The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.   My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?   I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.   The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.   Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.   The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs. / Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007. Mina frågeställningar är: 1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek? 2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer? Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till. Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen. Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet. Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.

The functional connection between the building and the streetscape affects the city and its attractiveness. Stores located in shopping malls with their entrances facing internal walkways, creates segregation between the mall and the streetscape. This segregation implies that the shopping mall loses some of its attractiveness, which may result in a so-called Greyfield mall. The expression Greyfield mall is used for shopping malls that have lost its visitors. Competition from new modern malls and a lack of investments are examples of factors that influence the development of Greyfiled malls. To clarify the relationship between the building and the streetscape, Space syntax has been used. Space syntax can be explained as the order between the different spaces. A Space syntax analysis provides an intergration value that indicates how the streets are linked. The pupose of this paper is to investigate and develop methods that will increase the attractiveness of shopping centers and malls in danger of developing into, or already classified as Greyfield malls. Improvements to these sites contributes to a better urban environment. The question formulation has been focused on the streetscape- and building design, and the movement patterns of the visitors. The questions have been answered through literature studies within the areas of; Space syntax, Shared space and Greyfield malls. In addition, a new proposal for the design of the building and the surrounding streetscape has been done. Analyses using Depth map has been used in a case study of Rosengallerian. Rosengallerian is located in the center of the city Husqvarna and has potential to act as a gathering place for city residents. By using Shared space, Woonerf-streets and axial analyzes with Space syntax a new proposal for mall and its surroundings has been developed. The new proposal is based on the prioritation of the pedestrians instead of the motor traffic. The streets surrounding the shopping mall has been converted into walking-speed areas, where the streets have been given a more narrow character. These changes creates a more attractive environment for the pedestrians around the mall. The results of the studies shows that the problem mainly lies in the design of the building and the priorities of the surrounding street network. The planning and prioritations of a street network are important to city residents, when the traffic moves according to the terms of the pedestrians a center where people can move freely is created. The ability to move around freely along with the city's walkways being extended into the building means that people wants to come back to the shopping mall. The proposal increase the attractiveness of the shopping mall since people attracts other people. The conclusion is that the mall is to be seen as an individual building being fitted into the existing surrounding environment. The shopping mall should be a natural part of the city's movement pattern, but also allowed to stand out architecturally. / Den funktionella kontakten mellan byggnaden och gaturummet påverkar staden och dess attraktivitet. Butiker som är placerade i gallerior och som har sina entréer mot interna stråk skapar en segregation mellan gallerian och gaturummet. Denna segregering innebär att gallerian förlorar en del av sin attraktivitet, vilket kan resultera i en så kallad Greyfield mall. Uttrycket Greyfield mall används för gallerior som förlorat sina besökare. Konkurrensen från nya moderna gallerior samt brist på investeringar är exempel på faktorer som påverkar uppkomsten av Greyfield malls. För att klargöra sambandet mellan byggnaden och gaturumet har ”Space syntax” använts. Space syntax kan förklaras som ordningen mellan de olika rummen. En Space syntax-analys ger ett integrationsvärde som visar hur stadens gator hänger samman. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och utveckla metoder för att öka attraktiviteten hos köpcentrum och gallerior som riskerar att utvecklas till, eller redan klassas som Greyfield malls. Förbättringar av dessa platser bidrar till en godare stadsmiljö. Frågeställningarna har inriktats på gatans och byggnadens utformning samt besökarnas rörelsemönster. Frågeställningarna har besvarats genom litteraturstudier inom områdena Space syntax, Shared space och Greyfield malls. Därtill har ett nytt förslag på utformning av gatunätet och byggnaden utförts. Analyser med hjälp av Depth map har gjorts i en fallstudie av Rosengallerian. Rosengallerian är placerad i Huskvarna centrum och har potential att fungera som en samlingspunkt för stadens invånare. Områdets nuvarande utformning gynnar biltrafiken vilket har resulterat i en nedprioritering av gångtrafikanterna. Med hjälp av; Shared space, Boone-gator och axialanalyser med Space syntax har ett nytt förslag för Rosengallerian och dess omgivning tagits fram. Förslaget bygger på att stadens gångtrafikanter istället prioriteras. Gatorna runt gallerian har omvandlats till gångfartsområde, där gatorna har fått en smalare karaktär. Dessa förändringar skapar en attraktivare miljö för gångtrafikanterna kring Rosengallerian. För att öppna upp gallerian har de ursprungliga gångarna inne i gallerian ändrats till två raka tvärgator igenom byggnaden som sammanbundits med den övriga staden. Resultatet av studierna visar att problemet huvudsakligen ligger i byggnadens utformning samt det omkringliggande gatunätets prioriteringar. Ett gatunäts planering och prioriteringar är av vikt för stadens invånare, då biltrafiken förflyttar sig på de gåendes villkor skapas ett centrum där människor kan röra sig fritt. Den fria rörelsen tillsammans med att stadens gator förlängs in i byggnaden medför att invånarna vill återkomma till gallerian. Förslagets förändringar ökar gallerians attraktivitet då människor attraherar andra människor. Slutsatsen är att gallerian skall ses som en enskild byggnad som skall passas in i den omkringliggande befintliga miljön. Gallerian bör vara en naturlig del av stadens rörelsemönster samtidigt som den gärna får markeras arkitektoniskt.

