<p>Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige. Skillnaden inom dimensionen osäkerhetsundvikande leder framförallt till mer detaljstyrning, mindre initiativtagande samt kortare tidsperspektiv inom planering i Lettland jämför med i Sverige. Skillnaden i dimensionen maskulinitet leder till att strävan för status och ekonomisk framgång är högre i Lettland jämfört med i Sverige. Denna artikel argumenterar för att det är viktigt för svenska företag i Lettland att vara medvetna om dessa skillnader eftersom det kan påverka deras verksamhetsstyrning. Resultaten visar dock att letterna kan anpassa sig till svensk verksamhetsstyrning och trots skillnaderna mellan länderna har ett flertal svenska företag genom utbildning av anställda lyckats etablera svenska verksamhetsstyrningsmetoder i Lettland.</p>

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige. Skillnaden inom dimensionen osäkerhetsundvikande leder framförallt till mer detaljstyrning, mindre initiativtagande samt kortare tidsperspektiv inom planering i Lettland jämför med i Sverige. Skillnaden i dimensionen maskulinitet leder till att strävan för status och ekonomisk framgång är högre i Lettland jämfört med i Sverige. Denna artikel argumenterar för att det är viktigt för svenska företag i Lettland att vara medvetna om dessa skillnader eftersom det kan påverka deras verksamhetsstyrning. Resultaten visar dock att letterna kan anpassa sig till svensk verksamhetsstyrning och trots skillnaderna mellan länderna har ett flertal svenska företag genom utbildning av anställda lyckats etablera svenska verksamhetsstyrningsmetoder i Lettland.

This research is undertaken in response to the need to offer fresh insights to the number of models of organisational bureaucracy. The main aim of this thesis is to explore the bureaucratic factors related to governmental organisations that may influence their performance. Through conceptual and empirical research, several key factors have been identified which link organisational performance to social responsibility, job satisfaction, motivation, and decision quality. To support this research, Hofstede’s cultural dimensions were used in connection with the performance dimensions and the bureaucratic factors. In this context, the case study design used multiple sources of evidence in a triangulation strategy to contribute to developing a perspective on bureaucracy and its impact to government organisations in the Kingdom of Bahrain. Thus, a conceptual framework has been developed and proposed as part of the study. This research adopted a semi-structured interview research design in order to elicit the views of individuals and in-depth qualitative information. The findings in the context of this research confirmed that Bahrainis are highly rule-oriented, risk averse and do not readily accept change. In addition, they have a high preference for avoiding uncertainty thus they maintain rigid codes of belief and behaviour. The results of the empirical investigation have therefore enriched the growing literature of bureaucracy and performance of government organisations not only in the Kingdom of Bahrain but also in the global setting it used the Hofstede’s cultural dimensions. The result of this research may be of help to a range of human resource managers, public administrators, employees and other stakeholders in bureaucratic organisational context.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.

<p>Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. </p><p>Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet. </p><p>Genomförande: Jag har gjort sex intervjuer med personer från både det danska och svenska näringslivet. Vidare har jag kompletterat med material från tidigare undersökningar, detta för att utöka empiridelen och få ett bredare underlag. Respondenternas svar har jag sedan analyserat med hjälp av Hofstedes fyra dimensioner. </p><p>Resultat: Här presenteras åtta olika skillnader som på olika sätt innebär problem då en svensk och en dansk samarbetar. Vidare visar undersökningen att svenskarna upplever dessa skillnader som mer problematiska än danskarna. Viktigt att tänka på då den ena nationaliteten väljer att idka handel med den andra är ej att göra de två olika kulturerna till en gemensam eller att beröva det andra landet dess kultur och införa sin egen, utan istället att ha insikt och förståelse för det andra landets kultur och synsätt.</p>

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

The paper addresses localization of web applications with extra focus on its principles. The goal of the paper was to design a localization methodology that might be used by startups as a handbook during development of their service that aims at customers abroad. The first partial goal was design of a questionnaire used to find out important aspects of localization from user's perspective. The second partial goal was to provide recommendations for Webgarden regarding enhancing cultural customization. The third partial goal was comparison of localization among Webgarden's competitors that represents a platform for generating websites. The main goal as well as all partial goals have been achieved. The phases of internationalization and localization were discussed in detail, therefore readers can get a good command of what needs to be done. The paper nonetheless doesn't go into much detail in technical matters. The Hofstede's cultural model has been introduced and has been used with cultural customization for different cultures. I used the methodology as well as the research results to suggest recommendations for the improvement of Webgarden's localization. It's been evaluated positive by native speakers and as such the methodology has been validated. My contribution was the design of the methodology and to provide Czech-based startups that are considering expanding to foreign markets with important information and guidance; another contribution were new recommendation for Webgarden.

Sammanfattning Titel:Sjukvårdspersonals syn på arbete och arbetsplats, utifrån organisatorisk- och nationell kultur - En jämförande studie mellan Sverige och Schweiz. Nivå:Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare:Emma Hörnqvist och Sofia Brynte Handledare:Monika Wallmon Datum:Juni 2023   Syfte: Denna studie syftar till att jämföra svensk och schweizisk sjukvårdspersonals syn på arbete och arbetsplats, utifrån organisatorisk och nationell kultur. Detta genomförs utifrån Hofstedes kulturella dimensioner &amp; Competing value framework.   Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer och enkäter. Vi valde att använda oss av respondenter som arbetar inom sjukvården men som inte besitter någon ledarroll.    Resultat &amp; slutsats: Resultaten visar på olika faktorer inom nationell- och organisatorisk kultur som påverkar sjukvårdspersonalens syn på arbete och arbetsplats. Schweiz och Sverige uppvisar likheter inom exempelvis vikten av lagar, formaliteter och protokoll för att skapa stabilitet, maskulina drag inom organisationen samt att patientkontakt påverkas av feminina karaktärsdrag. Den största skillnaden mellan länderna är hur medarbetarna behandlas av organisationen. Schweiz fokuserar mer på det anställdas välmående, beskrivet av HR synsättet från CVF, i jämförelse med Sverige.   Examensarbetets bidrag:Studiens teoretiska bidrag grundar sig i vikten att förstå det anställdas syn på arbete och arbetsplats, utifrån nationell- och organisatorisk kultur, oavsett om företaget är vinstdrivande eller inte. Detta påverkar nämligen verksamhetens möjlighet att uppnå gynnsamma resultat. Det praktiska bidraget är att studien visar på en del, av troligtvis många delar, som skulle kunna bidra till framtida utveckling av sjukvården.  Förslag till fortsatt forskning:Vidare forskning kan studera hur existerande konkurrens inom sjukvården påverkar de anställda. Andra kulturella dimensioner kan inkluderas för att se hur det skiljer sig mellan dessa. Vidare studie skulle även kunna studera om liknande mönster kan urskiljas i de andra delarna av Schweiz, andra länder eller specifika avdelningar på sjukhuset, utifrån exempelvis samma teoretiska ramverk.    Nyckelord:Ledarskap, Hofstedes kulturella dimensioner, Competing Value framework, sjukvården, organisationskultur, nationell kultur. / Abstract Title:Healthcare workers' view on work and work environment, through the perspective of organizational and national culture - A study comparing Sweden and Switzerland. Level:Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.  Authors:Emma Hörnqvist och Sofia Brynte Supervisor:Monika Wallmon Date:June 2023   Aim:A study aiming to compare Swedish and Swiss healthcare workers' view on work and work environment, through the perspective of organizational- and national culture. Executed using Hofstede's cultural dimensions &amp; the Competing value framework.    Method:Qualitative methods were used throughout this study, conducting ten semi-structured interviews and surveys. Respondents currently working within the health sector, and not in a leader role of the organization, were chosen.     Results &amp; conclusions:The results reveal factors within national- and organizational culture affecting healthcare workers view on work and work environment. Switzerland and Sweden show similarities regarding the importance of laws, formalities and following of protocol to maintain stability, masculine characteristics within the organization and that interactions with patients are affected by feminine characteristics. The most distinct difference between the countries is how the coworkers are treated by the organization. Switzerland has a noticeable focus on the employees well-being, described using the HR in CVF, in comparison to Sweden. Contribution of the thesis:Our study's theoretical contributions lean on the importance of understanding the employees´ view on work and work environment, through the perspective of organizational- and national culture. No matter if the organization is revenue driven or not, since it affects the organization´s possibility to achieve favorable results. The practical contribution of the study is based on displaying one, of probably many, parts to factor in when discussing future improvements of the healthcare sector.   Suggestions for future research:Future studies would benefit from examining existing concurrent on the healthcare market and its effect on the employees. Including other cultural dimensions would also be a beneficial addition. Future studies could also examine if similar patterns exist in other parts of Switzerland, in other countries or in specific sectors of the healthcare system, using the same theoretical framework as our study.  Key words:Leadership, Hofstede's cultural dimension, Competing Value framework, healthcare, organizational culture, national culture

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska företag gällande goodwillnedskrivningar och vilka kulturella dimensioner (Hofstede) som är signifikanta för företagens nedskrivningstendenser.  Metod: Studien använder en deduktiv ansats med fastställda hypoteser formulerade från tidigare forskning. Där signifikansen har undersökts med hjälp av en multipel regressionsanalys för att kunna fastställa om en hypotes accepteras eller förkastas.   Empiri: Empirin består av kvantitativ data insamlad från årsredovisningar hämtade från företag listade på respektive lands aktiemarknad.   Slutsats: Resultatet från studien har kunnat dra slutsatserna att det finns ett kulturellt inflytande inom osäkerhetsundvikande, individualism, maskulinitet och tillfredsställande. Dessutom kan resultaten påvisa att kontinentaleuropeiska företag skriver ned goodwill mer frekvent medan anglosaxiska företag skriver ned med större summor. / Purpose: The purpose of this study is to examine whether there are differences between Anglo-Saxon and Continental European companies within goodwill impairments and which cultural dimensions (Hofstede) that are significant for the companies impairment tendencies.  Methodology: The study employs a deductive approach with predetermined hypotheses formulated based on prior research. The significance has been examined through multiple regression analysis to determine whether a hypothesis is accepted or rejected. Empirical foundation: The empirical data consists of quantitative data from annual reports obtained from companies listed on the stock indices of their respective countries.  Conclusion: The study’s findings have led to the conclusion that there is a cultural influence within dimensions such as uncertainty avoidance, individualism, masculinity and indulgence. Furthermore, the results indicate that Continental European companies tend to impair goodwill more frequently, while Anglo-Saxon companies impair with larger amounts.