Bakgrund: Hjärnskakningar är ett stort problem inom amerikansk fotboll på alla nivåer och mörkertalet hjärnskakningar som inte rapporteras och behandlas anses stort. Obehandlade hjärnskakningar kan få stora konsekvenser för den aktive både på och utanför planen. Hjärntrappan används som ett rehabiliteringsverktyg för idrottsutövare drabbade av hjärnskakning inom svensk idrott, men det saknas studier i vilken utsträckning den används inom amerikansk fotboll. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga strategier gällande rehabilitering för säker återgång till idrott efter hjärnskakning hos amerikansk fotbollslag på seniornivå i Sverige. Metod: En enkätundersökning genomfördes via telefon. Populationen var 36 amerikansk fotbollslag som var i seriespel i Sverige under säsongen 2020 och 16 lag deltog i studien. Resultatet av enkäten analyserades sedan med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Majoriteten av de deltagande lagen använde Hjärntrappan som strategi för rehabilitering av hjärnskakning. En signifikant skillnad mellan dam- och herrlag och användningen av Hjärntrappan påvisades. Det påvisades inte någon signifikant skillnad mellan varken tillgång till medicinsk personal i laget eller storleken på orten som laget utgick ifrån och användningen av Hjärntrappan. Slutsats: Hjärntrappan är den mest använda rehabiliteringsstrategin vid hjärnskakning inom amerikansk fotbollslag i seriespel på seniornivå i Sverige. Det finns skillnader mellan dam- respektive herrlag och användningen av Hjärntrappan. Fler och större studier behövs för att generalisera resultaten till samtliga amerikansk fotbollslag i Sverige. / Background: Concussions are a big problem in American football and the number of concussions that goes untreated is considered large. Untreated concussions can have serious consequences for the athlete both on and off the field. Hjärntrappan is used in Sweden to rehabilitate concussions, but there is no studies to what extent it is used in American football in Sweden. Aim: The aim of the study was to investigate what rehabilitation strategies senior American football teams in Sweden used when a player had a concussion. Method: A survey was conducted via telephone. The population was 36 Swedish American football teams that were playing in the Swedish league system during the 2020 season and 16 teams participated in the study. The results of the survey were then analyzed with descriptive and comparative statistics. Results: The majority of the participated teams used Hjärntrappan as rehabilitation strategy when a player had a concussion. A significant difference between the woman’s and men’s teams and the use of Hjärntrappan was found. No significant difference was found between either the access to medical staff in the team or the size of the city where the team was based and the use of Hjärntrappan. Conclusion: Hjärntrappan is the most common rehabilitation strategy among senior American football teams in the Swedish league system after concussion. There is a difference between men’s and woman’s teams and the use of Hjärntrappan. More and extended reseach is needed to generalize the results to all American football teams in Sweden.

Sports-related concussions are one of the most complex injuries in the sports medicine field since head traumas are hard to recognize, discover and manage. Adolescent brains are under development and therefore more sensitive to concussions. Even though it is well established that concussions are a frequently occuring injury amongst youths, research on concussions on the youth ice hockey level in Sweden have not been previously investigated. Therefore, the primary aim of the present study was to investigate the cumulative prevalence of concussions amongst ice hockey players 13-15 years of age. A total of 188 players were invited to participate. The response rate was 40% whereas 61 players (girls n=6, boys n= 55) met the inclusion criteria. More than one-third (41%) reported at least one concussion, the majority of them hockey related. The study did not only investigate the prevalence of concussions, the understanding on concussions have also been examined, which revealed that half of the participants recognized Hjärntrappan. Although the study could not detect any significant relationship regarding potential risk factors and reported concussions, the investigation have illuminated a complex injury. In conclusion, the prevalence of concussions in the cohort was relatively high since more than one-third (41%) reported at least one concussion. Further, half of the participants recognized Hjärntrappan. The result emphasizes more education regarding head traumas for players, coaches and parents in youth ice hockey in order to prevent disastrous consequences such as premature career ending, future cognitive dysfunction and mental illness.

