Ett hus står på ofri grund när marken och byggnaden har skilda ägare och betraktas därför civilrättsligt som lös egendom. Husets ägare säkerställer tillgången till marken genom ett nyttjanderättsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplåts genom att ett skriftligt avtal mellan markens ägare och arrendatorn ingås. Som ersättning för upplåtelsen betalar arrendatorn en årlig avgift till markägaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osäkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jämna mellanrum omförhandlas. Ett sätt att bli av med den osäkerheten är att genom ett friköp av den arrenderade marken ombilda huset på ofri grund till en småhusfastighet. Mycket tyder på att det finns ett övervägande friköpsintresse bland Sveriges bostads-arrendatorer. Studien syftar till att klargöra om det finns ett övervägande friköpsintresse hos bostadsarrendatorer och hur de motiverar sitt intresse för friköp. Vidare prövas huruvida det är tillräckligt lönsamt att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande. Målet med studien är att skapa ett bättre beslutsunderlag för bostadsarrendatorer som står inför ett beslut om friköp av sitt arrendeställe. Även för markägare kan studien förhoppningsvis bidra till nya kunskaper och insikter inom ett annars ganska outforskat ämnesområde. Studien avgränsas till bostadsarrenden upplåtna av Söderhamns kommun. En kvantitativ enkätundersökning per brev används för att undersöka friköpsintresset bland bostadsarrendatorerna. Den ekonomiska lönsamheten med ett friköp analyseras med hjälp av en jämförelsekalkyl mellan ett hus på ofri grund och en småhusfastighet. Osäkerheten kring utvecklingen av arrendeavgiften är den enskilt största anledningen bostadsarrendatorerna anger som sitt motiv för friköp. Undersökningen bekräftar hypotesen att det finns ett övervägande intresse bland bostadsarrendatorer att friköpa sin arrenderade mark Det är ekonomiskt motiverat att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande.

The Cadastral authority has requested students who can help them to investigate the impact on price formation for chattel houses and the leasehold's opportunity to form an independent property. The aim of this study was to form a template that shows the price difference between Chattel houses that can form an independent property and those which cannot. The observed Chattel houses within this study has been delimited to be located inside Gävleborg´s county. A literature study followed by a qualitative and quantitative research method was used in order to investigate whether template can be established. The qualitative research method consisted of interviews with three different occupational categories, cadastral surveyors, property appraisers and banks. The objects of interest in this study were objects where the building and the land are owned by different owners, referred to as, Chattel house. Therefore the quantitative research method was used to analyze statistics of transferred Chattel houses for the period 2017-2019. To support the statistical analysis three hypotheses formulated for which factors that influences the price of Chattel houses. The results contains compiled answers from the interviews with the occupational categories followed by statistics and a local price analysis of the statistics. The study shows that there is a difference in price between Chattel houses that can form an independent property and Chattel houses that cannot. It also appears that the difference between the Chattel houses, that has been analyzed in this study, can be attributed to the geographical location of the objects. However, the size of the building does not have a direct impact on an increased transfer price