Bakgrund: CSR-redovisning skiljer sig åt mellan olika länder. Tidigare studier har funnit tvetydiga resultat huruvida kultur är en bidragande faktor till detta. Få studier har dock inkluderat ett jämställdhetsperspektiv i dessa typer av analyser. Syfte: Syftet med studien är att jämföra och förklara hur kultur och jämställdhet påverkar CSR-redovisningen i olika länder. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Datan består av sekundärdata från börsnoterade företag i Sverige, Norge, Kina, Indien, Tyskland och USA. Resultat: Resultatet tyder på att kulturen i landet påverkar hur företag CSRredovisar. Däremot kan vissa kulturdimensioner påverka CSRredovisningen mer än andra. Dessutom indikerar resultatet att ett lands grad av jämställdhet kan påverka CSR-redovisningen. Kunskapsbidrag: Genom att analysera vad kultur och jämställdhet har för effekt på CSR-redovisning, belyser denna studie vikten av att beakta dessa faktorer. Studien bidrar genom detta till befintlig forskning kring kultur, jämställdhet och CSR-redovisning.

Titel: Kulturens modererande effekter på sambandet mellan CSR och CFP Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ferdous Foroughi och Shabab Hasan Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 - juni Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) har utvecklats till ett viktigt ämne både för företag och dess intressenter. Varierande resultat gällande effekten av CSR-insatser på företagsprestanda har tidigare rapporterats. Tidigare studier undersöker och fokuserar på en liten del av CSR med många olösta teoretiska och empiriska frågor till följd av detta. Det har även visats att kultur påverkar beslutsfattandet i synnerhet i relation till CSR. Syftet är därmed att undersöka om nationell kultur har modererande effekter på sambandet mellan CSR och finansiell prestation (CFP) hos börsnoterade bolag i världen.   Metod: Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är positivism med hypotetiskt-deduktiv ansats. En kvantitativ forskningsstrategi används för 3230 börsnoterade företag med data från en femårsperiod 2013 - 2017. Datan baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Eikon, Världsbanken och Hofstedes kulturindex, vilken analyserats med univariata och bivariata statistiska tester samt multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Resultat & slutsats: Det finns ett positivt samband mellan CSR och CFP. Nationella kulturer har modererande effekter på det sambandet. Genom att använda Hofstedes kulturdimensioner har det visats att maktdistans (PD), osäkerhetsundvikande (UAI), maskulinitet (MAS) och långtidsorientering (LTO) har negativ modererande effekter, medan individualism (IDV) och tillfredsställelse (IND) har positiv modererande effekter på sambandet mellan CSP och CFP. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap för att fylla forskningsgapet gällande nationella kulturers modererande effekter på sambandet mellan CSR och finansiell prestation. Studien bidrar på ett värdefullt sätt till både tidigare teori och empiri samt lyfter fram nationella kulturers påverkande roll för företagens finansiella prestation. Förslag till vidare forskning: Det behövs flera liknande studier med andra variabler som kontrollerar och analyserar sambandet. Vidare föreslår vi också att genomföra en liknande studie som även inkluderar icke-börsnoterade bolag, för att omfatta flera länder och dessutom en längre tidsperiod än fem år för att se om nationella kulturer påverkar sambandet på ett annat sätt. Nyckelord:Corporate social responsibility, corporate social performance, corporate financial performance, nationell kultur, Hofstedes kulturdimensionsteori. / Title: Culture’s moderating effects on the relationship between CSR and CFP Level: Student thesis for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Ferdous Foroughi och Shabab Hasan Supervisor: Jan Svanberg Date: 2019 - june Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) has been developed to become an important subject for both corporates and their stakeholders. Varying results have been reported regarding the effect of CSR initiatives. Prior studies investigate and focus on a small part of CSR with following unresolved theoretical and empirical questions. It has also been shown that culture affects decision making, particularly in relation to CSR. The aim of this study is hence to investigate whether national culture has moderating effects on the relationship between CSR and corporate financial performance (CFP) among listed corporations in the world. Method: A positive research methodology has been applied with a hypothetical-deductive approach. A quantitative research strategy is used for 3230 listed corporations