<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. / Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten.   De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. / "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje