Cette thèse en physique constitue une étude théorique des états de bord dans des cristaux bidimensionnels qui exhibent deux cônes de Dirac (dégénérés en spin) dans leur relation de dispersion. Les deux systèmes considérés sont le graphène d'une part, et le réseau carré traversé d'un demi quantum de flux magnétique d'autre part. L'accent est mis sur la description analytique des niveaux d'énergie dispersifs sous fort champ magnétique (régime de l'effet Hall quantique), à l'approche du bord. Selon la géométrie du réseau cristallin et la forme du bord considéré, différents types de couplage sont induits sur les composantes de la fonction d'onde, donnant lieu à des structures d'états de bord différentes mais qui peuvent néanmoins être décrites de façon communes. En l'absence de champ magnétique, des états de bord peuvent également exister dans ces systèmes, mais ceux-ci ont une origine différente et leur existence même dépend de la nature des bords. Dans le cas du graphène, on montre comment comprendre l'existence de tels états en terme d'une phase de Berry particulière, appelée phase de Zak. Cette approche permet entre autre de comprendre comment manipuler ces états de bord en induisant une transition topologique de la phase de Zak à partir des paramètres de volume. Un autre type de transition topologique est également étudié. Il s'agit de la fusion des cônes de Dirac dans le réseau carré à demi flux. On montre que le mécanisme donnant lieu à ce phénomène est totalement différent de celui connu dans le graphène, et que le voisinage de la transition peut toutefois être décrit avec le même Hamiltonien effectif. Une partie plus courte traite de la localisation faible sur un cylindre désordonné en présence d'interactions électroniques. Le but de cette étude est d'illustrer le rôle de la géométrie sur les mécanismes de décohérence dus aux interactions électron-électron dans les systèmes diffusifs. Les harmoniques de la correction de localisation faible alors calculées mettent en évidence différents régimes qui permettent de sonder les différentes échelles de longueur caractérisant la décohérence. Ces longueurs révèlent la sensibilité des processus cohérents à la géométrie, et sont caractérisées par des lois de puissance en température spécifiques.

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.

The philosophical and empirical study reported here developed from the observation that information science has had no comprehensive understanding of nonuse of information. Without such an understanding, information workers may use the words "nonuse of information" while referring to very different phenomena. This lack of understanding makes the job of the information professional difficult. For example, the model presented here reduces hundreds of theories of information behavior to a conceptually manageable taxonomy of six conditions that lead to nonuse of information. The six conditions include: 1) intrinsic somatic conditions, 2) socio-environmental barriers, 3) authoritarian controls, 4) threshold knowledge shortfall, 5) attention shortfall, and 6) information filtering. This dissertation explains and provides examples of each condition. The study of a novel area that had no prior theory or model required a novel methodology. Thus, for this study, I adopted the pragmatism formulated by Charles Sanders Peirce, a method of evaluating concepts by their practical consequences. This pragmatism applied in two ways to the study of nonuse of information. First, because nonuse of information is a behavior, pragmatism helped me to limit the psychologic implications of the study to behavior, rather than to expand the discussion to psychodynamics or cognition, for example. I justified this limiting on the basis that behavior reflects the use or nonuse of information, and behavior is more observable than other aspects of psychology, such as cognition. Second, Peirce's concept of pragmatism supported another of his contributions to philosophical inquiry, retroduction, sometimes referred to as abduction. To study nonuse of information through retroduction, I created a fivestep "definition heuristic," based on the writings of Spradley and McCurdy. I then created a nine-step "retroduction heuristic" based on the system of logic identified and termed "retroductive" or "abductive" by Peirce. I used this heuristic to identify examples of nonuse of information and applied the examples to a second corpus of research reports that contained examples of compelled nonuse of information. The taxonomy of this study resulted from this second application and represents a descriptive model of compelled nonuse of information. / text