Sammanfattning Inledning: Svenska ridsportförbundet samlar ryttare från olika klubbar och föreningar i ett förbund och har cirka 154 000 medlemmar. Förutom att ridsport bidrar till glädje, gemenskap och fysisk aktivitet för utövaren så sker också olyckor inom sporten med personskador som följd. Av Svenska ridsportförbundets medlemmar har 36 procent av de skadade skadat huvud och nacke. Totalt var det 17 procent av de skadade som fick diagnosen hjärnskakning och cirka 10–20 procent av dem riskerar bestående men. Som rehabiliteringsmetod efter hjärnskakning finns hjärntrappan. Hjärntrappan hjälper användaren att stegvis och kontrollerat återkomma till aktivitet. 2018 anpassade Svenska ridsportförbundet hjärntrappan till ridsporten och har sedan arbetat med att sprida information om den till sina medlemmar. Syftet med denna masteruppsats är att ge en nulägesbild av kännedomen och användandet av hjärntrappan. Den ska också problematisera kring varför kännedomen ser ut som den gör och ge förslag på vad ridsportförbundet kan göra för att öka kännedomen om- och användandet av hjärntrappan framöver.  Resultat: Kännedomen om hjärntrappan ser likartad ut bland medlemmar i Svenska ridsportförbundet med drygt 50 procents kännedom. Av dem som svarat på enkäten till ridsportförbundets vuxna medlemmar och som hade kännedom om hjärntrappan var det 84 procent som hade låg grad av kännedom, det vill säga inte tillräckligt hög för att kunna använda den själv. Äldre personer har generellt bättre kännedom om hjärntrappan än yngre. Användandet av hjärntrappan låg på sju procent för vuxna medlemmar i ridsportförbundet respektive 15 procent för dem som anmält huvudskada. Kännedom om hjärntrappan innan skada tycks inte vara avgörande för användandet utan användandet styrs i högre grad av vad för aktivitet som utfördes vid skadetillfället och vilken typ av råd och stöttning den skadade fick efter olyckan. Slutsats: Drygt hälften av Svenska ridsportförbundets medlemmar har kännedom om hjärntrappan och kännedomen är till största del låg. Unga känner till hjärntrappan i lägre grad än äldre gör. Användandet påverkas inte av ålder på samma sätt som kännedomen gör och hjärntrappan har använts i någon utsträckning av personer i alla åldrar. För att öka kännedomen och användandet av hjärntrappan bland Svenska ridsportförbundets medlemmar bör fokus läggas på de faktorer som finns på organisatorisk nivå och därigenom på olika sätt tillse att den skadade får råd och stöttning i sitt användande av hjärntrappan. / Summary Introduction: The Swedish Equestrian Federation gathers riders from different clubs and associations and has about 154,000 members. In addition to equestrian sports contributing to joy, community and physical activity for the practitioner, accidents also occur in the sport with personal injuries as results. Of the members of the Swedish Equestrian Federation, 36 percent of the injured have injured the head and neck. In total, 17 percent of the injured were diagnosed with concussion and about 10–20 percent of them are at risk of permanent damage. As a rehabilitation method after concussion, there is the brain step. The brain step helps the user return to activity step by step and in a controlled manner. In 2018, the Swedish Equestrian Federation adapted the brain step to equestrian sports and have since then worked to spread information about it to their members. The purpose of this master thesis is to provide a current picture of the knowledge and use of the brain step. It will also problematize why the knowledge looks the way it does and give suggestions on what the equestrian federation can do to increase awareness about and the use of the brain ladder in the future. Method: The method used is quantitative in the form of a cross-sectional study based on two different questionnaires aimed at two different populations. Descriptive statistics have been used as an analysis method. Results: The knowledge about the brain step is similar among members of the Swedish Equestrian Federation with just over 50 percent knowledge. Of those who responded to the survey for the equestrian association's adult members and who had knowledge of the brain step, 84 percent had a low degree of knowledge, ie not high enough to be able to use it themselves. Older people generally have better knowledge of the brain step than younger people. The use of the brain step was seven percent in general for the adult members of the equestrian federation and 15 percent for those who reported head injuries. Knowledge of the brain step before injury does not seem to be decisive for the use, but the use is governed to a greater extent by what activity was performed at the time of the injury and what type of advice and support the injured person received after the accident. Conclusion: Just over half of the Swedish Equestrian Federation's members have knowledge of the brain step and the knowledge is largely low.  Young people know the brain step to a lesser degree than older people do. The use of the brain step is seven percent for all members of the union and 15 percent among the members who reported head injuries. The brain step has been used to some extent by people of all ages. In order to increase awareness and use of the brain step among the federations members, focus should be placed on the factors at the organizational level and thereby ensure that the injured person receives advice and support after their injury. Keywords: Head injury, The brain step, concussion, Swedish Equestrian Federation, Swiss cheese model