slöja eller inte för att i Koranen står det inte preciserat men att ibland avgör tid och rum om kvinnan ta på sig slöjan eller inte.

The purpose of this study is to investigate a group of female converters and their subsequent experiences when transitioning to islam by bearing hijab. The study analyzes how this religious conversion has shaped and influenced the identity of mentioned women, as well as their attitude and relationship to the social environment prior to and after converting. This means that in accordance with the purpose of this study, an attempt to reveal the everyday life of these women will be performed. In order to make this study possible, three different methods will be put to use. A narrative method that touches upon the time leading up to and after the final converting and the impact of the conversion. A qualitative method that manages the interpretation of these women’s stories and lastly a hermeneutic method that allows further understanding of these peoples life world, identity, attitudes and relationships. The study has generated a number of different results; one result being that the religious converting to islam has given implications such as categorization and stigmatization in relation to the social environment. These negative structures are heavily reinforced by the act of wearing a hijab that carries a high visibility value. In relation to the social environment and the majority population and their notion of islam, wearing the hijab makes the bearer an anomaly, a “second grade citizen” with dark and negative attributes. The negative theme surrounding the hijab stems from the social community’s lack of information and misunderstanding of islam. The hijabs stigmatized symbol has a greater value in identification processes that occur in social situations than it does these women’s background and ethnicity. In essence, this has resulted in the fact that these women have now discontinued their majority status and belongs today in the muslim minority group. Consequently, the women have lost their right to majority status and as such been deprived of their identity in spite of several of them still experiencing a strong tie to the swedish identity. These negative structures have also affected the social environment closest to these women, who they today altogether not remain in. For this group of women, the converting to islam has still yielded a positive total change in the self-preservation of their identity that has enabled them deeper understanding in the pursuit of what is good in life and the revulsion of what is bad. This path of finding the silver lining, has made the loss of family and countless of friends much more bearable. This due to the fact that they contribute such losses to the old social environment that allows the outdated thinking that still builds negative structures; a structure that they hopefully have now distanced themselves from. In regards to their parents, the relationships have been open-ended and uncompromising even though the parents have in some cases been the very source to the categorization and stigmatization that these women experienced. / Syftet med denna studie är att undersöka en grupp kvinnliga konvertiters upplevelser av att ha konverterat till islam och tagit på sig hijab. Studien har fokuserat kring hur denna förändring, som konverteringen inneburit, har format och influerat kvinnornas identitet, attityder och relationer till den sociala omgivningen innan och efter konverteringen - samt hur kvinnorna i sin tur upplevt den sociala omgivningens attityder och relation innan och efter konverteringen. Med anledning av studiens syfte kommer olika faktorer ur kvinnornas livsvärld att beröras. För att möjliggöra detta har studien utgått ifrån tre olika metoder: narrativ metod som berört tiden innan och efter konverteringen, kvalitativ metod som berör tolkningen av kvinnornas berättelser och hermeneutisk metod som jag med hjälp av kunnat skapa förståelse för kvinnornas livsvärld, identitet, attityder och relationer. Studien har i sin tur genererat ett antal olika resultat. Ett resultat som framställts genom studien är att kvinnornas konvertering till islam inneburit kategoriserande och stigmatiserandeprocesser som kommer till uttryck i relation till den sociala omgivningen. Dessa negativa strukturer grundar sig i sin tur mycket i hijaben som har ett högt visibilitetsvärde. I relation till den sociala omgivningen och majoritetsbefolkningen, förknippas hijaben med negativa strukturer som i sin tur identifierar bäraren som ”den andre”, på så sätt förvandlas bäraren till en anomali. De negativa signaler som hijaben förmedlar grundar sig i den sociala omgivningens negativa bild och förförståelse av islam. Hijabens stigmasymbol har större värde i identifieringsprocesser som äger rum i sociala situationer, än intervjupersonernas bakgrund och etnicitet. Detta har i sin tur resulterat i att kvinnorna avvecklats sin majoritetsstatus och idag värderas som tillhörande till den muslimska minoritetsgruppen. Därmed har kvinnorna berövats en del av sin identitet. Detta trots att kvinnorna själva på olika sätt upplever en stark svensk identitet. Dessa strukturer har även påverkat kvinnornas närmsta sociala omgivning, som kvinnorna i dag sammantaget inte har någon kontakt med. För kvinnorna har konverteringen i sin tur inneburit en positiv inre totalförändring, som resulterat i en fördjupad förståelse och strävan efter gott, samt ett intensivt avståndstagande ifrån det som uppfattas som ont. Denna strävan efter gott, kompenserar i sin tur förlusten av gamla vänner och familj, detta då kvinnorna ofta sammankopplar den tidigare sociala omgivningen med negativa strukturer som de i samband med konverteringen distanserat sig ifrån. Men i förhållande till föräldrarna, har kvinnornas relationer till dem varit förutsättningslösa och icke kompromissbara, även om föräldrarna i vissa fall varit upprinnelsen till den kategorisering och stigmatisering som kvinnorna upplevt.

Thesis (B.A.)--Haverford College, Dept. of Religion, 2007. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--Rutgers University, 2010. / "Graduate Program in Political Science." Includes bibliographical references (p. 309-326).

The purpose of this essay is to examine both the questions that are asked, and the answers that are given in two episode of Tänk till- våga fråga? These questions and answers will first be thematized and then analyzed based on the concept of religious literacy. The goal is to be able to broaden the knowledge about which levels of religious literacy are shown in the program. The methodological approach is qualitative content and thematic analysis which codes and thematizes questions and answers from young people in the episode. The essay analyze a program called ”Tänk till-våga fråga” from UR. The research questions for this study are: What recurring themes can be identified in the viewer`s questions and the participants answers, in the series ”Saker du aldrig vågat fråga”? How can these themes be understood as expressions of the three levels of religious literacy described by Löfstedt & Sjöborg? The theoretical starting points used to answer the study's purpose and reserach questions were Löfstedt and Sjöborg (2019) descriptions of religious literacy (religionslitteracitet). The results showed that the viewer's and the participants factual knowledge differed, as the viewer had an outsider's perspective on the subject versus the participants who had an insider's perspective on hijab and Jehovah's Witnesses. The results also showed that factual knowledge influenced the understanding and ciritical ability in young people.

No description available.

No description available.