with data from a five-year time period 2013 - 2017. Data is based on secondary data from Thomson Reuters Eikon, World Bank and Hofstedes cultural index, which were analyzed with univariate, bivariate and multivariate analyses in the statistical software IBM SPSS Statistics. Result & Conclusion: There is a positive correlation between CSR and CFP. National cultures have moderating effects on that correlation. Using Hofstede's cultural dimensions, it has been shown that power distance (PD), uncertainty avoidance index (UAI), masculinity (MAS) and long-term orientation (LTO) have negative moderating effects, while individualism (IDV) and indulgence (IND) have positive moderating effects on the relationship between CSP and CFP. Contribution of the thesis: The study contributes with new knowledge to fill the research gap regarding national cultures’ moderating effects on the relationship between CSR and financial performance. The study contributes in an insightful way to both prior theory and empirical data and emphasizes the role of national cultures on the corporates’ financial performance. Suggestion for future research: Several similar studies are needed with other variables that control and analyze the relationship. Furthermore, we also propose to carry out a similar study that also includes non-listed companies, to include several countries and, moreover, a longer time period than five years to see if national cultures affect the relationship in another way. Keywords:Corporate social responsibility, corporate social performance, corporate financial performance, national culture, Hofstede’s cultural dimension theory.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory.

Syfte: International Standards on Auditing (ISA) är ett ramverk för revision som introducerats för att öka revisionskvaliteten globalt. Övergången till ISA ökar kontinuerligt bland världens länder. En bidragande orsak är att EU har antagit övergången i det åttonde bolagsrättsliga direktivet. Trots fördelarna råder ett visst motstånd mot ISA i delar av världen. Med stöd från tidigare litteratur antar vi att detta kan förklaras av kulturella skillnader, medlemskap i EU, skillnader av legalt system och marknadens orientering, samt storlek på ekonomin. Arbetets syfte är att undersöka om dessa faktorer påverkar den globala spridningen av ISA.   Metod: Vi har inkluderat 60 länder i vår studie. De variabler som har undersökts för varje nation är: Hofstedes kulturella variabler, EU-medlemskap, BNP, legalt system samt ekonomisk inriktning. Sekundärdata har samlats in från allmänt accepterade källor. Insamlade data har sedan bearbetats med statistiska metoder.   Resultat och slutsats: Resultaten från vår studie har visat att Hofstedes kulturella faktorer inte har samband med antagandet av ISA. Endast ett fåtal av de övriga variablerna visade signifikans med antagandet, nämligen EU-medlemskap och BNP. EU är därmed en viktig faktor för övergången till ISA. Variabeln EU visade ett signifikant samband med Hofstedes kulturella variabler. Det råder därmed kulturella skillnader mellan länderna inom och utanför EU, som i sin tur har påverkan på antagandet av ISA. Vår slutsats är att EU-medlemskap och storlek på ekonomin har påverkan på ländernas benägenhet för att anta ISA.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens komplexitet gör att det finns möjligheter att göra större fördjupningar med fler och annorlunda mätvariabler. Det finns även möjlighet till liknande studier av hur kulturella faktorer påverkar övergången till andra internationella ramverk inom finansiell rapportering.   Uppsatsens bidrag: Föreliggande undersökning lämnar ett unikt bidrag till redovisningslitteraturen genom att vara den första studien att undersöka den internationella spridningen av revisionsstandarder i form av ISA och bidra till minskning av informationskostnader för företag runt om i världen. / Aim: International Standards on Auditing (ISA) is a framework introduced to improve auditing quality globally. Adoption of ISA is increasing continuously around the world. An essential contributing factor is the accepting of the Eighth Company Law Directive by the EU. However, the ISA adoption is far from been accepted by all countries; despite its obvious advantages. Prior work identifies cultural differences, EU-membership, size of economy, and differences in legal systems and market orientation as key factors in this adoption process. The study aims to examine if these factors influence global spreading of ISA.   Method: Our study includes 60 countries. The variables that have been introduced for each country are: Hofstede’s cultural variables, membership in the EU, GDP, type of legal system and economics. Secondary data were collected from generally accepted sources. The collected data were then analyzed using statistical methods.   Result and conclusions: The results of our study have shown that Hofstede’s cultural factors are not associated with ISA adoption. Only few other variables have shown significance with the hypothesis. These variables are EU-membership and GDP. Therefore, EU is an important factor for ISA adoption. Variable EU has shown significance with Hofstede’s cultural factors. This proves cultural differences between EU and other countries, which in turn influences ISA adoption. Our conclusion is that EU-membership and economy size influence inclination to ISA-adoption.   Suggestions for future research: The study's complexity gives opportunities to make future extensions by adding more variables. It is possible to conduct similar studies of cultural influence on the adoption of other international frameworks within financial reporting.   Contribution of the thesis: Our research makes a unique contribution to the accounting literature by being the first study to examine the international spreading of auditing standards in form of ISA and contributing to reducing information costs in the companies all around the world.

I dagens alltmer teknologiska och globala samhälle, där marknadsföring och reklam inte längre är bundet till landsgränser, är det viktigare än någonsin förr att marknadsförare på internationella företag är medvetna om hur kulturella värden i reklam uppfattas av sin publik. Tidigare forskning indikerar att användningen av lokaliserad reklam i marknadsföring ofta är fördelaktig, eftersom bristande kulturell känslighet kan bli kostsam för internationella företag. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att utforska tankar, upplevelser och reflektioner kring McDonald's reklam som är anpassad för en svensk marknad. Då amerikanisering och homogenisering av kulturella värden länge varit ett aktuellt ämne, undersöker denna studie även svenskars uppfattningar av McDonald's inhemska, amerikanska reklam. Detta för att avgöra om spridningen av amerikanska värderingar har möjliggjort användningen av standardiserad reklam av internationella företag. Empirin samlades i denna studie in genom semi-strukturerade intervjuer utförda i två fokusgrupper. Fokusgrupperna bestod av åtta svenska individer som fick ta del av både svensk och amerikansk McDonald's-reklam och därefter delta i diskussioner om sina intryck och uppfattningar. Studiens resultat visade att den svenska publiken upplevde den amerikanska reklamen som främmande, opersonlig och överdrivet säljdriven. De kulturella skillnaderna och språkbarriären uppskattades inte av publiken då de hindrade relaterbarheten till innehållet. Däremot ansågs den amerikanska reklamen kunna vara attraktiv för en yngre generation.  Den svenska reklamen resonerade betydligt bättre med publiken. Den upplevdes som tilltalande och personlig och värderingar om ett gemensamt ansvar för naturen relaterade till publiken. Dock var publiken kritisk till huruvida budskapet i den svenska reklamen verkligen var autentiskt. De svenska värderingar som förmedlades i reklamfilmen ansågs vara tillgjorda och användas för att manipulera mottagaren till en mer positiv syn på företaget. Många av dessa resonemang kunde härledas till deras upplevelse av McDonald’s som företag och det starka bandet snabbmatskedjan ansågs ha till USA och amerikanska värderingar. En dissonans uppstod därmed mellan att värna om miljön och att konsumera snabbmat, då detta ledde till associationer om masskonsumtion.  Resultatet från denna studie understryker betydelsen av att anpassa reklam efter kulturella värderingar för internationella företag som vill lyckas på en global marknad. Studien belyser även de utmaningar marknadsförare på internationella företag står inför då anpassning efter lokala värderingar bör ske, men måste genomföras på ett sådant sätt som framstår som genuint för mottagaren samtidigt som värderingarna bör överensstämma med varumärket och dess lokala konnotationer. Produkten i sig och upplevelsen av varumärkets ursprung antas därmed spela in i hur publiken uppfattar de lokala anpassningarna, vilket utgör en viktig insikt för marknadsförare på en global marknad. / In today's increasingly technological and global society, where marketing and advertising are less and less bound by national borders, it is more important than ever for marketers at international companies to be aware of how cultural values in advertisements are perceived by their audience. Previous research indicates that the use of localized ads is often beneficial, as cultural insensitivity can be costly for international companies. Thus, the purpose of this study is to explore the opinions, experiences, and reflections regarding McDonald’s ads tailored for the Swedish market. Given the ongoing discussion about Americanization and the homogenization of cultural values, this study also examines Swedish audiences’ perceptions of McDonald’s domestic American advertisements to determine whether the spread of American values has facilitated the use of standardized advertising by international companies. The empirical data for this study were collected through semi-structured interviews conducted in two separate focus groups. These focus groups consisted of eight Swedish participants who viewed both Swedish and American McDonald's advertisements and then discussed their impressions and perceptions. The study's results indicated that the Swedish audience perceived the American advertisements as unfamiliar, impersonal, and overly sales-driven. The cultural differences and language barriers were not well-received by the audience, rendering the advertisements unrelatable. However, the American McDonald's advertisements were viewed as more attractive to a younger generation. In contrast, the Swedish McDonald's advertisements resonated better with the Swedish audience, being perceived as more appealing and personal. The values of collective responsibility for the environment were seen as particularly relatable. However, the audience criticized the authenticity of the messages conveyed in the Swedish advertisements. They perceived the values depicted in the ads as contrived, aimed at manipulating viewers into holding a favorable opinion of the company. These viewpoints were primarily associated with their perception of McDonald’s as a corporation and its strong ties to the USA and American values. A discrepancy emerged between environmental concern and the consumption of fast food, leading to associations with mass consumption. The findings of this study underscore the significance of international companies adjusting their advertising to align with cultural values for success in the global market. Additionally, the study emphasizes the challenges faced by marketers at international companies, highlighting the necessity for adaptation to local values in a manner that appears authentic to viewers and resonates with the brand and its local connotations. Consequently, the product itself and perceptions of the brand's origin are presumed to influence how audiences perceive these localized adaptations, providing critical insights for marketers in a global market.

Internet and websites are today one of the most important communication channels of almost all companies. They offer a simple, fast and effective way of communication, which is also available worldwide in a few seconds. With the globalization of market, more and more companies try to expand their business beyond the territory of the home state. In the current time of start-ups is the Internet also often a medium that allows formation of new spheres of business for which the website is absolutely essential channel. This type of business is internet based and has very often international ambitions from the very beginning. Given that each country (or region) can be seen as distinctive culture, it is advisable to locate websites for the needs of the foreign country. This is exactly the theme of this thesis. The concrete objective of this thesis is to offer a methodology for website localization in terms of webdesign. The basic building block is the delimitation of a multidisciplinary theoretical framework that examines the concept of culture and extensive literature review allowing current insight into the linking of website and culture, i.e. cultural website localization. Suitable method for gripping such a complex concept as a culture emerge from a theoretical framework as well. As the most appropriate method were determined Hofstedes cultural dimensions, which are then used for the analysis of cultural determination of web elements. Data collection for the purpose of analysis of web elements cultural determination is performed using a content analysis of websites from nine different countries. The results of the analysis are compared and synthesized with the findings stemming from a literature review. The final artifact of this thesis, a methodology for website localization from the perspective of web design, is based on this ground. Validation of the proposed methodology is done on the basis of assessment of the methodology for a domain of web design. This assessment is based on interviews with experts from different countries as well as presentation of concrete example of methodology use within a midsize website.