<p> </p><p>The main objective of this thesis is to understand why there is imbalance of exchange students of Sweden and Thailand. We have analyzed the interviewed data of Swedish students who had experience of studying at universities in Thailand. Our research has revealed the factors and issues behind the imbalance situation. After analyzing factors we have proposed some recommendations in order to improve the pedagogy to increase the number of Swedish students deciding to study at Universities in Thailand so that the exchange imbalance could be reduced. Furthermore, we have proposed a favor product package for Swedish students that can help them to decide to study in Thailand.</p><p> </p>

No description available.

<p>Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien.</p><p>Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s.</p><p>Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte.</p><p>Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen.</p><p>Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.</p>

<p>Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation.</p><p>Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba.</p><p>Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning.</p><p>Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede</p>

Background: Today many companies are competing to get space in our minds. Companies spend a tremendous amount of money on building strong brands. It is not just about making us aware of their logo, today it’s more about giving the brand a ”soul” and to load it with different values. Due to today’s globalization there is also interesting to look at it from a cultural perspective. To export a brand name into a new market abroad is not the same as just transferring your knowledge and believe it should work in another country and culture. A brand is consciously and unconsciously loaded with values, especially cultural values. In Sweden there are values typically Swedish that might not be obvious to you but still follow us. These values might not fit the new market the company is entering, therefore some values might get left behind, while others are easily transferred to another country. We therefore find it very interesting to study these cultural values. Purpose: The purpose with this essay is to describe which cultural values Swedish company’s brands intend to communicate abroad. Performance: We have done a qualitative study. Our empirical study is based mainly on personal interviews. The frames of references are based on well established theories within the brand- and cultural field. Result: Our study showed that Swedish companies load their brands with the four values; quality, reliability, simplicity and modern&amp;innovative. We also found that the Swedish culture is reflected in these values, in both national-, business- and corporate culture. / Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga. I Sverige har vi typiskt svenska värden som man kanske inte direkt tänker på men som faktiskt följer med oss. Dessa värden kanske inte passar in på den nya marknaden, utan vissa värden kanske tas med medan andra byts ut. Vi finner det därmed intressant att undersöka dessa kulturella värden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad för slags kulturella värden svenska företags varumärken avser kommunicera utomlands. Genomförande: Vi har gjort en kvalitativ studie. Vår empiriska studie är huvudsakligen baserad på de personliga intervjuer och den telefonintervju vi gjort. Referensramarna bygger på väletablerade teorier inom området. Resultat: Vår studie har visat att svenska företag laddar sina varumärken med värdena kvalitet, pålitlighet, enkelhet och modern&amp;innovativ. Vi har funnit att dessa värden finns återspeglade i den svenska kulturen både vad gäller national- respektive affärs och företagskultur.

No description available.

The main objective of this thesis is to understand why there is imbalance of exchange students of Sweden and Thailand. We have analyzed the interviewed data of Swedish students who had experience of studying at universities in Thailand. Our research has revealed the factors and issues behind the imbalance situation. After analyzing factors we have proposed some recommendations in order to improve the pedagogy to increase the number of Swedish students deciding to study at Universities in Thailand so that the exchange imbalance could be reduced. Furthermore, we have proposed a favor product package for Swedish students that can help them to decide to study in Thailand.

