<p>Serpula lacrymans infestation has become an increasingly common problem, and is usually perceived as a tip of an iceberg.</p><p>During the 21st century there has been a perceived increase of damage caused by serpula lacrymans, at AB Mats Fransson Saneringstjänst – Anticimex in the county of Kronoberg. A similar increase has also been noted by employees at the offices in Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad and Visby.</p><p>The methods used to collect data for the project has been interviews with a number, for the project, relevant key persons, such as analysis engineers at Trygghansa and Anticimex, as well as personnel at the botanical institution at Gothenburg University and the Botaniska Analysgruppen in Gothenburg, further statistics from SMHI and analyses of reported instances of infestations have been used.</p><p>The majority of the people interviewed believe that the increase is caused by renovations of old houses, higher precipitation during the summer months, as well as a moister climate and warmer winters. The latter can also be gleaned from statistics from SMHI concerning temperature, precipitation, and relative humidity.</p><p>Analysed damage reports show that the most common cause for the infestation is ground moisture, even when combined wooden materials.</p><p>Older houses that where built around 1900 are the ones most frequently infested with serpula lacrymans. The part of the building most frequently infested is the foundation, where cellars and suspended foundation<em> </em>are the most common types to be infested. An infestation is usually detected during the months of August and September.<strong></strong></p> / <p>Hussvampangrepp hos fastighetsägare har blivit ett allt mer vanligt problem och syns oftast bara som toppen av ett isberg.</p><p>På AB Mats Franssons Saneringstjänst Anticimex i Kronobergs län, har det under 2000-talet märkts av en ökning av hussvampsskador. Vilket även de anställda vid kontoren i Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad och Visby har gjort.</p><p>Metoder för faktainsamling under arbetets gång har varit intervjuer med ett antal, för projektet relevanta nyckelpersoner så som skadeingenjörer vid Trygghansa och Anticimex, samt personal vid botaniska institutionen vid Göteborgs universitet och Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Vidare har statistik från SMHI använts och undersökning av skaderegister har genomförts.</p><p>Majoriteten av intervjupersonerna tror att ökningen beror på renovering av äldre hus, högre nederbörd under sommarmånaderna, fuktigare klimat och mildare vintrar. Det sistnämnda kan även bekräftas utifrån statistik från SMHI gällande temperatur, nederbörd och relativ fuktighet.</p><p>Undersökta skaderapporter visar att den vanligaste uppkomsten till skadan är markfukt, även kombinerad med trämaterial.</p><p>Äldre hus som är byggda runt 1900 angrips oftast av hussvamp. Den konstruktion som angrips mest är grundkonstruktionen där källare och torpargrund dominerar. En skada påträffas i regel under augusti och september månad.</p><p> </p>

Serpula lacrymans infestation has become an increasingly common problem, and is usually perceived as a tip of an iceberg. During the 21st century there has been a perceived increase of damage caused by serpula lacrymans, at AB Mats Fransson Saneringstjänst – Anticimex in the county of Kronoberg. A similar increase has also been noted by employees at the offices in Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad and Visby. The methods used to collect data for the project has been interviews with a number, for the project, relevant key persons, such as analysis engineers at Trygghansa and Anticimex, as well as personnel at the botanical institution at Gothenburg University and the Botaniska Analysgruppen in Gothenburg, further statistics from SMHI and analyses of reported instances of infestations have been used. The majority of the people interviewed believe that the increase is caused by renovations of old houses, higher precipitation during the summer months, as well as a moister climate and warmer winters. The latter can also be gleaned from statistics from SMHI concerning temperature, precipitation, and relative humidity. Analysed damage reports show that the most common cause for the infestation is ground moisture, even when combined wooden materials. Older houses that where built around 1900 are the ones most frequently infested with serpula lacrymans. The part of the building most frequently infested is the foundation, where cellars and suspended foundation are the most common types to be infested. An infestation is usually detected during the months of August and September. / Hussvampangrepp hos fastighetsägare har blivit ett allt mer vanligt problem och syns oftast bara som toppen av ett isberg. På AB Mats Franssons Saneringstjänst Anticimex i Kronobergs län, har det under 2000-talet märkts av en ökning av hussvampsskador. Vilket även de anställda vid kontoren i Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad och Visby har gjort. Metoder för faktainsamling under arbetets gång har varit intervjuer med ett antal, för projektet relevanta nyckelpersoner så som skadeingenjörer vid Trygghansa och Anticimex, samt personal vid botaniska institutionen vid Göteborgs universitet och Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Vidare har statistik från SMHI använts och undersökning av skaderegister har genomförts. Majoriteten av intervjupersonerna tror att ökningen beror på renovering av äldre hus, högre nederbörd under sommarmånaderna, fuktigare klimat och mildare vintrar. Det sistnämnda kan även bekräftas utifrån statistik från SMHI gällande temperatur, nederbörd och relativ fuktighet. Undersökta skaderapporter visar att den vanligaste uppkomsten till skadan är markfukt, även kombinerad med trämaterial. Äldre hus som är byggda runt 1900 angrips oftast av hussvamp. Den konstruktion som angrips mest är grundkonstruktionen där källare och torpargrund dominerar. En skada påträffas i regel under augusti och september månad.

Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.