<p>The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007.</p><p> </p><p>My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2. How do children experience different lighting environments?</p><p> </p><p>I have done an experimental study with both quantitative and qualitative elements. The study was conducted in the children's department at Huskvarna library. Twenty children in the ages between 10 and 12 participated in the study, which consisted of four surveys. The first three surveys were designed in the same way but were answered in three different lighting environments in the same room; 1) daylight only, 2) daylight in addition with reading lights, and 3) daylight and the existing lighting in the room. These first three surveys where designed primarily to answer the second question at issue, to get a deeper understanding of how children experience different lighting environments. The fourth survey was intended primarily to answer the first question and included statements about lighting, which the children had to consider.</p><p> </p><p>The results are: The children want to have a varied light in the room and do not like the high light levels as the existing lighting provide. They want reading armatures next to the seating and preferably colored lighting in the shape of decoration. I also discovered that most of the children preferred “cosy” lighting.</p><p> </p><p>Of the lighting environments that the children have been examining in this study, the lighting environment with reading armatures is the one that the children experience as the most positive in most aspects. The light environment that the children experience as the least positive is the existing lighting in the room.</p><p> </p><p>The conclusion is that the light level from the existing lighting in the library's children department is considered to high by the children in the study and should be adjusted to the children's individual needs.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att skapa förutsättningar för att kunna planera belysning till ett biblioteksrum efter barns behov och önskemål och även få djupare kunskaper om hur barn upplever olika ljusmiljöer och vad de upplever som bra belysning. Jag fick i uppdrag av Huskvarna bibliotek att utforma en belysningsplan för deras barnboksavdelning. Detta är en del i projektet ”Bibliotek 2.1-Rummet som medium” som pågår på Huskvarna bibliotek sedan hösten 2007.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><p>1. Vad tycker barn är bra belysning i ett bibliotek?</p><p>2. Hur upplever barn olika belysningsmiljöer?</p><p>Studien är experimentellt upplagd och utfördes med hjälp av enkäter i Huskvarnas biblioteks barnboksavdelning. Tjugo barn i åldern 10 till 12 år deltog i studien som inbegrep fyra enkäter. Det tre första enkäterna som var likadant utformade, besvarades i tre olika ljusmiljöer men i samma rum; 1) endast dagsljus, 2) dagsljus och läslampor samt 3) dagsljus och den befintliga belysningen i rummet. Dessa enkäter syftade framförallt till att besvara den andra frågeställningen för att få en djupare förståelse för hur barn upplever olika ljusmiljöer. Den fjärde enkäten syftade framförallt till att besvara den första frågeställningen och bestod bland annat av påståenden om ljus som barnen fick ta ställning till.</p><p>Resultaten visar att barnen vill ha ett varierat ljus i rummet och de tycker inte om de höga ljusnivåerna som den befintliga belysningen ger. De vill ha läslampor vid sittplatserna och gärna färgat ljus som dekoration. Att det ska vara ”mysigt” är viktigt för barnen.</p><p>Av de ljusmiljöer som barnen har fått pröva i den här studien så är ljusmiljön med läslampor den ljusmiljö barnen upplever som mest positiv i de flesta avseenden. Den ljusmiljö som barnen upplever som minst positiv är den befintliga allmänbelysningen i rummet.</p><p>Slutsatsen är att ljusnivån från den befintliga belysningen i bibliotekets barn- och ungdomsboksavdelning enligt barnen i studien är för hög och bör anpassas till barnens individuella behov.</p>

År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.

<p>År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.</p>