<p>Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien.</p><p>Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s.</p><p>Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte.</p><p>Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen.</p><p>Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.</p>

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s. Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen. Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur svenska ledare bemöter kulturella skillnader i Kina samt på vilket sätt de anpassar sig till en kinesisk arbetsplats. Vidare syftar studien till att identifiera eventuella utmaningar som kan uppkomma för svenska ledare på en kinesisk arbetsplats.    Metod: Forskningen tillämpar en kvalitativ metod som utgår ifrån en deduktiv forskingsanstas. Studien använder sig av en komparativ forskningsdesign och implementerar semistrukturerade intervjuer för att utforska kulturella skillnader som svenska ledare upplever i Kina.   Empiri och analys: I det empiriska avsnittet sammanförs en sammanfattning av de insamlade intervjusvaren som är indelade i tre huvudteman (kultur, ledarskap och kommunikation). Senare analyseras det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.   Slutsatser: Slutsatserna som kan dras utifrån analysen av det empiriska materialet är att svenska ledare upplever olika typer av problem i form av ledarskap, kommunikation och kulturella koder. För att kunna handskas med dessa kulturella skillnader anpassar sig svenska ledare till den kinesiska företagskulturen. Dessutom anpassar svenska ledare en del av sitt egna ledarskap på arbetsplatsen, i samband med att kinesiska medarbetare anpassar sig till det svenska ledarskapet. Det uppstår alltså en ömsesidig anpassning. / Purpose: The purpose of this study is to highlight how Swedish leaders encounter cultural differences in China and how they adapt to the Chinese workplace. Moreover, the study aims to identify any challenges that may arise for a Swedish leader in a Chinese workplace.   Method: The research implements a qualitative method, based on a deductive research approach. The study uses a comparative research design and implements semi-structured interviews in order to study the cultural differences experienced by a Swedish leader in China.   Empirical findings and Analysis: The empirical part presents a summary of the collected interview data separated into three main themes (culture, leadership and communication). Thereafter, the empirical material is analyzed using the theoretical reference frame.   Conclusions: The conclusions that can be drawn from the analysis of the empirical material is that Swedish leaders experience different forms of complications regarding leadership, communication and cultural indications. To be able to deal with these cultural differences, Swedish leaders adapt to the Chinese corporate culture. In addition, Swedish leaders adopt a part of their own leadership in the workplace, in order for Chinese employees to adapt to the Swedish leadership. Therefore, a mutual adjustment from both sides appears.

This study takes its point of departure in the tradition of Christian women covering their hair for religious and cultural reasons, hereafter called veiling. The aim has been to investigate what ideas were projected onto the veil in Sweden during the 19th and 20th centuries, as well as when and how the tradition of veiling disappeared among most Christian Swedes. My definition of what constitutes a veil has little to do with the form of the head covering. If an item is used in the mean of covering women’s hair for religious or cultural, rather than practical reasons, then it is considered to be a veil.In his first letter to the assembly of Corinth (1 Cor. 11), the Apostle Paul advocates a veil as a sign of women’s subordination. He also states that women’s hair is a sign of honour and to have it cut would be a disgrace. In 19th century Sweden, it was tradition among the rural populations for women to have long hair, covered indoors as well as outdoors. The sources show that people were aware of the words in 1 Cor. 11 about female subordination and the veil as a sign thereof. Women’s hair became the means for an individual’s inner body to show its virtues via the outer, physical body.In the mid-1920s it became popular for young women to cut their hair short. By accentuating how the world had changed, short hair became a symbol of modernity. Within a decade short hair for young women became the norm all over the country. There were no significant protests of this from the Swedish Church, though free-churches with a more fundamentalist understanding of the Bible remained disapproving. As the century progressed women gradually appeared bare-headed in church. Paul’s words about subordination became considered as an Oriental influence rather than a divine command. By projecting the inequalities of the sexes as an ancient Oriental idea, the western society’s identity as modern and democratic could be asserted. Essentially, everyone agreed that Swedish Christian women were not veiled, nor ever had been, nor should be. Hence the tradition of veiling disappeared in the Swedish Church without much notice.In the more fundamentalist Swedish Pentecostal movement the hair itself began to carry the religious symbolism otherwise given to the veil. In this manner, the hair had indeed become like a veil, as Paul had written. Renouncing long hair was in the end a renunciation of Paul’s words and the hierarchical system assigned by God. Nevertheless, short hair for women eventually became accepted within the Swedish Pentecostal movement as well.

Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis. Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media. This is a new study of Swedes or Swedish culture in an internet context based on specific definitions of culture. The specific definitions of culture are based on Professor emeritus Karl-Olov Arnstberg’s book “Svenskheten – den kulturförnekande kulturen”. The specific definitions of culture are used in a classification of the posts on Flashback forum in an ideal type analysis. Which out of four specific definitions of culture are most notable on Flashback forum and what is significant for that particular definition? The most notable definition of culture on Flashback forum is “mentalt kapital”. “Mentalt kapital” is a definition about social values, political values and communicational skills such as the Swedish language.