<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och</p><p>anställda</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och</p><p>kunder</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder</p><p>Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.</p><p>För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.</p>

<p>Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.</p><p>I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.</p><p>Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt. Med hjälp av valda teorier har vi lyckats ringa in lämpliga undersökningsområden som vi sedan använt oss av för att utföra en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. Genom att analysera resultatet av dessa kan vi dra slutsatsen att en stark företagskultur är viktig även om den enbart är en av flera byggstenar som skapar lojala medarbetare.</p>

<p>This master’s thesis report is a summary of the analysis performed together with ITAB Shop Concept located in Jönköping, Sweden. As a last element of the Master’s program at the School of Engineering, this 20 point level D thesis project has been the final work to bring my education to an end.</p><p>ITAB Shop Concept expressed an aspiration that the Shop Counter Program B10/B11 should undergo an analysis to point out and possibly lead to improvement.</p><p>Through interviews and data collection proposals for possible improvements has been drawn up and the analysis points out current deficiencies. By following the idea generation, proposals to solutions for every individual problem is presented. These proposals are weighted and compared to specified requirements.</p><p>The result is built up through a number of changes in the Shop Counter Program, partly by suggestions on reduction of part, but also how the Shop Counter can be re-designed.</p>

<p> </p><p>Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:</p><p> </p><p><em>Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien är:</p><p> </p><p><em>Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom:</em></p><p><em></em></p><p>-        <em>att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande </em></p><p>-        <em>att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på</em></p><p><em></em></p><p>Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.</p><p> </p><p>Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.</p><p> </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led: Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och anställda Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och kunder Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar. För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida. I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen. Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt. Med hjälp av valda teorier har vi lyckats ringa in lämpliga undersökningsområden som vi sedan använt oss av för att utföra en kvalitativ undersökning bestående av djupintervjuer. Genom att analysera resultatet av dessa kan vi dra slutsatsen att en stark företagskultur är viktig även om den enbart är en av flera byggstenar som skapar lojala medarbetare.

Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:   Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?   Syftet med studien är:   Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom: -        att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande -        att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.   Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.   Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.

Kampraditet – En kvalitativ studie om grundarens roll i identitetsskapande i Ikea Grundarens påverkan på styrningen, kultur och identitet i organisationer utgör intresseområdet för denna uppsats. Ett företag med väldigt känd grundare har valts att analyseras, Ikea. Syftet med uppsatsen är att med ett identitetsregleringsperspektiv undersöka vilken identitet Ikea vill skapa och eftersöker hos sina anställda, samt hur mycket den går att återkoppla till de värderingar och idéer som förmedlades av Ikeas grundare, Ingvar Kamprad. Studiedesignen är kvalitativ i form av kodning, tolkning och analys av offentliga textdokument och material utgivna av Ikea. Material som analyserats är jobbarbloggen, videointervjuer av medarbetare, pressreleaser, trivseltest, jobbannonser, samt litteratur i form av ”En möbelhandlares testamente”. Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av Alvesson och Willmotts identitetsregleringsteori. Utifrån denna teori tycks Ikea använda sig mest av två stycken metoder, att tydliggöra företagets värderingar och moraler, samt genom direkt definition av individen. Dessa två processer visar att den identitet som eftersöks och preciseras av Ikea kan beskrivas utifrån karaktärsdrag som ödmjuk, hårt arbetande, sparsam och samarbetsvillig. Ingvar Kamprads värderingar och företagsfilosofi är i stor mån aktuella för Ikea idag och går på många vis att härleda till de värderingar Ingvar Kamprad skrev ner i ”En möbelhandlares testamente”. Men den önskvärda identiteten tycks också till viss del vara hämtad från de personliga kvalitéer eller egenskaper Kamprad själv innehar. Den önskvärda identiteten hos Ikeas anställda är så pass starkt kopplad till Ingvar Kamprad att en tänkbar term för att beskriva den är Kampraditet.

This master’s thesis report is a summary of the analysis performed together with ITAB Shop Concept located in Jönköping, Sweden. As a last element of the Master’s program at the School of Engineering, this 20 point level D thesis project has been the final work to bring my education to an end. ITAB Shop Concept expressed an aspiration that the Shop Counter Program B10/B11 should undergo an analysis to point out and possibly lead to improvement. Through interviews and data collection proposals for possible improvements has been drawn up and the analysis points out current deficiencies. By following the idea generation, proposals to solutions for every individual problem is presented. These proposals are weighted and compared to specified requirements. The result is built up through a number of changes in the Shop Counter Program, partly by suggestions on reduction of part, but also how the Shop Counter can be re-designed.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer. Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt? Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag. Vi använde oss av djupintervjuer med sex anställda från IKEA. Innan intervjuerna utfördes hade vi förberett en intervjumall där vi anpassade frågorna till respektive respondent. I skrivandet av uppsatsen har vi valt att sträva efter ett opartiskt, verkligt och objektivt förhållningsätt för att få fram en bild av verkligheten med hjälp av teori. Vi tog hjälp av tidigare etablerade teorier inom ledarskap och företagskultur bl.a. Salzer-Mörlings teorier om kulturella uttryck samt situationsanpassat ledarskap och karismatiskt ledarskap, Scheins modell om att företagskultur liknande en lök, Stinchcombes artikel Social structure and the founding of organizations i ett försök att analysera den empirin vi fått tillgång till att undersöka. Utifrån undersökningar av IKEA anser skribenterna att teorier stämmer överens med den verklighet som har studerats i denna uppsats. Skribenterna återknyter problemformuleringen, syftet och frågeställningarna i slutsatsen. Där besvaras även frågeställningen, där skribenterna har kommit fram till att mycket av den initiala ledarskapskulturen fortfarande är bestående inom IKEA. Skribenterna fann att Ingvar Kamprads testamente fortfarande följs och att de anställda är väl medvetna om budskapet i testamentet. Klädkoden är en materiell kulturell symbol som används som ett verktyg för att hålla ledarskapskulturen intakt. Genom att anställa likasinnade blir även detta ett verktyg för att bibehålla den starka ledarskapskulturen. Ett annat verktyg företaget använder sig av är att rekrytera chefsposter främst inom organisationen för att stärka och bibehålla normerna, värderingarna samt kulturen. Detta stärks genom alla internutbildningar som erbjuds inom organisationen. Även den hårda inskolningen är ett verktyg företaget använder sig av för att hålla ledarskapskulturen intakt, samt motivationen som sätts tidigt hos medarbetarna att de ska kunna göra karriär inom företaget för att bevara sin personal samt att låta de utvecklas inom organisationen.