The main objective of this thesis is to understand why there is imbalance of exchange students of Sweden and Thailand. We have analyzed the interviewed data of Swedish students who had experience of studying at universities in Thailand. Our research has revealed the factors and issues behind the imbalance situation. After analyzing factors we have proposed some recommendations in order to improve the pedagogy to increase the number of Swedish students deciding to study at Universities in Thailand so that the exchange imbalance could be reduced. Furthermore, we have proposed a favor product package for Swedish students that can help them to decide to study in Thailand.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s. Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen. Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna. I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer. För detta är Hofstedes kulturdimensionsteori en vanligt förekommande referensram, vilken är en grov generalisering av olika kulturer. Detta leder in på studiens andra syfte, som innebär att studera om generaliseringarna av kulturer kan användas för att förstå hur projektdeltagare upplever kulturskillnaderna i en multikulturell projektgrupp. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie inom mjukvarubranschen, där två indier och två svenskar i en projektgrupp inom mjukvarubranschen har intervjuats. Projektgruppen och respondenterna har befunnit sig i Karlstad, Sverige. Empiri har relaterats främst till Hofstedes kulturdimensionsteori. Med utgångspunkt från analysen har det studerats om Hofstedes teorier kan tillämpas i syfte att få förståelse för projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnaderna i en projektgrupp. Studien är inriktat på multikulturella projekt och tar inte hänsyn till projekt generellt. Endast de kulturskillnader som omfattas av Hofstedes fem kulturdimensioner beaktas. Det finns en sjätte kulturdimension, men den behandlas inte i den här undersökningen. Hofstedes kulturdimensionsteori visar tydliga kontraster mellan de undersökta kulturerna, men det framgår dock att respondenternas upplevelser av kulturskillnaderna inte är lika tydliga som Hofstedes undersökning åskådliggör. Slutsatsen av detta är att så pass generella beskrivningar av kulturer inte är applicerbara på individnivå, utan passar bättre att tillämpa när stora grupper ska studeras. Under intervjuerna framgår det att de indiska respondenterna upplever att de påverkas mer av kulturskillnaderna i projektgruppen än vad de svenska respondenterna upplever att de själva gör. Projektdeltagarna upplever att kulturskillnaderna påverkar gruppen främst informellt och inte gällande det formella arbetet. Respondenterna anser inte att kulturskillnaderna påverkar gruppen i någon större utsträckning, vilket troligtvis kan bero på att det finns en viss förkunskap och erfarenhet av varandras och andras kulturer, det vill säga kulturell intelligens. En annan bidragande faktor kan vara att de indiska respondenterna verkar ha en förmåga att anpassa sig till den svenska kulturen och arbetssättet. För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur kulturskillnaderna i en projektgrupp påverkar projektdeltagarnas samarbete. För att studera påverkan istället för upplevelser, skulle studien troligtvis behöva vara mer omfattande, såsom ett större antal respondenter under en längre tidsperiod. / The labor market has become more globalized, which has resulted in an increase of international projects. This is especially common in the software industry, where companies often hire computer specialists from other countries, to broaden the organizations’ expertise. International projects mean more cultural differences at workplaces. This can both disadvantage and enrich a project, depending on how the project participants perceive and handle the differences. The intention for this study is to explore how the project participants in a multicultural project, in the software industry, experience the cultural differences. As the workplaces become more multicultural, there is an increased need for knowledge about different cultures. For this, Hofstede’s cultural dimensions theory is a frequently used reference, which is a broad generalization of different cultures. This leads to the second aim for this study, which is to examine if generalizations of cultures can be used to understand how project participants perceive cultural differences in a multicultural project. The study was conducted through a qualitative case study in the software industry, where two Indians and two Swedes in a project were interviewed. The project team and the respondents are placed in Karlstad, Sweden. Empirical data has been related mainly to Hofstede’s cultural dimensions theory. In the analysis it has been studied if Hofstede’s theories are suitable to use for understanding the project participants' perceptions of the cultural differences in a project. The study is focusing on multicultural projects and does not considering projects in general. Only those cultural differences covered by Hofstede’s five cultural dimensions have been taken into account. There is a sixth dimension in Hofstede’s theory, but this one has not been considered in this study. Hofstede’s cultural dimension theory is showing obvious contrasts between the studied cultures, but it appears though that the respondents' perceptions of cultural differences are not as clear as in Hofstede’s study. The conclusion is that general descriptions of cultures are not applicable on individuals, but are suitable for studying large groups. During the interviews, it appears that the Indian respondents consider that they are more affected by cultural differences in the project, than the Swedish respondents do. The project participants perceive that cultural differences affect the group mostly informal and not concerning the formal work. The respondents do not believe cultural differences affect the group in any significant way, which is probably due to that there is some prior knowledge and experience of each other and other cultures, namely cultural intelligence. Another contributing factor could be the Indian respondents’ ability of adapting to Swedish culture and its way of working. For further research it would be interesting to study how cultural differences in a project influence the project participants' cooperation. To study the influence rather than the perceiving, the study would probably have to be more substantial, such as a greater number of respondents for an extended period of time.